Samhällsplanering

När politiker fattar beslut som innebär kostnader överväger de sällan om pengarna kunde använts på ett bättre sätt. Det anser forskaren Gustav Tinghög som presenterar ny rapport.

När hon fick sitt förra jobb gav hon sig själv ett löfte: efter fem år skulle hon titta efter nya utmaningar igen. Nu ska Maria Sjödahl leda Falkenbergs kultur-, fritids- och teknikförvaltning.

Vi kan inte ständigt börja om utan måste förhålla oss till den befintliga miljön, säger Samhällsbyggarnas nye vd Lars Strömgren.

Trots att covid-19 har kraschat den svenska ekonomin behövs 560 äldreboenden och 1400 nya förskolor och skolor fram till 2026. Prioritera inte ned de unga och äldre som en kortsiktig besparingsåtgärd, det kommer att stå samhället dyrt på sikt, skriver Nils Styf, vd för samhällsfastighetsbolaget Hemsö.

Förslagen i slutbetänkandet Modernare byggregler (SOU 2019:68) skapar otydlighet snarare än vägledning och bidrar till att det faktiskt blir svårare att bygga. Kommittén för betänkandet hade ledorden förutsägbart, flexibelt och förenklat. Vi menar att det i stället blir förvirrat, fel och för dyrt, skriver DHR.

Planera för idrottsytorna från början, annars kommer de alltid att glömmas bort när bostadsbyggandet är i fokus, skriver Riksidrottsförbundet som släppt sin Kommunundersökning 2019.

Terror har tyvärr blivit något vi måste förhålla oss till i stadsplaneringen. Det betyder däremot inte att vi ska skapa stadsmiljöer med påträngande säkerhet som skapar rädsla – tvärtom. Konst, bänkar och träd kan bli effektiva skyddsbarriärer vid fordonsattacker. Genom kunskap, kreativitet och samarbete kan vi göra skillnad.

När sommaren var som varmast fick flera offentliga verksamheter problem. Södertörns högskola fick stänga av sitt IT-system när Karolinska sjukhuset behövde all fjärrkyla i området. I Malmö skickades elever hem när innetemperaturen uppgick till 30 grader. Med ett klimat i förändring kommer de varma somrarna bli vanligare - låt sommaren 2018 blir ett startskott för värmesäkring av arbetsplatser och kritiska samhällsfunktioner.

När människor inte får inflytande över hur deras närmiljö ser ut skapas en grogrund för missnöje. Därför måste deras ilska och känslor av vanmakt tas på allvar, skriver planeringsarkitekten Daniel Nordholm och samhällsanalytikern Johanna Rickan.

Stillasittande är en av de största orsakerna till ökande folkhälsosjukdomar och behovet av motion och rörelse har aldrig varit större än i dag. Svenska barn är de mest stillasittande i Norden, enligt en rapport från nordiska ministerrådet. Våra beslutsfattare i riksdag och kommuner måste desarmera denna folkhälsobomb innan det är för sent.

Nya stora bostadsområden står utan skolor och eftersom marken sålts så dyrt finns varken plats för skolgårdar eller förskolegårdar. Vem vill bo så? Människor får inte sin vardag att fungera och varken den nya utsikten eller det fina badrummet uppväger bristerna i området. Vad är det för samhälle vi skapar, frågar Maria Pleiborn demograf och bostadsmarknadsexpert på WSP.

Politikervecka, sommarfestivaler, valrörelsens torgmöten och valstugor. Terrorhot är inte enda exemplet på behovet av trygghetsskapande ingrepp i stadsmiljön. Nationella museet Arkdes lyfter frågan om hur formgivning kan skapa trygghet i offentligheten.

Det hävdas att höghastighetsprojektet är samhällsekonomiskt olönsamt. Men projekt som dessa går långt utanför transportsystemet. De är redskap för samhällsförändring, skriver KTH-professorerna Göran Cars och Carl-Johan Engström.

Enligt bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP), ska han i år ta fram ny lagstiftning för att skapa ”en standard” för alla kommuner så att de kan digitalisera sina plan- och byggprocesser. Det vill han göra för att få en mer effektiv, likvärdig och smidig hantering i hela landet. Vi välkomnar initiativet att skapa gemensamma riktlinjer inom det här området. Äntligen, skriver Karin Lindmark, standardiseringschef samhällsbyggnad, SIS.

