Riktade statsbidrag

Finansministern utlovar inga mer pengar till kommuner och regioner.

Ungdomshemmen måste få mycket mer pengar. Regeringen gör inget för att hjälpa ensamstående mammor i krisen. SD måste hålla minst en armlängds avstånd i kulturen. Det är några ämnen i dagens debattsvep.

Vi har två konkreta förslag på hur de riktade statsbidragen till förskola och yrkesvux skulle kunna bli mer ändamålsenliga, skriver debattörer från SKR.

Är det bara staten som är fast i nuvarande ordning?

Sju av tio kommuner minskar antalet platser på de kommunala kulturskolorna sedan det statliga stödet till skolorna minskat. Det rapporterar SVT Kultur med hänvisning till en ny rapport från intresseorganisationen Kulturskolerådet.

Från och med nästa år stoppas statsbidrag för läxhjälp helt till ideella organisationer, skriver SvD. Detta efter bidragsfusk bland föreningar som erbjuder läxhjälp.

En pandemiskuld ska arbetas av samtidigt som en kraftig inflation höjer priserna på allt och en pensionssmäll får knäna att vika sig även för de starkaste kommunerna och regionerna. Om inget görs går sektorn mot 24 miljarder i underskott till 2024. Det finns all anledning att spara klokt.
Här är sex ekonomichefers bästa tips.

Svenska Kraftnät har presenterat ett uppdaterat förslag om elprisstöd till företag, kommuner och föreningar. Förslaget innebär ett maxtak på 22 miljoner kronor

Vilken hjälp ska man kunna få när man blir äldre? Sveriges nya äldreminister ser kompetensförsörjningen som en nyckelfråga för äldreomsorgen. ”Där kommer vi behöva samarbeta mycket mellan stat, region och kommun för att lösa den problematiken,” säger Anna Tenje (M).

I början av nästa år kommer regeringen att få en lista med alla statliga pålagor på kommuner och regioner som SKR vill få bort. ”Man fortsätter med många detaljstyrande statsbidrag och det är jag kritisk mot”, säger nye ordföranden Peter Danielsson.

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft

Järfälla har landets största barngrupper i förskolan. Men ansvariga politiker ifrågasätter gruppstorlekens betydelse. ”Det är ett väldigt trubbigt mått på kvalitet”, säger Jonathan Björniden (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Nästan ingen kommun eller region höjer skatten nästa år, visar TT:s enkät. Det trots sämre ekonomiska tider och att SKR pekat på behovet av tiotals miljarder i extra statliga bidrag redan nästa år.

Regeringen slopar kravet på att kommuner ska försöka minska barngrupperna i förskolan för att få statsbidrag. ”Bort i tok”, rasar Kommunal och kräver lagstiftning. Men Linköping, som har landets minsta barngrupper, tänker inte ge upp sin satsning.
• 7,4 eller 20 barn – så stora är skillnaderna
• Hela listan: Barngrupperna i 290 kommuner
• Utvecklingen i din kommun över tid

Regeringen halverar det statliga stödet till kulturskolan nästa år. ”Bekymmersamt. Stödet har gjort att vi har kunnat pröva nya aktiviteter och nå ut till fler unga”, säger Birgitta Lövestedt, sektorchef för kultur och fritid i Skinnskatteberg – den kommun som ökat satsningarna på kulturskolan mest.

Bara 6 miljarder i generella tillskott innebär att de generella statsbidragen realt sett urholkas nästa år. Även skatteintäkterna krymper i värde i den höga inflationen. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog ser stor risk för underskott i ekonomin, särskilt i regionerna.

Lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot den kommunala sektorn och nu behövs besked om statliga stödåtgärder, enligt SKR. I en hemställan begär man bland annat att regeringen ser över statsbidragen och ger stöd för höjda elpriser.

Staten har på fem år lagt närmare 22 miljarder kronor på att skolorna ska bli mer likvärdiga. Enligt Skolverkets utvärdering är det svårt att bedöma om satsningen gett resultat. ”Risk att vi skjuter ut pengar utan kunskap om hur de bäst används”, säger generaldirektören.

Från Stockholms stadshus till att ansvara för regeringens samarbete med kommuner och regioner. Nya civilministern Erik Slottner (KD) om:
• SKR:s roll
• Riktade eller generella statsbidrag
• Digitalisering och hur upphandlingen ska utvecklas

Hur det än går i valet kommer de riktade statsbidragen att bli färre. Eller? De flesta riksdagspartier anser att de är för många, visar DS-enkät. Men nya är också på förslag.

