Norrköpings kommun ska nu intensifiera arbetet med att skapa trygghet i det utsatta området Navestad där det i helgen utbröt våldsamma kravaller. ”Vi vet vad vi behöver göra”, säger kommuntoppen Olle Vikmång (S).

Trelleborgs beslut om att inte anställa personer om de vägrar ta i hand är olagligt, meddelar förvaltningsrätten i en dom enligt Expressen.

Varannan lärare har utsatts för fysiskt våld av elever. Det visar en enkät som Lärarförbundet gjort. Andra debattämnen: socionomkonsulter, vårdplatser och klimatkrisen.

Låt inte minnet av Lars Vilks definieras av hans antagligen minst intressanta konstverk: rondellhunden. Vilks byggde i stället sitt eget monument i Nimis.

Mäns våld mot kvinnor fortsätter att dominera debatten även på onsdagsmorgonen. Religionsfobi, högskolans finansiering och regeringens sparpolitik är andra ämnen som kommer upp.

Många har överklagat Trelleborgs omdiskuterade beslut att inte anställa de som vägrar skaka hand med personer av motsatt kön.

Den asymmetriska kraftmätningen mellan västerländska och demokratiska principer och österländska teokratiska konstitutioner får inte sopas under mattan. Det brådskar med fruktbara diskussioner om västerländska och demokratiska principer. Vi ska försvara liberala sociala strukturer och yttrandefrihet, replikerar Ulf Lönnberg.

Förvaltningsrätten i Malmö har beslutat att Bromölla kommun inte får förbjuda bön på arbetstid. Det meddelade domstolen på fredagen.

Präster, pastorer, imamer och rabbiner ska tvingas att gå emot sina teologiska övertygelser och viga samkönade par – om Miljöpartiet får bestämma. Det leder knappast till inkluderande samhällen för religiösa minoriteter, skriver Svenska evangeliska alliansens biträdande generalsekreterare Jacob Rudenstrand.

Åtalet mot Ann-Sofie Hermansson är ett färskt exempel på hur vissa grupperingar och sekter vill att lagen och samhället ska anpassa sig efter dem. Precis som Hermansson nu friats hoppas vi att rättsväsendet på fredag ska markera att inte heller organisationen Jehovas vittnen står över lagen, skriver Galaxia Wallin, Kristina Yüceyatak och Sabina Lundahl.

Inom hederskulturen råder ett oskulds- och kyskhetsideal som syftar till att kontrollera kvinnors och flickors sexualitet. Hijaben är både ett verktyg och en symbol för det. Därför vill vi förbjuda hijab på barn, skriver GAPF.

Alla barn har rätt till en objektiv, jämställd och neutral skolgång, fri från religiösa påtryckningar, skriver Faw Azzat, styrelseledamot GAPF, apropå Skurups beslut om hijabförbud.

Att diverse gudars påbud prioriteras före mänskliga rättigheter manifesteras gång på gång i svensk politik, skriver Styrelsen för Nätverket mot hedersrelaterat våld, däribland årets Fadimepristagare Maria Rashidi.

Det är tydligt att regeringens utredare av konfessionella skolor är satt under hård politisk press och själv inte tror på att ett förbud. Utbildningsminister Anna Ekströms skäl till att ändå genomdriva det kommer inte att imponera EU:s domstolar, skriver Bo Nyberg, Kristna friskolerådet och Per Ewert, Claphaminsitutet.

Gävle, Söderhamn och Umeå har dragit in tillstånden för flera fristående förskolor på grund av ledningens koppling till islamistisk extremism.

Barn kan vara naiva men vuxna förväntas kunna tänka efter. I decennier har svensk politik präglats av det ena godhetsprojektet efter det andra som direkt gått ut på en långsiktig plantering av segregation och motsatsförhållanden till mycket av vad svensk lagstiftning säger. Det skriver Värmdös kso, Deshira Flankör (M).

I sitt förslag till ny kursplan för grundskolan har Skolverket tagit bort specifika hänvisningar till Bibeln i flera ämnen. Men i likhet med undervisningen om antiken förtjänar även undervisningen om vårt kristna arv att finnas kvar, skriver generalsekreteraren för Svenska Evangeliska Alliansen, Olof Edsinger.

Alla är överens om att integrationen måste bli bättre, exakt hur det ska gå till är desto svårare. Frågan om omskärelse visar att integrationsdebatten är full av målkonflikter. Men det är där vi måste börja.