Sverige befinner sig i ett märkligt och motsägelsefullt läge. Å ena sidan har vi högkonjunktur, rekordstora överskott i statsfinanserna och arbetskraftsbrist i många yrken. Å andra sidan är arbetslösheten fortfarande betydande, klass- och inkomstskillnader växande och de samhälleliga behoven är skriande, skriver vänsterpartisterna Rikard Warlenius och Ann-Margarethe Livh, Stockholms stad.

Dagens transportsystem är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt, inte bara för det svenska näringslivet, utan också för Sverige. Ett inslag av privata aktörer, via OPS-projekt, har stor potential att leda till bättre kostnadskontroll och kortare byggtider, konstaterar Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv och Mårten Bergman, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.

Centerpartisten Banar Sabet riktar kritik mot den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm och menar att feministisk stadsplanering inte får bli en symbolhandling. Det är det inte heller, det är högst konkret, konstaterar Ann-Margarethe Livh, bostads -och demokratiborgarråd (V) i en replik.

Den feministiska stadsplaneringen i Husby centrum börjar ta form, rapporterar Sveriges Radio som även berättar om det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäders arbete med att skapa ett mer inkluderande centrum. Men jag, som varit med och arbetat med projektet från början måste tyvärr konstatera att man inte lever upp till sin ambition, skriver Banar Sabet, mångfaldstrateg och C-politiker i Rinkeby-Kista.

Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. Fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen.

Per Schlingmann vill se ett kommunalt ledarskap som förmår attrahera både invånare och besökare, inte minst i det fysiska rummet. Vi vågar påstå att vårt samarbete är exempel på ett sådant ledarskap, skriver Karin Johansson, Svensk Handel och Niklas Nordström (S), Luleå kommun.

Under julhelgen lastar vi våra bilar och kör kors och tvärs över landet. Många tillbringar julen i den hemort de en gång lämnat. Per Schlingmann skriver här om vad alla de kommuner som blivit platser man lämnar för storstäderna bör göra för att bli platser man stannar i – eller flyttar till.

Sverige står inför enorma utmaningar när det gäller samhällsbyggnad och måste i arbetet se till så att otrygghet inte byggs in i våra städer. Viktiga lärdomar finns att hämta från samverkansformen BID:s, som gjort nytta bland annat i New York. Det skriver Stiftelsen Tryggare Sverige och Nyhem Bostad.

Häromdagen presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen. Satsningarna på samhällsbyggnadsområdet är ambitiösa och välkomna. Vi i sektorn är redo att accelerera utvecklingsarbetet mot världens mest moderna och hållbara samhällsbyggande, men då måste tilldelningen av forskningsmedel öppnas upp och forskningsfinansiärerna måste få möjlighet att premiera de insatser med störst potential att skapa praktisk nytta. Det skriver organisationen IQ Samhällsbyggnads styrelse.

Det finns inga enkla lösningar för att bryta segregationen, det är vi ärliga med. Men allmännyttan är det perfekta verktyget för att tillsammans med andra fastighetsägare stötta kommunerna i såväl bostadsförsörjningsansvaret som i de övriga stora utmaningar vi ser framöver, skriver Ibrahim Baylan och Peter Eriksson i en replik till allmännyttans öppna brev.

Värna allmännyttan, förbättra skattevillkoren och sjösätt inga tomtebloss till projekt, utan tänk långsiktigt och inkludera oss i arbetet för att bryta segregationen, skriver representanter för allmännyttan i ett öppet brev till samordningsminister Ibrahim Baylan (S).

I regeringens stadsmiljöavtal finns flera hållbara infrastrukturlösningar, som spårvagnsprojekt, men tjänstesamhällets valfrihet är värt större utrymme än det får. Med billiga lösningar går det att planera för framtidens delningssamhälle som kan komplettera masstransportmedlen, skriver Måns Norlin, stadsplanerare med licentiatexamen i planering.

Intentionen med regeringens undantag från plan- och bygglagen är förstås god – man vill snabbt kunna inkvartera människor. Men i stället för att se de underliggande sjukdomsproblemen klamrar man sig fast vid att plåstret på såret ska se så snyggt ut som möjligt. Det är inte en långsiktigt hållbar politik.

