Rektorer

Linnea Lindquist om hur dåliga skolor kan lyckas.

Regeringen inrättar ett nationellt professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer. ”Ett stort och viktigt steg för att höja läraryrkets attraktionskraft”, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Elevers ordningsstörande beteenden bottnar ofta i bristfälliga stödinsatser och dålig lärmiljö, skriver Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, som är kritisk till nya förslag.

I hundratals år har de flesta i Sverige kunnat både lyssna, tala, läsa och skriva. Men något är på väg att hända.

Socialstyrelsen måste besluta om vilka kommuner och regioner som ska få ta del av statens återhämtningsbonus. Hot, våld och trakasserier mot offentligt anställda måste förhindras. Rektorer för skolor där eleverna har sämst förutsättningar har oftare konflikter med huvudmannen. Andra ämnen som engagerat debattörerna är bland annat sjukvård, bostadsbrist, kulturpolitik och klimatet.

Hade vi i skolorna kunnat agera annorlunda för att minska smittspridningen? Säkert. Men jag hade önskat att vi hade en utbildningsminister som inte bara ville att elever skulle vara i skolan, utan också berättade vad de kan göra för att minska smittspridningen.

Hon har läst alla 290 kommuners budgetar. Och funnit att 97 procent av dem har underskott i skolverksamheten.
– Det är en ganska skrämmande läsning, säger rektor Linnea Lindquist som skrivit en bok om hur friskolorna och skolpengen förstör för de kommunala skolorna.

Rektorernas bedömning av hur väl deras skolor kommer att klara sitt uppdrag skiljer sig mycket beroende på elevsammansättning och huvudmannaskap. Det visar en färsk enkätundersökning.

Studiemotiverade elever är inte tillräckligt för att nå goda resultat, säger Sara Fransson, nybliven rektor för högpresterande Äppelviksskolan.

I dag lämnar sex av tio rektorer sitt uppdrag inom tre år skriver ordföranden för Sveriges Skolledarförbund, Matz Nilsson.

Vi, om några, är fullt medvetna om vilket ansvarsfullt och tufft arbete rektorerna har, bland annat när det gäller kompetensförsörjningen inom skola och förskola, replikerar Kjell Hedwall avdelningschef på Skolverket.

Svårigheterna att leva upp till alla krav och förväntningar på skolan har aldrig varit större än nu under pågående pandemi. Att Skolverket i det läget väljer att utmåla rektorerna som inkompetenta och illvilliga snarare än de lokala hjältar som de faktiskt är, riskerar att lägga sten på börda, skriver Sveriges Skolledarförbunds förbundsordförande Matz Nilsson.

”Var mindre rädda.” Det budskapet predikar skolexperten Per Kornhall när han på uppdrag av kommuner lär landets rektorer att skapa en lärande kultur i skolan.

En organiserad distansundervisning är något annat än dagens onlineundervisning. Den är både ett nödvändigt komplement samt en möjlighet till utveckling som att till exempel få tillbaka hemmasittare till skolan, slutreplikerar Per-Arne Andersson, SKR och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Läget i skolorna den här våren är mycket oroande. Stora delar av det stöd som skulle ha getts till elever den här våren inte har kunnat genomföras. Med den höga arbetslöshet och långvariga ekonomiska kris som följer i coronapandemins spår måste vi tillsammans få fler elever att fullfölja gymnasieskolan, skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens gd Fredrik Malmberg.

Under torsdagen har regeringen beslutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att underlätta arbetssituationen för förskolan, skolans och vuxenutbildningens personal. Beslutet innebär ökad flexibilitet för huvudmännen för att skolan ska kunna hantera en svår situation, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).

I det pressade läge som skolorna befinner sig i presenterar regeringen en ny förordning som innebär att öppna grundskolor ska kunna bedriva fjärr- och distansundervisning. Förordningen ökar risken för en ännu högre arbetsbelastning. Det är anmärkningsvärt, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare.

Skolan utvecklas inte genom klander, anmälningar och utpekande rapporter. Lärarförbundet Skolledare har fyra förslag för en bättre skolinspektion – för dagens myndighet har inte rätt uppdrag och arbetssätt, skriver ordföranden Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Dagens skola har till mångt och mycket förvandlats till ett psykologiskt experiment. Lärare, rektorer och skolan över lag behöver nya verktyg för att möta en ny verklighet, replikerar riksdagsledamoten i utbildningsutskottet Patrick Reslow (SD)

Kontinuitet i ledarskapet är en framgångsfaktor i skolans värld. Trenden med täta rektorsbyten måste därför brytas. Vi vill se ett tydligare statligt ansvar. Varje rektor ska kunna få resurserna som behövs för att bedriva en bra skola för alla elever, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund & Per Kornhall, expert.

Allt för få rektorer arbetar kvar på samma ställe tillräckligt länge. Det visar nya siffror från Lärarförbundet Skolledare. Täta rektorsbyten är ett hinder för skolutveckling och ett problem för lärare och övrig personal. Allt drabbar i slutändan eleverna, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Sveriges skolledare leder idag organisationer utan någon som helst överkapacitet. De tvingas spara in på resurser som barn/elever behöver. Statens ekonomi är god, kommunernas är det inte. Kommunpolitikerna måste vända sig till sina kollegor i regeringen och pressa fram de medel som behövs, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Repliken på min artikel illustrerar lite av det skråtänkande som tyvärr ofta präglar skolvärlden, skriver Mats Alvesson i sin slutreplik.