Som ledare i ett majoritetssamfund som Svenska kyrkan har jag ansvar att säga ifrån när politiken ger sig på en utsatt minoritet, skriver Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift.

Nybildade Partiet Nyans har mötts av hot och förtal. Men från de etablerade partierna är det tyst. Bemötandet vi fått är ännu ett bevis för att islamofobin är den mest utbredda formen av rasism i Sverige och att den antirasistiska mångfaldsrörelsen behövs mer än någonsin, skriver tre partiföreträdare.

Förslaget om förbud mot könsstympning av omyndiga pojkar kritiseras för att bryta mot religionsfriheten. Men här måste pojkens rätt till kroppslig integritet få gå före gruppens rätt att sätta ett oåterkalleligt gruppmärke på hans kropp.

Att det uteslutet är kritiska röster som tar plats i diskussionen om muslimer och islam påverkar den allmänna opinionen och även våra beslutsfattare negativt.

Muslimer är tänkande varelser som kan reflektera, analysera och applicera. Inte maskiner som slaviskt följer förinställda program, skriver Mustafa Panshiri och Callis Amid i en replik till Omar Makram.

Callis Amid och Mustafa Panshiri för ett resonemang vars slutpunkt blir att det knappt finns något ”islam” som man kan peka på eller ifrågasätta. En sådan hållning gör det omöjligt också att reformera islam, skriver Omar Makram i en replik.

Många har försökt, men det går inte att skilja en ideologi från dess skrifter. Om det finns ondska i de religiösa urkunderna så förblir ideologin ond. Det skriver Bassam Al-Baghdady som menar att kvinnliga imamer utan slöja är ett gott steg, men att mer krävs om islam ska överleva in i en ny human tidsålder.

I debatten ryms endast två positioner som utgår ifrån att religionen islam är si eller så, god eller ond. Den utgångspunkten är felaktig. Muslimer är inte vad som står i koranen, muslimer är det som muslimer gör, vilket också gör dem till både problemet och lösningen i diskussioner kring exempelvis jämställdhet och huvudduken.

Att ett barn tvingas bära slöja är ett problem som bör diskuteras. Vi får däremot inte bukt med problemet genom det föreslagna slöjförbudet. Ett samhälle som väljer att införa förbud gentemot den som blir utsatt för förtryck gör ställningstagandet att problemet ligger hos offret och inte där det borde ligga – hos förtryckaren, skriver Sabat Nader och Hanna Jokel.

Medan andra partier krattar manegen för denna destruktiva ideologi runtom i landet, lägger Sverigedemokraterna förslag i både riksdag och kommun för att motverka samma utveckling, skriver SD som idag säger nej till en bygglovsansökan för ett islamiskt center i Uppsala.

Utredningen om demokrativillkor för bidrag till civilsamhället föreslår tveksamma undantag som att ge trossamfund utrymme att diskriminera kvinnor och homosexuella, skriver företrädare för Humanisterna.

Att tvinga ett barn att ta av sig något barnet vill ha på sig, om det inte utgör ett hinder för pedagogiken, är att kränka barnet. Även om man gör det med goda intentioner och även om föräldrarna borde veta bättre.

Det jag har mött är hur organisationen Jehovas Vittnen hanterar sexuella övergrepp - nämligen med en stark tystnadskultur och sektförtryck, skriver Galaxia Wallin, som nyligen har publicerat ett upprop från flera utsatta tidigare medlemmar.

SVT brister i sin uppgift att spegla kultur- och samhällslivet i Sverige när de visar oproportionerligt många kristna inslag i tv-tablån, skriver Erik Hedin, sekreterare för Satanistiska samfundet.

Sameh Egyptson verkar framför allt ha varit ute efter att smutskasta oss i sina debattartiklar. Men vi kommer fortsätta att folkbilda och vi är stolta över att arrangera något så unikt som en arabisk bokmässa i Norden, slutreplikerar Zana Muhammad förbundsordförande för studieförbundet Ibn Rushd.

Det jag har önskat mig, förutom säkerhetskraven, är bara att debatten ska kunna ske på ett sådant sätt att den inte utnyttjas i propagandasyfte - genom balans i panelen, en kunnig samtalsledare och språklig tillgänglighet, skriver Sameh Egyptson i sin slutreplik.

Det är inte första gången Sameh Egyptson beskriver vårt studieförbund på ett sätt som vi inte känner igen oss i samt felciterar personer ur vår personal, replikerar Ibn Rushd, som välkomnar Egyptson till Arabiska bokmässan i Malmö.