Segregationen har ökat de senaste decennierna, rika områden blir rikare och fattiga blir fattigare. I redan invandrartäta stadsdelar ökar andelen invånare med utländsk bakgrund. Inte minst märks utvecklingen i Stockholm, skriver NCC:s Peter Wågström och Carola Lavén.

Framtidens städer kräver fler klimatsmarta lösningar och transporter. Om Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland krävs helt nya och bredare samarbetsformer mellan offentliga och privata aktörer på det lokala, regionala och nationella planet, skriver kollektivtrafikexperterna Charlotte Wäreborn Schultz, Stenerik Ringqvist och Bo Enquist.

Det är dags att lyfta ut mer makt till regionerna när den nya Sverigekartan ritas upp. Lika viktigt som att nya storregioner nu bildas där intresset finns, är att riksdagen accepterar att andra kan vilja stå utanför sammanslagningen, eller vänta med den. Det kan alltså behövas fler än de sex regioner som nu föreslagits.

Det borde vara en självklarhet att barnen – allas vår framtid – får ta plats. De måste ha rätt att leka, synas och låta i hela staden. Men för att det ska vara möjligt krävs större flexibilitet från statens sida.

Det behövs många nya bostäder i Sverige. Men bara bostäder gör inte ett hållbart samhälle. Svensk idrott, med fler än tre miljoner medlemmar, är en viktig del för hälsa och välmående. Ändå missas den aspekten i planeringen. Bostadsminister Peter Eriksson måste inkludera idrotten när han utformar bostadspolitiken för den hållbara staden.

Vi vill söka de bästa lösningarna för hur Stockholmsregionen kan växa och utvecklas till förmån både för regionens invånare och för Sverige som helhet. För oss är det inte uppenbart hur den regionbildning som nu har föreslagits svarar på dessa angelägna frågor, skriver Karin Wanngård (S) tillsammans med Joakim Larsson och Kjell Jansson (M).

Inom de närmsta tio åren behövs 700 000 bostäder byggas i Sverige. För att möta det behovet är en bättre samverkan och ökad kunskap om förutsättningarna för bostadsbyggande nyckeln. Jag vill därför ringa in vad beslutsfattare bör känna till för att kunna fatta rätt beslut kring förändringar i lagstiftning och regelverk.

Det är dags att skapa en ny arkitekturpolitik värd namnet – som ett eget område och inte ihopklumpat med form och design. En ny arkitekturpolitik skulle kunna utgöra grunden för en bred nationell strategi för byggd miljö. Strategin bör utarbetas över departementsgränserna och innefatta ansvariga ministrar för bostadsfinansiering, stadsutveckling och planering.

Det finns gränser för hur mycket vi kan tömma vårt naturkapital utan att äventyra förutsättningarna för vårt eget och ekosystemens långsiktiga välbefinnande. Alternativ till ett system som bygger på ökad ekonomisk tillväxt är högst relevant för forskare att ta sig an.

I ett samhälle med nolltillväxt får vi räkna med att mjuka värden prioriteras ner. Samhällsprioriteringar som förbättrat socialt stöd, miljösatsningar och ett ökat internationellt engagemang har alla drivits fram i tillväxtekonomin. Likaså har tillväxten möjliggjort tekniska framsteg inom exempelvis sjukvården. Det är sådana framsteg som riskeras vid nolltillväxt.

Vårt beroende av fortsatt ekonomisk tillväxt innebär ett risktagande. Vi har tagit fram fyra testscenarier som visar hur framtidens hållbara samhälle skulle kunna se ut 2050 – utan BNP-tillväxt.

Med flexiblare tillämpning av tillgänglighetskraven blir det möjligt att bygga fler studentbostäder med lönsamhet. Om regeringen tar bostadskrisen på allvar borde man ge Boverket i uppdrag att ta fram skarpa förslag på hur förändrade regler kan ge ännu fler studentbostäder.

Skanska både kan och vill bidra till att reformera bostadsmarknaden. Vi vet vad som krävs för att få igång bostadsbyggandet, och vill särskilt uppmana politikerna att koppla samman infrastrukturpolitiken med bostadspolitiken.