Bjurholms framtid som kommun står och faller med jätteinvesteringen i ”Diamanten”, enligt kommunstyrelsens ordförande Christina Lidström (M). Hon hade svårt att tro att det rekordstora bidraget från den statliga kommunakuten var sant.

Halva potten gick till Bjurholm när nya kommunakuten delade ut sina första krisbidrag. Pengarna till minsta kommunen motsvarar 1 miljard i Lindesberg eller 4 miljarder i Gävle. Bjurholms ansökan är bra, motiverar Clas Olsson, ordförande för Delegationen för kommunal ekonomi i balans.
• Lista: Kommunerna som får bidrag

Civilminister Ida Karkiainen (S) tror inte att utjämningsutredningens trovärdighet skadas av att dess ordförande Håkan Sörman också blir ordförande i Academedia.

I mars avslöjade Dagens Samhälle hur felaktiga statistikuppgifter från Internationella Engelska skolan gett koncernen sensationellt stor utdelning i statsbidraget för likvärdig skola. Nu kräver Skolverket återbetalning.

SKR:s förre vd Håkan Sörman föreslås till ny ordförande för skolkoncernen Academedia. Samtidigt har han just satt igång uppdraget att utreda utjämningssystemet och ett nytt sektorsbidrag till skolan. Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans reagerar starkt.

Dagens Samhälles chefredaktör Christina Kennedy om ett inspirerande besök i Malmö.

Håkan Sörman har nu mindre än två år på sig för jätteuppdraget att utreda hela utjämningssystemet. Och han är optimistisk om att nå ett svar på största frågan: Är det tillväxthämmande?
• ”Hon har rätt” – Sörman om civilministerns syn på utjämningen
• Därför tror han att han lyckas
• Om egna erfarenheterna av att betala: ”Helt otroligt egentligen”

”Det ska vara lika i hela landet.” Det kunde vara utdrag ur vilket partis valprogram som helst. Jag vill börja med att klargöra min uppfattning: jag tycker inte att det ska vara lika i hela landet, skriver Oliver Rosengren (M).

Att driva en liten kommun är i sak inte krångligare än att driva en stor. Det är bara annorlunda och, tycks det, svårt för statsmakterna att sätta sig in i, skriver Britta Flinkfeldt (S).

Svag ekonomi inledde mandatperioden – sedan kom pandemin och med den guldregn i form av statliga bidrag. Nu väntar åter tuffare tider. I en serie artiklar granskar DS kommunernas utveckling sedan valet och inleder med ekonomin.
* Så har din kommun förändrats – unik artikel med grafik
* Kommunerna som höjt och sänkt skatten mest
* Varningen från SKR – ”De kommer att få det väldigt tufft”

De riktade statsbidragen är – åter igen – i skottgluggen sedan Statskontoret i en rapport kritiserat all onödig administration de kräver. Civilministern vill minska antalet. DS frågade tre kommunstyrelseordförande hur de vill att det ska gå till.
• Radikala förslaget: ”Flytta över alla pengar”
• Statsbidraget som fasas ut och lämnar kostnader i kommunernas knä
• ”Kan vara rimligt med öronmärkta bidrag”

Statskontoret anser inte att staten styr kommuner och regioner effektivt – i fokus för kritiken är de riktade statsbidragen som stjäl tid, resurser och energi. Civilminister Ida Karkiainen (S) håller delvis med om slutsatserna.

I en ny rapport ger Statskontoret en rad förslag kring statsbidrag som skulle kunna spara hundratals miljoner på minskad administration. Även förslagen som övervägts men inte lagts fram finns med.

Färre och enklare statsbidrag. Det ges högsta prioritet i Statskontorets rapport som i dag tisdag överlämnas till regeringen. Kommuner, regioner och privata utförare skulle kunna spara hundratals miljoner kronor på mindre administration.

Erfarna poliser går till storms mot myndighetens interna organisation och styrning efter påskupploppen. Annat i debatten idag handlar om kommunernas oförmåga att få fart på yrkesvuxutbildningar och Sverigedemokraterna ger sin syn på andras syn på klimatutvecklingen.

Alla politik- och samhällsområden kräver sin idéproduktion för att vara relevanta. Med landsbygds- och regionalpolitiken har det varit lite så och så med nytänkandet och debatten.

Kommunerna har inte ens kommit halvvägs i strävan mot en tillitsbaserad styrning. Den bedömningen gör civilminister Ida Karkiainen.