En öppen och frimodig debatt om de frågor min bok tar upp vore högst välkommen, men jag befarar att panelen snarare mynnar ut i propaganda i syfte att svartmåla kritiker som berättar om Muslimska Brödraskapets verksamhet i Sverige – bekostad av allmänna medel.

I den polariserade debatten om återvändare är det många som menar att vi bör stänga våra gränser. Jag menar i stället att vi bör ta ansvar för våra medborgare, och genom rättsväsendet ge dessa individer och deras familjer en andra chans.

Än en gång flyttar utbildningsminister Anna Ekström (S) fokus från skolans verkliga problem och hittar en lättköpt syndabock att lasta sina egna försummelser på; de kristna friskolorna.

Det finns fortfarande regioner som utför omskärelse på pojkar. Det måste upphöra. En mer långtgående anpassning till religiös moraltolkning är svår att föreställa sig.

Kristendomskunskap ersattes av religionskunskap i skolan för 50 år sedan då riksdagen beslöt att införa en icke-konfessionell läroplan. Nu är det dags att ta nästa steg: Ämnet religionskunskap bör ersättas av ämnet livsåskådning, skriver Bengt Sahlberg, professor emeritus i kulturgeografi.

Makthavarna och rättsväsendet måste på allvar ta tag i den växande högerextremismen. Den hotar inte bara oss muslimer, utan hela vår demokrati och det öppna samhället. Och efter attacken i Nya Zeeland måste den polisiära närvaron vid moskéerna stärkas.

Frågan ”tillåta slöja eller ej” är svår men att bara hänvisa till ”frivilliga val” är alltför bekvämt och riskerar att bli ett svek mot många förtryckta barn och unga. Vi behöver bekanta oss mer med de berättelser från unga flickor som från en dag till en annan plötsligt påtvingas slöjan.

Debatten som uppstått i kölvattnet av Simförbundets ordförande Ulla Gustavssons uttalanden kring slöja, jämställdhet och hedersförtryck väcker frågan om idrott och religion kan leva i harmonisk samexistens eller om de bör hållas isär, skriver Devin Rexvid.

Det blir ofullständigt att diskutera yttrandefrihetsfrågan utan att ta upp det grova våld som riktats mot exempelvis Lars Vilks och Jyllands-posten, svarar Peter Santesson på Christian Fernandez replik på Perspektivartikeln häromveckan om politisk korrekthet, yttrandefrihet och avvägningen mellan högt tak och hänsyn.

Organisationer som ger uttryck för den typ av värderingar som Sveriges Unga Muslimer har gjort i sin praktiska verksamhet bör inte få några bidrag. Eventuella kryphål bör skyndsamt täppas igen, anser Jonas Lundgren (V).

Att förnuft och kunskap tillhör yttrandefrihetens ädlaste, definierande ändamål är självklart. Frågan är vad vi gör med allt det där andra som den också ger upphov till, skriver Christian Fernandez i en replik till Peter Santessons Perspektivartikel.

Att betona förnuft framför socialt hänsynstagande har länge varit ett kärnvärde i akademiska sammanhang. Men den normen kan vara under förändring, skriver Peter Santesson, som läst ”Tänka fritt eller tänka på andra?” av statsvetaren Christian Fernández.

Att Humanisterna har svårt att se den ateistiska normen i det offentliga Sverige är ingen nyhet. Men vi är rätt säkra på att regeringens utredare kommer att se problemen med ett etableringsstopp för konfessionella friskolor.

Migrationsverkets frågor till konvertiter har upprört många och myndighetens svar och förklaringar förvirrar mer än de reder ut, skriver prästen Micael Grenholm, som menar att Migrationsverket borde lägga mindre vikt vid konvertiters bibelkunskaper och mer vid prästers utlåtanden.

Överenskommelsen mellan S+MP+C+L om ett stopp för nya religiösa friskolor är ett steg i rätt riktning mot en mer pluralistisk och demokratisk ordning. Alla som värnar barns rättigheter borde välkomna detta, skriver Humanisterna i en replik.

Trots att de flesta av de konfessionella friskolorna sköter sig exemplariskt är det från politikernas sida viktigt att markera att de är ett icke önskvärt inslag i det vänsterliberala samhällsprojekt som ser ateismen som självklar norm, skriver Svenska Evangeliska Alliansen och Kristna friskolerådet.