Landets kommuner vill att det ska byggas bostäder till lägre priser än i dag. Från SKL:s sida har vi påbörjat ett arbete med att ta fram ett nationellt ramavtal för prispressade bostäder som kan byggas i många olika miljöer.

Ett ökat bostadsbyggande, och inte minst ett byggande som vänder sig till bredare inkomstgrupper, står högt på dagordningen både ur social och ekonomisk synvinkel. En central fråga är då om vi har rätt rollfördelning mellan stat, kommun och marknad. Tre principiella argument talar för att kommunen inte ensam ska styra över marken.

Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara samhället. Istället är det dags att vi riktar in oss på satsningar på universell design, som ett bättre sätt att öka delaktigheten för alla.

Sverige fick sin första friluftslivspolitik år 2010. Den var efterlängtad och det var både klokt och förutseende av regeringen att sätta ned foten och ta fram en sådan. Nu återstår att leva upp till den politik som bidrar till ökat välbefinnande och folkhälsa.

Regeringens ambition om en blocköverskidande bostadspolitik är välment. Men samförstånd till varje pris kan bli början till slutet för den svenska modellen.

Brist på professionella byggherrar, kommunalt inflytande i byggandet och risktagande från banker och finansmarknad. Det är tre orsaker till att det finns för få bostäder. För att råda bot på detta krävs mer effektiva åtgärder än förenklingar av planprocessen.

Klimatanpassad samhällsplanering är ett lagspel där alla aktörer måste ta sitt ansvar och låta sig styras av lagledarens spelplan. Annars förlorar man matchen. Det gäller även Fastighetsägarnas branschorganisation som måste ta sin del av ansvaret för att hantera översvämningar.

Urbaniseringen skapar högtryck i storstäderna och lågtryck på mindre orter. Sverige stärks genom att skapa förutsättningar för attraktiva regioner i alla delar av landet och samarbete krävs för förändring. Projektet Den attraktiva regionen visar vägen.

Statens hantering av riksintressen hindrar bostäder från att byggas. I stället för att lösa problemet presenterar nu utredningen om riksintressen ett förslag som kan förvärra situationen ytterligare. Förslaget måste arbetas om.

Vi har i Sverige en situation där det finns ett stort behov av bostäder, och en växande befolkning under överskådlig tid. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar i att uppnå de sexton miljökvalitetsmål som riksdagen slagit fast. För att klara dessa uppgifter behövs ett väl fungerande system för fysisk planering för att planera verksamheter med hänsyn till olika intressen och för att göra avvägningar mellan motstående intressen. Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden kan få en nyckelroll i det sammanhanget, men behöver reformeras för att inte fungera som bromskloss i samhällsplaneringen.

Sverige har goda förutsättningar att bli en av flera ledande nationer i arbetet med introduktionen av självkörande fordon. Det kräver dock att tekniken införs gradvis och på rätt sätt. Annars riskerar utvecklingen att bli en mardröm.

När ledarna för världens länder samlas till FN:s klimatmöte i Paris om några veckor spelar vattenfrågorna en av huvudrollerna. Ett starkt och långtgående klimatavtal kan bli ett ramverk för att ge skyddet av Sveriges och världens vattenresurser högsta prioritet.

Kommunerna är sårbara för extremt väder - inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. I november samlas ledare från världens länder i Paris för att förhandla ett nytt klimatavtal. Samtidigt måste vi agera lokalt för att skapa ett robust samhälle som klarar av förändringarna.

Arkitektur, form och design är angelägenheter för hela Sverige. Det statliga arbetet och ansvaret bör då inte koncentreras till en myndighet i Stockholm utan måste spridas på fler händer.

Behovet av nya bostäder i Sverige är extremt. Det råder ingen tvekan om behovet av att öka takten i byggandet. Men i jakten på nya bostäder får vi inte begå samma misstag som gjordes när miljonprogrammets bostäder byggdes.

Med två miljarder till stadsmiljöavtalen tar vi avgörande steg framåt för att skapa effektivare kollektivtrafik och goda och hållbara stadsmiljöer. I en tid där våra städer växer snabbare än någonsin är det viktiga och nödvändiga investeringar, skriver statsråden Mehmet Kaplan (MP) och Anna Johansson (S).