Ett socioekonomiskt index styr statsbidraget för likvärdig skola. Det ger en kommun sex gånger mer per elev än en annan. Men beräkningarna som styr resursfördelningen redovisas inte. DS har granskat indexet och hur skoleleverna värderas.
- Så mycket pengar ger olika typer av elever
- Kommunerna som får minst och störst bidrag

Sverige är på väg att bli fattigast i Norden och politiskt slöseri med resurser är orsaken. Det hävdar SKR:s förra chefsekonom Bettina Kashefi. Hon leder Kommissionen för skattenytta – projektet som ska hitta svaret på vad näringslivsprofilen Leif Östling får för skattepengarna.

SCB, Skolverket eller Internationella Engelska Skolan – vem bär ansvar för att felaktiga elevuppgifter kunnat ge IES Södertälje cirka 12 miljoner för högt statsbidrag? Det ska Skolverket nu utreda.

Internationella Engelska Skolan i Södertälje lämnade felaktiga uppgifter om sina 555 elever till SCB – och framstod som landets socioekonomiskt i särklass mest behövande skola.
Det gav IES dryga 12 miljoner i extra statsbidrag, avslöjar Dagens Samhälle.

Regeringen bör klargöra vad fastighetsavgiften ska åstadkomma och sedan se till att systemet uppfyller syftet, anser Riksrevisionen i en ny utredning.

”Pinsamt och skämmigt” – nya civilministern vill se stopp för social dumpning.
I en stor intervju med Dagens Samhälle ger Ida Karkiainen (S) också sin syn på:
• Varför generella statsbidrag inte alltid funkar.
• Balansen mellan stat och kommun
• Lagstiftningen kring digitala fullmäktigemöten.

”Staten vill plötsligt exkludera den lokala nivån. Det är för jävligt”. Så säger kommunstyrelsens ordförande i Östhammar inför morgondagens regeringsbeslut om slutförvar av kärnbränslet. Förvägrade bidrag har fått kommunens politiker att koka.

Hela listan: En snabbtur genom kommunernas skatteförändringar inför 2022.

Guldläge - så här många kommuner har inte sänkt skatten sedan finanskrisen 2008. ”Vi har faktiskt tagit ut för mycket i skatt” kommenterar kommunalråd.
• Kommunerna som höjer och sänker skatten.
• Kommunen som sänker mest ligger inte i Stockholm.
• Klyftorna ökar mellan hög- och lågskattekommuner.

Ida Karkiainen har haft kvar sin plats i kommunfullmäktige i Haparanda samtidigt som hon varit riksdagsledamot de senaste sju åren. Den erfarenheten tror hon blir viktig när hon nu tar över efter Lena Micko på civilministerposten.

Riktade statsbidrag kräver stora administrativa resurser. Hos Region Uppsala jobbar totalt tio samordnare och fem controllers på regionnivå med hanteringen. ”Vi lägger mycket tid på statsbidragen”, vittnar ekonomichefen.

Den senaste Stockholmsdebatten visar att staden är norm och att snart nog alla andra sätt att leva på betraktas som suspekta avvikelser. En mindre ytlig diskussion låter som vanligt vänta på sig.

Låga kostnadsökningar de närmaste åren, men också minskade intäkter när personer i yrkesverksam ålder blir en bristvara. I sin nya ekonomirapport slår SKR fast att den kommunala ekonomin har medvind, men att hinder väntar bakom hörnet. ”Oerhört viktigt att få människor anställningsbara.”

Debatten om framtidens äldreomsorg borde handla om annat än pengar, tycker omsorgschefen i Älvkarleby. Och när staten delar ut kortsiktiga bidrag anser Lena Isokivelä att kommunerna bör tacka nej. ”Vi ska inte bara springa iväg och söka pengar”.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) välkomnar budgetens stora satsningar på välfärden. Men oroas samtidigt över ”omfattande, kortsiktiga och detaljerade” statsbidrag som man anser inte är effektiv styrning.

Regeringens budgetförslag är sprängfyllt med reformer för kommunala välfärden. Det är samtidigt sprängfyllt av ny, detaljerad statlig styrning. Tillitsbaserat? Inte så värst.

Antalet riktade statsbidrag till kommuner och regioner ökar, trots löften från staten om det motsatta. Det konstaterar SKR i en ny rapport, där man också redovisar en enkät som ger massivt stöd för generella statsbidrag.

Helt vanlig och lite hipp som happ. Så beskriver hon sig själv, Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom. Men Annika Wallenskog är också en tung makthavare som ekonomidirektörer, journalister och statssekreterare ofta vänder sig till. ”Jag drivs av att få folk att förstå vad som behöver göras för att välfärden ska bli bättre”, säger hon.