Samhällsutveckling

Den senaste Stockholmsdebatten visar att staden är norm och att snart nog alla andra sätt att leva på betraktas som suspekta avvikelser. En mindre ytlig diskussion låter som vanligt vänta på sig.

Skyfall, rasrisk, hetta. Kommunerna måste lättare få tillgång till expertmyndigheternas kunskap om hur den enskilda kommunen måste anpassa sig till ett förändrat klimat. Det anser kommunalrådet Karin Jonsson (C ), ordförande i SKR:s samhällsbyggnadsberedning.

Tunnelbanan är på väg, 13 500 nya bostäder likaså. Men Nackas nye stadsdirektör Victor Kilén är inte orolig för att kommunen ska ”byggas sönder” eller förändras till det sämre. ”Just de farhågorna tror jag kommer på skam. Vi bygger bort dem, helt enkelt, med den smarta staden”, säger han.

Det är en gåta varför samhällsvetenskaperna så sällan använder randomiserade studier för att ta reda på vilken typ av undervisning som fungerar bäst, vilken sorts straff som minskar risken för återfall i brottslighet, eller vilken variant av föräldrastöd som gynnar barns livsvillkor.

En kris kan föra människor samman, och upplevelsen av den stärkta samhörighetskänslan kan på kort sikt upplevas så positiv att nettoeffekten för stämningsläget faktiskt landar på plus. Men vid en andra våg av smitta tror jag inte att det är sannolikt med en förnyad gemenskap och förnyad uppslutning kring det offentliga.

Landskrona är på gång att vända en långvarig ekonomisk och socialt negativ utvecklingsspiral. Att utveckla och integrera en segregerad stad som Landskrona kräver dock mod att våga prova nya grepp, skriver forskarna Gunnar Blomé och Kerstin Annadotter på Kungliga Tekniska högskolan.

Det är naturligt att fokusera på det negativa och det akuta. Vi ska tillsammans hantera krisen på bästa sätt. Men i det arbetet måste vi också tänka på det som kommer sedan. Vi måste ha möjlighet att göra satsningar som får i gång samhället igen, skriver regionrådet Sven Sunesson (C) i Region Kronoberg.

De många sprängningarna som plågar Sverige skrämmer långt fler människor än vad som framgår av statistiken över brottsoffer. Och de präglar redan svenska barndomar i såväl Biskopsgården som på Östermalm.

Visst finns krisinsikt om kriminaliteten, men den är inte större än att det politiska samtalet omedelbart började handla mer om Sverigedemokraterna och mindre om det våld som drabbar och berör oskyldiga, rentav barn. Utåt sett lär dock Morgan Johansson och övriga i regeringen fortsätta skönmåla Sverigebilden.

Just nu råder de stora rädslornas epok. Olika människor håller på olika rädslor, det går samman i grupper som hävdar att just deras skräck är den viktigaste och att alla andras fasor är obetydliga.

Under politikerveckan i Almedalen kommer tusentals seminarier att äga rum innanför ringmuren. Till det kommer ett otal informella möten som alla på ett eller annat sätt går ut på att påverka politiken. Men frågan är: Vem lyssnar, egentligen?

Nätverket ”Fria pensionärer” är trötta på att höra vackra ord om att ungdomen är vår framtid när vi samtidigt håller på och tar ifrån dem deras framtid. Den 6 april krokar vi därför arm med Greta och hennes vänner och anordnar en manifestation för att ställa krav på politikerna, skriver Gudrun Schyman.

Kristendomskunskap ersattes av religionskunskap i skolan för 50 år sedan då riksdagen beslöt att införa en icke-konfessionell läroplan. Nu är det dags att ta nästa steg: Ämnet religionskunskap bör ersättas av ämnet livsåskådning, skriver Bengt Sahlberg, professor emeritus i kulturgeografi.

Ulf Ekmans väckelsemöten har blivit modellen för politisk styrning. När en fråga eller ett samhällsproblem uppstår anordnas massmöten där den rätta läran förkunnas. Ifrågasättanden tillåts inte och politiken följer lydigt efter.

Mobilskärmar och twitter-tummar är på väg att bli ett allvarligt hot mot vår kanske viktigaste svenska tradition: det demokratiska samtalet. Polarisering och vilseledande argument i debatten måste få ett slut.

Känslan av att ha blivit övergiven av samhället finns genomgående i alla samhällsklasser. För en del känns sveket inpå bara skinnet medan andra – ännu – kan sova någorlunda gott om natten.

Konst och kultur kan spela en viktig roll i samhällsutveckling inom i stort sett alla politikområden om den får rätt förutsättningar. Kommunerna, regionerna och de nordiska länderna kan lära mycket av varandra och vi är övertygade om att en stärkt dialog mellan de olika nivåerna kan ge extra kraft i utvecklingen av kultursamarbetet i Norden.

Ibland misstänker jag att många av de samhällskonflikter som debatteras i dag faktiskt inte alls handlar enbart om moral, ideologi och rena idékonflikter, utan om en oro att förlora det egna arbetet, skriver Malcom Kyeyune.

Sommarens våg av bilbränder och inbrott är en del av ett större problem. Andelen svenskar som rapporterar att brott, våld och vandalism förekommer i deras bostadsområde har ökat med 22 procent sedan 2010 enligt statistik från Eurostat. Nu krävs nytänkande för att trenden inte ska fortsätta, skriver Li Jansson och Mattias Dahl.