I helgen samlas världens ledare i FN:s generalförsamling för att anta de nya utvecklingsmål som tar vid efter Milleniemålen. Men globala utmaningar är också lokala och därför gör Malmö FN:s globala hållbarhetsmål till sina.

Vi kan bli generationen som lyckas med att utrota fattigdomen och samtidigt rädda planeten. Men för att klara detta krävs mycket arbete både globalt och lokalt, och ett tydligt ledarskap från regeringens sida, skriver företrädare för 23 organisationer som arbetar med internationell utveckling.

Otydliga mål och stora skillnader mellan kommunernas investeringar i cykelinfrastruktur innebär att det finns en växande cykelskuld att betala.

De senaste årens skottlossning på allmänna platser lyfter frågan om fastighetsägare och fastighetsförvaltares roll för att skapa tryggare torg i stadsdelar och förorter. I det arbetet finns det mycket som en ansvarstagande fastighetsägare kan göra.

Handeln är för viktig för att tas för given. Därför bör handeln och kommunerna bör samarbeta för att uppnå god symbios och attraktiva städer, skriver Karin Johansson, vd Svensk Handel och Niklas Nordström, kommunalråd (S) Luleå kommun.

Reavinstskatten hämmar flyttviljan och förstör rörligheten på bostadsmarknaden.

Om småhusägare bygger ut eller om sina hus kan det ge en halv miljon nya hem. I Norge är den här typen av småskalig bostadsutveckling redan verklighet. Så varför utnyttjar vi inte villaområdenas stora potential även i Sverige?

Kommuners, landstings och myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser och beredskapsplaner är alltför bristfälliga. Arbetet med att förebygga och hantera bland annat klimatförändringar, epidemier, skogsbränder och politisk extremism måste bli bättre.

Bostadsbyggandet i Stockholm hänger på att SL håller ord och bygger ut kollektivtrafiken så att kommunerna vågar satsa.

Människors arbetspendling över kommungränser visar på ett tydligt behov av regional samordning av infrastruktur- och bostadsförsörjningsplaneringen. Den insikten finns sedan länge hos oss som arbetar med dessa frågor i kommuner och regioner. Nu presenterar Bostadsplaneringskommittén sin slutrapport med skarpa förslag som pekar i samma riktning. Regeringen har all anledning att agera på kommitténs förslag här och nu.

Översvämningar, ras, skred och skyfall. Det kan vi förvänta oss mer av i takt med klimatförändringarna, och notan kan bli väldigt hög. Det finns tre områden inom klimatarbetet där det är dags att tänka längre än i dag.

I nya bostadsområden får nyinflyttade ofta vänta länge innan det finns en fungerande kollektivtrafik, vilket skapar ett onödigt beroende av bilen. Men genom att använda de nya stadsmiljöavtalen för att stötta kollektivtrafiken är vi övertygade om att samhället kan ta snabba kliv mot målet om en hållbar stadsmiljö med fler attraktiva bostäder.

Skogsnäringen är en ekonomisk ryggrad i samhället och en central bärare av sysselsättning och välfärd i stora delar av Sverige. Låt oss värna detta. Vårt industriella kunnande, tillsammans med det faktum att vi i dag har mer skog än någonsin, kan vi dra nytta av för framtiden både för att motverka klimathotet och för att skapa fler jobb. Ett sätt är att bygga mer i trä. Det skriver Sveaskogs vd och landshövdingen i Västerbotten.

Köpenhamn har drabbats av extrema skyfall tre gånger på sju år. Via den hårda vägen har staden konstaterat faktum: klimatanpassa eller kapitulera inför naturens krafter. Svenska kommuner har mycket att lära av detta.

Generaldirektörer för åtta myndigheter kritiserar kommunernas arbete med Sveriges miljömål, men i själva verket är det statens ansvarstagande som sviktar, skriver SKL i en replik.

Alla Sveriges mindre orter verkar vara lämnade åt sitt öde och får inte samma uppmärksamhet som storstäderna och dess invånare. Men det finns en mängd utmaningar i de små orterna som kräver nya spännande lösningar där arkitekturen måste få spela samma utvecklande roll som i storstäderna.