Intervju Skolan ger en fördomsfull bild av tro. Det säger ärkebiskop Antje Jackelén, som vill ge unga chansen att prata om livets mening för att minska den psykiska ohälsan.

Förvaltningsrätten ger moskén i Växjö rätt att fortsätta med sina böneutrop. Visar fortsatt rättsprövning att böneutrop ska ges detta utrymme i våra offentliga rum behövs en lagändring. I ett första steg ska vi då lagstifta mot regelbundna böneutrop som tränger in i människors hem och som inte går att undkomma.

När nazister och förintelseförnekare demonstrerar väcker det oro, otrygghet och rädsla hos judar. Med det gör inte demonstrationen otillåten, skriver polischefen Erik Nord i en replik om NMR:s demonstrationståg förbi synagogan i Göteborg förra året.

Jag uppskattar att Kashif Virk skriver att hans moské välkomnar homosexuella. Men samtidigt nämner Virk inte med ett ord det faktum att hbtq-personer med muslimsk bakgrund ständigt förföljs och förtrycks i "sina" sociala sammanhang. Och om problemet osynliggörs bidrar man inte heller till att stoppa den utbredda homofobin i muslimska sammanhang.

Är du religiös i Sverige kan du knappast räkna med att fortsätta leva som du gör särskilt länge till. Förbud mot religiösa praktiker och fenomen såsom konfessionella friskolor, böneutrop, handskakningar och klädsel föreslås från politikens hela vänsterhöger-skala.

Vårt polariserade samhälle är i stort behov samtal över åsikts- och trosgränser. I debatten om SSU-Malmö beskrivs min församling Islam Ahmadiyya som homofobisk, något som jag vill bemöta, skriver imamen Kashif Virk.

Det kan vara svårt att navigera i det mångkulturella klassrummet för många lärare. För lärarna i religionskunskap är det ofta särskilt svårt att hitta rätt väg mellan kulturkrockar och styrdokument, skriver författarna till en ny bok på området.

Nyligen begick Mahmoud, en ung afghansk kristen kille från Jönköping, självmord efter att ha gett upp hoppet om en framtid i Sverige. Jag föreslår nu sju konkreta politiska förslag för att få ett stopp på utvisningar av kristna till länder där de förföljs och mördas, skriver Christian Mölk pastor i Pingstkyrkan Härnösand.

I helgen anordnas Bokmässan i Göteborg, som kan betraktas vara högtidsdagar för demokratin i Sverige. Det finns de som tror att islam är oförenligt med demokrati. Därför ställer min församling ut med temat ”Fråga en muslim”, och vi hoppas på många bra möten.

”Det gör ont i hjärtat att mamma inte reagerade när min farbror beslutade att låsa in mig i familjens eget fängelse. Jag behandlades som brottsling för att jag var ateist. Det värsta var inte att bli inlåst, utan att min bödel var min egen familj”

Snart är valet över. Då är det hög tid att politiker rannsakar vilka konsekvenser deras retorik har för landets olika religiösa, kulturella och etniska minoriteter.

Fem muslimska samhällsdebattörer efterlyser högre tolerans för kulturella olikheter i Sverige. Men tyvärr verkar de göra samma felslut som SD:s Björn Söder brukar göra när han antar att man bara kan vara same eller jude på bekostnad av sin svenskhet.

Att få bejaka sin religiösa identitet är en grundläggande rättighet som aldrig får motarbetas. Däremot ska inte religiösa krav på olika former av anpassningar i det offentliga eller i lagen få passera utan politisk diskussion och eventuella beslut. Det är genom en frimodig samhällsdebatt som religionsfriheten värnas - för alla, skriver Ulf Lönnberg (KD) i en replik.

Ingen behöver gilla olika. Men alla behöver acceptera förekomsten av olikheter, skriver fem muslimska samhällsdebattörer som vill kunna bejaka sin muslimska identitet utan att misstänkliggöras.

Vi genomgår en valrörelse där frågor om böneutrop, slöjor och andra muslimska uttryck diskuterats vilt av flera partier, samtidigt som svenska moskéer frekvent utsätts för angrepp. Nu måste politikerna vakna, och stå upp för muslimers rätt att utöva sin religion.

Flera debattörer har de senaste dagarna bemött Claphaminstitutets minst sagt bristfälliga undersökning av Pride. Tyvärr bidrar debatten till ett växande gap mellan religion och HBTQ-världen.