Skolvärlden byggs inte på önsketänkande. Den byggs på ett ständigt strävande efter förbättring och hårt arbete av lärare, rektorer och utvecklingsledare som noga analyserar sina elevers resultat och bygger processer så att alla ska lyckas, replikerar företrädare för Kommunförbundet Skånes FoU Skola.

Vi har fått nog av att våra kollegor effektiviseras bort och går sönder. Föräldrar har fått nog av att se barn bli sjuka av förskolan och skolan, skriver företrädare för Lärarupproret, Skolledarupproret och SYV-upproret, som gått samman för att genomföra skolmarschen i oktober.

Om pengarna inte räcker måste vi kanske slopa modersmålsundervisning och slöjd och musik, varnar rektor Linnéa Lindquist. Hon har startat Skolledarupproret.

Allt för många rektorer önsketänker i dag om sina skolor. Betrakta hellre varje skola med realism och välj lösningar efter förutsättningarna. Det skriver Mats Alvesson, professor och organisationsforskare.

Barn som har behandlats för hjärntumör får ofta sämre betyg än sina kamrater och nästan en fjärdedel saknar behörighet till gymnasiet. Det visar en studie från Stockholms universitet. Nu uppmanar Barncancerfonden och två skolexperter Sveriges rektorer att ta frågan på allvar.

Vi håller med Lärarförbundet om att vi måste bli många, men många blir vi genom facklig kamp – inte genom reklamkampanjer. Förbundet måste visa i handling att de tar fajten för våra arbetsvillkor, slutreplikerar Linnea Lindquist, Peter Majrud och Ingela Bursjöö.

Smygande effektiviseringskrav och besparingar gör kraven om att höja kvaliteten i välfärden stötande, menar initiativtagarna till Skolledarupproret Linnea Lindquist och Anna Pilebro Bryngelsson.

Skolan är drabbad av en kraftig besparingsvåg. Riktade sektorsbidrag behöver nu snabbutredas. Staten måste kunna garantera att resurserna räcker till alla elever.

Den nya regeringen vill se fler specialklasser för barn med särskilda behov. Det är bra, men det kommer säkert att stöta på motstånd från det pedagogiska etablissemanget.

Huvudmännen bär ett tungt ansvar för att över 5 500 barn inte går i skolan. Här krävs skärpning och ett tydligare elevperspektiv. Skaffa er kunskap och bygg upp kompetens så att skolgången kan anpassas. Alla barn ingår i skoluppdraget och de som behöver har rätt till stödinsatser, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i behov.

Den svenska skolan behöver bli bättre. Friskolornas riksförbund har tagit fram 40 punkter som den kommande regeringen och övriga Skolsverige kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan.

För att skolan ska kunna stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens krävs inte bara tillgång till skolbibliotek. Det kräver tillgång till skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Till alla elever – oavsett var man råkar bo och vilken skola man går i, skriver DIK:s Anna Troberg och Svensk biblioteksförenings Karin Linder.

Skolans största problem är att många elever inte upplever tillräcklig studiero och trygghet. Dessutom har har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan nära dubblerats sedan 2014. Nu presenterar vi fem förslag för att bryta trenden, skriver Erik Bengtzboe och Åsa Fahlén.

Under tisdagen (19/6) fattar riksdagen beslut om att förskolechefer i fortsättningen ska benämnas rektorer och också genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Det är ett efterlängtat erkännande av förskolechefens kompetens och ansvar, skriver representanter för Moderaterna och Lärarförbundet.

Elever med olika beteendestörningar och/eller neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) ska enligt skollagen inkluderas och skolan ska anpassas efter alla – oavsett behov. Det råder ingen tvekan om att alla elever med olika former av NPF- diagnoser ska få professionell hjälp, men myntet har två sidor skriver Therese Vänerljung vars barn går i en klass med elev som får våldsamma utbrott och hotar elever och lärare.

För att fortsätta stärka läraryrket i Sverige och få fler att vilja bli lärare behöver vi skapa bättre möjligheter att kunna utvecklas i yrket, skriver ministern för högre studier och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) och ordföranden i SKL:s utbildningsberedning Kenneth Nilsson (S).

Hans-Lennart Schylberg, förvaltningschef på Barn och utbildning i Uddevalla bemöter vår debattartikel och skriver att det är viktigt att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Samtidigt ställer han sig frågande till de kritiska fackliga reaktionerna kring detta. Vi frågar oss om vi och Hans-Lennart Schylberg lever i samma verklighet? Låt oss återigen vara mycket tydliga om vad detta handlar om. Det handlar om vår arbetsmiljö, ingenting annat, skriver Gunnar Hermansson, Lärarnas Riksförbund och Eva Carlsson, Lärarförbundet.