Nationella politiska beslut har drabbat landsbygden på ett negativt sätt. Ambitionen har säkert varit god, men konsekvenserna är nu så stora att en landsbygdsreform är nödvändig, skriver Conny Brännberg (KD)regionpolitiker i Västra Götalandsregionen.

Trots stora satsningar kommer Sverige att ha svårt att ligga i bräschen för utvecklingen av AI. Ett rimligt mål är istället att stärka välfärden och välståndet i landet genom att bli bäst i världen på tillämpning av den nya tekniken. Men först måste en rad reformer komma på plats för hur man ska förhålla sig till AI.

Alkoholmonopolet är knappast hotat för stunden. Men de människor som de senaste dagarna tagit alla chanser att sörja dess förestående frånfälle har ändå haft någon sorts fog för sin oro: vilka av oss tror fortfarande på den sociala ingenjörskonstens magiska förmåga att bygga det harmoniska Sverige, frågar Malcom Kyeyune i sin krönika.

För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet måste den förnybara elproduktionen byggas ut. I Sverige kan hundratals miljarder kronor komma att investeras i energiomställningen fram till 2040. Men investeringarna förutsätter att kommunerna är positiva till utbyggnaden och att det omgärdande regelverket blir tydligare, tillståndsprocesserna mer rättssäkra och ledtiderna kortare, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Den som vill sätta stopp för den pågående regionala klyvningen i Sverige kan hämta inspiration från Norge. Två verktyg i norsk distriktspolitik är särskilt effektiva om man vill ta hela landet i bruk. Det första är en generell geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna, det andra är att regionalisera en rättmätig del av vattenkraftens och andra naturresursers värden, skriver Håkan Larsson, kommunfullmäktigeledamot (C) i Krokom.

Sverige befinner sig i ett märkligt och motsägelsefullt läge. Å ena sidan har vi högkonjunktur, rekordstora överskott i statsfinanserna och arbetskraftsbrist i många yrken. Å andra sidan är arbetslösheten fortfarande betydande, klass- och inkomstskillnader växande och de samhälleliga behoven är skriande, skriver vänsterpartisterna Rikard Warlenius och Ann-Margarethe Livh, Stockholms stad.

I dag invigs Ugglebo Arena i Ockelbo. Man skulle kunna tro att detta händer ofta Sverige, men tyvärr inte. Vi ser en allt större brist på isanläggningar, vilket oroar oss. Alla borde ha chansen att prova på att åka skridskor, skriver företrädarna för Svenska ishockeyförbundet Anders Larsson och Göran Tidström.

Nu är avtalen mellan Sverigeförhandlingen och de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö klara. Därmed är en ambitiös satsning på kollektivtrafik, cykel och nästan 200 000 bostäder i storstäderna i hamn – ett kvitto på vilket kraftfullt verktyg förhandlingar mellan staten, regioner och kommuner är.

Genusvetenskapen dominerar universiteten och statliga Vinnova lägger miljoner på att lyfta folk ur skadliga filterbubblor. Men fungerar det?

Moderaterna måste vara det parti som förknippas med och värnar om västvärldens grundläggande spelregler, skriver riksdagsledamoten Niklas Wykman (M).

Per Schlingmann vill se ett kommunalt ledarskap som förmår attrahera både invånare och besökare, inte minst i det fysiska rummet. Vi vågar påstå att vårt samarbete är exempel på ett sådant ledarskap, skriver Karin Johansson, Svensk Handel och Niklas Nordström (S), Luleå kommun.

Under julhelgen lastar vi våra bilar och kör kors och tvärs över landet. Många tillbringar julen i den hemort de en gång lämnat. Per Schlingmann skriver här om vad alla de kommuner som blivit platser man lämnar för storstäderna bör göra för att bli platser man stannar i – eller flyttar till.

Sverige står inför enorma utmaningar när det gäller samhällsbyggnad och måste i arbetet se till så att otrygghet inte byggs in i våra städer. Viktiga lärdomar finns att hämta från samverkansformen BID:s, som gjort nytta bland annat i New York. Det skriver Stiftelsen Tryggare Sverige och Nyhem Bostad.

Häromdagen presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen. Satsningarna på samhällsbyggnadsområdet är ambitiösa och välkomna. Vi i sektorn är redo att accelerera utvecklingsarbetet mot världens mest moderna och hållbara samhällsbyggande, men då måste tilldelningen av forskningsmedel öppnas upp och forskningsfinansiärerna måste få möjlighet att premiera de insatser med störst potential att skapa praktisk nytta. Det skriver organisationen IQ Samhällsbyggnads styrelse.

En ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen stoppar ny digital teknik som kan sänka byggkostnader, öka bostadsbyggandet, utveckla infrastrukturen och dessutom stimulera innovativa företag. Nu måste regeringen snarast agera och ändra lagstiftningen.

De flesta förknippar ordet innovation med tekniska uppfinningar. Men det är en omodern syn. I dag handlar det om att skapa värden – ekonomiska, sociala eller miljömässiga – för kunder, brukare och medborgare. Det är hög tid att regeringen i sina politiska prioriteringar visar att den omfamnar den nya synen på innovation.