I ett demokratiskt samhälle måste alla uttryck inom ramen för yttrandefrihet och religionsfrihet tolereras. Men allt som tolereras ska inte finansieras med skattemedel. Därför har kulturnämnden i Stockholms läns landsting påbörjat arbetet med att se över reglerna för stödet till kultur- och föreningsliv.

Utlandsfödda och utomeuropeiska kvinnor står allt oftare i centrum för den politiska debatten. Integrationen av dem är på många partiers agenda. Miljöpartiet vill bana väg genom arbetsintegrerande sociala företag och Moderaterna å sin sida föreslår ett förbud av moralpoliser. Oavsett vad man tycker om enskilda förslag: att dessa kvinnor uppmärksammas är bra, skriver kvinnorättsaktivisten Maria Hagberg i en gästkrönika.

Den samhällsorientering som nyanlända erbjuds syftar ofta till att lära dem att bli ”goda medborgare”. Men utformningen kan ibland bli kontraproduktiv och skapa motstånd, skriver forskaren Afrah Abdulla.

Idén att sekularism skulle vara förtryckande eller exkluderande gentemot religiösa grupper är högst problematisk. Västvärlden har, efter århundraden av kamp, åstadkommit en framgångsrik åtskillnad mellan kyrka och stat, skriver Omar Makram som är lättad över att S äntligen vill förbjuda religiösa friskolor.

Troende kristna i Södertälje är upprörda. I introduktionskapitlet om kristendom i läroboken ”Impuls, religion” för sjundeklassare citeras Ebba Gröns klassiska punklåt ”Häng Gud”.

I Sverige finns det en stark aversion mot religion i största allmänhet och islam i synnerhet. Det märks inte minst på nyhetsflödet som ständigt fylls av negativt vinklade nyheter med koppling till islam och muslimer. Inför valrörelsen har flera av våra största partier anammat en negativ ton gentemot islam och muslimer, inte enbart Sverigedemokraterna.

Ur ett integrationspolitiskt perspektiv är det av oerhörd vikt att bidragen till organisationer som sprider extremism, kvinnoförtryck och homofobi, stoppas. Därför är gårdagens beslut från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett viktigt steg i rätt riktning, skriver Gulan Avci (L).

De senaste veckorna har böneutropen från en moské i Växjö debatterats flitigt i medier. Vi ser att diskussionen är en del av en större frågeställning där flera starka debattörer övergivit principen om likabehandling, skriver Anna Bergström forskare och Christer Sturmark ordförande för förbundet Humanisterna.

Det är symtomatiskt för debatter som rör religiösa eller kulturella krockar att vi talar mer om tolerans, minoriteters skydd och acceptans från majoritetssamhällets sida - än en pragmatisk hållning och anpassning från minoriteters sida.

Debatten om böneutrop visar på hur utbrett islamofobin är i vårt samhälle. Det är ovärdigt en demokratisk rättsstat som Sverige och det sänder förödande signaler till muslimer – att de och deras tro inte har någon plats i Sverige. Jag undrar varför Sverige har tagit emot flyktingar från muslimska länder när man senare vill förbjuda alla uttryck för deras religion, frågar Mozhgan Jalali.

Istället för diskutera sakfrågan, det vill säga muslimska böneutrop, fokuserar Grön Ungdoms Hallberg och Badeli nästan helt på Kristdemokraternas retorik i sin debattartikel. Man hade kunnat förvänta sig mer från ett ungdomsförbund, vars moderparti under de senaste åren kantats av islamistiska skandaler, skriver Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet i en replik.

Nu har den kommit, Ulf Bjerelds utredning om statligt stöd till trossamfunden. Hur kan man sammanfatta den? Kanske såhär; om du ger ett gevär till en vegan och tvingar hen att trycka av mot ett djur kommer hen troligen att skjuta över målet med flit. Jonas Lundgren (V) är inte imponerad av det aktuella betänkandet.

Den uppseendeväckande domen i Solna tingsrätt är allvarlig och reaktionerna på den rätteligen upprörda. Men utöver domen och det enskilda ärendet finns här lärdomar att göra för andra partier.

Regeringen bad en myndighet om en kampanj om islamofobi och hatbrott – fick en sajt som misstänkliggör arbetet mot hedersförtryck i retur. Är demokratiminister Alice Bah Kuhnke och regeringen nöjda med hur Myndigheten för stöd till trossamfund har utfört sitt uppdrag?