Sexton år har gått sedan Sveriges miljökvalitetsmål – för framtida generationer – beslutades av riksdagen. Det kreativa, offensiva och framåtsyftande miljöarbetet i Sveriges kommuner är avgörande för att vi ska nå målen och ger samtidigt vinster inom andra politikområden. Men det som görs i dag är inte tillräckligt, skriver åtta generaldirektörer i en gemensam vädjan till kommunpolitikerna.

Bristen på bostäder har under de senaste åren blivit ett allt större problem. Den slår mot alla ungdomar som inte kan flytta hemifrån, den slår mot alla dem som behöver en bostad för att kunna ta ett jobb i Mälardalsregionen, och den slår därmed också mot alla de företag som inte kan hitta den arbetskraft de behöver. En väl fungerande bostadsmarknad är en central förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver.

Regeringen har smashläge i frågan om hållbar stad. Med den nya satsningen på statligt stöd till bostadsbyggandet borde frågan vara i fokus, men tyvärr är vi tillbaka till att diskutera detaljer i produktionen istället för visionen om resultatet. Vi vill se en vision för den hållbara staden.

Öresundsregion behöver en nystart. Genom att bejaka den nya danska tillväxtpolitiken och göra motsvarande insatser på svensk sida samtidigt som man gör ett ryck för att ta bort kvarvarande gränshinder kan Öresund, Skåne och Sydsverige bli ett tillväxtlokomotiv för hela Sverige, ja hela Norden.

Är beslutsfattare som inte tar intryck av lokala protester okänsliga vandaler som döms i historiens domstol? Eller är de som protesterar destruktiva bromsklossar som bara fördyrar och krånglar till med sitt överklagande?

Våra samhällen står inför en stor utmaning - de måste både minimera översvämningar i befintligt klimat samtidigt som vi måste kunna hantera än större extremnederbörd och stigande vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag i framtiden. För att klara av detta krävs mer och bättre samarbeten inom den kommunala samhällsplaneringen.

Det var länge sedan som vi var tvungna att besöka banken för att hämta ut pengar. Men när vi ska hämta ut paket som skickats med posten är vi fortfarande knutna till ett utlämningsställe med fasta öppettider. Det är dags att ändra på det.

Norge har hunnit långt när det gäller tillgänglighet och arbetar strategiskt för att uppnå ett så kallat universellt utformat samhälle. Flera andra länder följer efter. Nu behöver Sverige lära av Norge och tillsätta en parlamentarisk kommitté som utreder vad som behöver göras för att vi ska nå målet om ett samhälle som är tillgängligt för alla.

När allt fler köper sina varor på nätet ökar kraven på att leveranserna i staden fungerar. Kommunerna måste ta hänsyn till citylogistiken för att bygga en hållbar stad, skriver Svensk Handel och Transportgruppen tillsammans.

Samhället ändrar sig i en takt som aldrig tidigare skådats. Det manifesterar sig på en rad olika sätt, varav tre är de mest avgörande; urbaniseringen, globaliseringen och denna snabba teknologisk utvecklingen. Ska Sverige stå starkt i framtiden behöver vi en politik som söker kraft i de förändringsströmmar som finns, snarare än lägger sina resurser på att lönlöst söka hindra dem.

Politikerna måste förstå att städernas styrka är invånarna, och att det är de som är avgörande för städernas framtid. Och framförallt måste de ta fasta på att dagens kommuner är för små för morgondagens städer, visar Sydsvenska Handelskammaren i en ny rapport.

Miljonprogramsområden som Gårdsten i Göteborg och Vivalla i Örebro visar att det sociala perspektivet måste finnas med om förorten ska utvecklas i rätt riktning. Att bara kommersialisera räcker därför inte, svarar två jurister.

Diskussionen om våra förorter har haft fokus på sociala aspekter och byggtekniska utmaningar. Vi menar att detta är sekundärt. Viktigare är att fundera på hur man skapar en bra affär för de som ska investera. För det är inte kulturministerns satsningar på förortskultur som kommer lyfta miljonprogrammen, skriver WSP i en ny rapport.

Förbifart Stockholm är avgörande för om småföretagen ska kunna växa och anställa. Därför är det allvarligt att vägbygget stoppas, skriver 21 representanter för Företagarna i Stockholmsregionen.