Bränder, glåpord, hot och trakasserier är en del av den judiska befolkningens vardag i Malmö sedan många år. Men den politiska ledningen har inte tagit tag i problemen, vilket gjort att de tillåtits växa, skriver Jan-Olof Bengtsson som minns en tid när synagogan var helt obevakad.

Kampen mot antisemitism och islamofobi är angelägnare än någonsin - våldsspiralen får inte stärkas. Samhällets alla delar behöver mobiliseras. Judar och muslimer i Skåne visar vägen, skriver Aldo Iskra, generalsekreterare Open Skåne.

Nej, sverigedemokraten Martin Strid är inte en ”enskild företrädare” som uttryckt sig dumt. Uttalandet går helt i linje med hur partiets toppföreträdare ser på islam. Och det är den retoriken som krattar manegen för lokalpolitiker som Strid.

Att människor som kommer till Sverige blir integrerade medborgare, inte minst värderingsmässigt, är viktigt för stabiliteten och säkerheten i Sverige. Men hittills är det inte mycket som pekar på att integrationsmodellerna fungerar eller leder dit. Använd de resurser som finns i redan integrerade invandrare, uppmanar Zulmay Afzali i en gästkrönika.

Totalförbud mot religiösa friskolor – eller endast förbud mot att öppna nya? ”Rå och känslosam” debatt väntas på Liberalernas landsmöte. - Det enda rimliga är att förbjuda alla religiösa friskolor, säger Gulan Avci (L).- Ett slag i luften, kontrar partikamraten Anna Ekström.

Muslimer bör ta en mer aktiv roll i det offentliga samtalet. Risken är annars att vi definieras av andra och blir till nidbilder. Men majoritetssamhället måste också söka dialog med minoriteterna, till exempel gällande krav på niqab-förbud.

Att ett antal myndighetschefer mellan raderna uppmanar kommuner till samarbete med föreningar med tvivelaktig demokratisyn är häpnadsväckande, skriver Sofie Löwenmark i en replik.

Varför ska vården specialbemannas för att kunna hantera patienter och medborgare med en viss tro? Att sådana önskemål – och tjänster – är verklighet speglar troligen samtidens fäbless för identitetspolitik mer än det speglar reella behov.

Likabehandling av makar är en princip som i snart hundra år legat till grund för svensk äktenskapsrätt. Det är en princip att slå vakt om. Därför måste feminister i regering och riksdag sätta ner foten mot månggifte.

Moderaterna måste vara det parti som förknippas med och värnar om västvärldens grundläggande spelregler, skriver riksdagsledamoten Niklas Wykman (M).

Avslöjandet att staten bidrar ekonomiskt till en kyrka som ägnar sig flyktingspionage för den eritreanska regimens räkning visar hur orimligt statens stöd till trossamfunden är.

Rättsstaten kräver tydlig rågång mellan makt och verkställighet. Stefan Löfvens uttalande om vigsel av samkönade par suddar ut den gränsen.

Även om man inte tycker att ramadan ska inkluderas som en svensk tradition, kanske betydelsen av dess ideal och lärdomar borde bli mer påtagliga i vårt samhälle, skriver Kashif Virk i en replik.

Det tycks som om den som ifrågasätter manssamhället med ett fniss, svartmålar den kristna guden eller försvarar barn på flykt ska straffas och tystna. Medan den som vill uttrycka rasism och hat ska beredas utrymme.

Kvinnans garderob är aldrig hennes egen. Förr förfasade man sig över urringat och kortkort, nu hetsar man upp sig över ett stycke tyg i håret.

De kompromisslösa hijabaktivisterna kan söka jobb som SD:s pr-strateger. De utför ju redan uppgiften med bravur.

Många är rädda i dag, de känner inte igen sig i allt det nya i Sverige. Men rädsla utvecklas lätt till hat, och hat leder alltid åt fel håll.

En olycklig märklig allt-eller-inget-mentalitet råder i svensk kultur. När en verksamhet missbrukas eller förstörs av några enstaka väljer vi ofta att stänga hela verksamheten – vilket går ut över alla medborgare. Pröva istället den revolutionerande tanken att kommunicera och tillämpa reglerna, föreslår Per Hagwall i en gästkrönika.

Ingen ska ha rätt till ”särbehandling” på grund av sin privata religiösa tro. Men det innebär inte att uttrycken för den ska kunna förbjudas utan ordentlig motivering.