Konflikterna mellan statliga LKAB och de boende i Kiruna, Malmberget och Svappavaara, som tvingas flytta när LKAB vill riva bostäder för att komma åt att bryta malm, har pågått länge. Nu måste lagen ändras - så att exploatören får stå för merkostnaden för nya bostäder för dem som tvingas flytta.

84 av Sveriges 290 kommuner minskade sin befolkning förra året, enligt SCB:s statistik. Om det inte hade varit för invandringen skulle hela 220 av landets 290 kommuner ha haft minskande befolkning, visar våra beräkningar. Diskussionen i Dagens Samhälle om krympande befolkning bör ha med detta perspektiv.

I fjol krympte befolkningen i nästan var tredje kommun. Men de ledande lokala företrädarna vägrar att tala om detta. Det är olyckligt, då det gör det svårt för enskilda politiker och tjänstemän att presentera en berättelse om framtiden som gör det möjligt för beslutsfattarna att anpassa kostymen till de ekonomiska realiteterna, skriver två kommunforskare.

En ny studie från Umeå visar att staden och stadsborna har en privilegierad position, på samma sätt som män innehar en privilegierad position i förhållande till kvinnor, skriver Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg.

Juryn för Sveriges Arkitekters Planpris ser en tydlig trend i årets projekt: Social hållbarhet tar nu en stor plats i kommunal planering. Det kräver en ny yrkesroll för planeringsarkitekten och samhällsplanerarna där förståelse för drivkrafterna hos stadsbyggandets aktörer är central.

Hyperurbanisering, dematerialisering, jobb som försvinner och nya villkor på arbetsmarknaden. Debatten handlar sällan om det som utmanar vårt samhälle på längre sikt, i stället handlar den om enkla och kortsiktiga frågor. Men det här är några av de trender som den nya regeringen med Stefan Löfven i spetsen är tvungen att bemöta.

Fram till 2030 ska vi bygga 140 000 bostäder i Stockholm. Men om vi ska bygga så mycket måste vi också bygga bra. Vi ska inte upprepa misstagen från miljonprogrammets dagar och heller inte riva värdefull bebyggelse.

Sveriges välstånd bygger på att alla delar av landet hänger ihop. Men staten och dess myndigheter medverkar genom centraliseringen av statliga jobb till att många arbetstillfällen aldrig når landsbygden och att de som finns försvinner därifrån. Det är en ekonomisk förlustaffär för alla aktörer.

Cykeln är effektiv, punktlig och bra för folkhälsan. Men fortfarande utgår den mesta av trafikplaneringen från bilen - trots att cykeln har förutsättning att bli 2000-talets stora frihetssymbol, skriver flera miljöpartister i en debattartikel.

Bostadsbristen i Sverige är ett stort samhällsproblem. Den tvingar unga vuxna att bo kvar hemma hos sina föräldrar, arbetsgivare får allt svårare att rekrytera personal och universitets- och högskoleorter tappar potentiella studenter. Bara de närmaste tio åren skulle det behöva byggas upp till 500 000 nya bostäder. För att lyckas med det krävs det att alla inblandade aktörer samarbetar och prioriterar ett ökat byggande.

Urbaniseringen har blivit en självklarhet och landsbygden kämpar i motvind. För små kommuner är en hel del åtaganden detsamma som för stora kommuner. Detta trots skillnader i resurser. Om små kommuner ska klara sitt uppdrag krävs förändringar.

Samhället kommer att ställas inför stora utmaningar då klimatet blir allt mer extremt. Översvämningarna och den stora skogsbranden som drabbat landet i sommar visar på nödvändigheten av en nationell beredskap i form av en ny klimatmyndighet, skriver krisexperter.

Det har riktats kritik mot att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde för lite under skogsbranden i Västmanland. Här svarar generaldirektören Helena Lindberg på den.

Kommunerna och landstingen bör få ett tydligare ansvar vid katastrofer. Den slutsatsen drar vi efter att ha sett svårigheterna med att klara den nationella krisberedskapen vid Salabranden och andra katastrofer som Gudrun, tsunamin och Estonia, skriver Kristdemokrater i Uppsala.