Lärarförbundets och LR:s lokalavdelningar i Uddevalla har gått till skarpt angrepp mot kommunens engagemang i ett projekt kring utveckling av skolledares pedagogiska ledarskap. Uddevalla kommun tror på att utveckla rektors pedagogiska ledarskap och ställer sig frågande till den fackliga reaktionen på den satsning som nu görs, skriver Hans-Lennart Schylberg, förvaltningschef Barn och utbildning Uddevalla.

En sak kan vi vara eniga om när det gäller skolan. Elevers och lärares tid går bara att använda en gång och det är därför viktigt att vi gör det mesta och bästa av den tiden. Men så är inte alltid fallet, skriver Eva Carlsson, ordförande Lärarförbundet Uddevalla och Gunnar Hermansson, kommunombud Lärarnas Riksförbund Uddevalla.

Lena Hallengren (S) kan andas ut. Moderaterna kommer alltid att prioritera reformer som stärker elevernas kunskaper. Därför kommer vi att arbeta för att flera av Skolkommissionens förslag blir verklighet. Men det finns också förslag som behöver utredas mer, och några säger vi nej till.

Inom tio år kommer fyra av tio rektorer att gå i pension. Redan nu råder det brist på skolledare i många kommuner, och det har blivit vanligt med inhyrda konsulter som tjänstgör som rektorer under korta tidsperioder .

Tvålärarsystem kan vara avgörande för om elever i socioekonomiskt utsatta områden når behörighet till gymnasiet. Med två lärare i klassrummet får dessa elever en rimlig chans.

Internationella mätningar visar att Sveriges rektorer sticker ut genom att de i genomsnitt har jobbat kortare tid på sin arbetsplats än skolledare i andra länder. Det finns flera skäl till att det är så, men ingen verkar vilja ta krafttag och satsa på rektorerna.

Politiker, tjänstemän, förvaltnings- och koncernledningar måste våga släppa taget och ge rektorerna mandat att leda skolans utveckling. Lita på rektorernas unika kunskaper, uppmanar Alf Solander, rektor för Tumba gymnasium i Botkyrka.

Lärarförbundet har länge drivit att även förskolechefer ska få titeln rektor. Detta kan snart bli verklighet, om regeringens utredare får sin vilja igenom. Men en likvärdig rektorsutbildning måste följa, som den för grundskola och gymnasium. Ändå föreslår utredaren en obligatorisk utbildning på endast 7,5 högskolepoäng. Hur kan man tycka att en rektor bara behöver ett par veckors utbildning?

Jag är allvarligt oroad för den roll som skolledare och lärare får med lagändringen om uppehållstillstånd vid studier. Om ungdomar ska få stanna eller utvisas måste även fortsättningsvis vara Migrationsverkets ansvar.

Trots att vi har en akut lärarbrist, där konkurrensen om utbildade lärare till förskolor och skolor är stenhård, har flera kommuner infört regler som stoppar rektorer från att sätta de löner de vill.

När Skolkommissionen i förra veckan presenterade sitt slutbetänkande kom debatten snabbt att reduceras till en enkelspårig tävling bland politiker och opinionsbildare om vem som kunde komma på fyndigast lotteriskämt. Vi tycker att skolan är viktigare än så och att förslagen är värda att ta på allvar.

Svenska elevers framgång i Pisa-rapporten beskrevs i medierna som ett resultat av statliga insatser. Varför hördes så lite om dem som är ytterst ansvariga för skolan?

Sveriges skolor får svidande kritik. Det stod klart när Skolinspektionen nyligen granskade skolornas arbete mot nätkränkningar. Enligt rapporten brister det förebyggande arbetet kraftigt och kränkningar på nätet förekommer ofta utan skolpersonalens kännedom.

Svensk skola och förskola behöver stabil skolutveckling och för detta krävs ett stabilt ledarskap. Ge oss därför rimliga organisatoriska förutsättningar. Lärarförbundet Skolledare anser att 20 medarbetare per chef är en rimlig gräns för ledare inom skola och förskola. Det kommer att råda bot på skolledarsnurren.

Elever med adhd och deras föräldrar får slita för att skolsituationen ska fungera, visar en ny lägesrapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den visar också att pojkar och flickor med diagnosen får olika bemötande. Här lyfts saker som skolan kan göra för en mer välfungerande skolgång.

Det finns flera lärdomar att dra från tragedin i Trollhättan. En är att vi behöver lägga ner mer omsorg och arbete på att säkra tryggheten i våra skolmiljöer för såväl elever som personal. Därför har vi arbetat fram en strategi, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Roma kulturklass lever inte upp till de krav vi måste ställa på en skola. Frågan är hur det kunnat fortgå så länge, skriver oppositionsborgarrådet Cecilia Brinck (M) och uppmanar skolborgarrådet Olle Burell (S) att omedelbart agera.

Vi går mot en allvarlig brist på skolledare. Redan i dag yttrar den sig i stora rekryteringsproblem och hög omsättning på skolledare. Högre lön och minskad arbetsbelastning kan vända trenden för Sveriges viktigaste chefer.

Kompetensbristen i förskola och skola är ett faktum och situationen är värre än någonsin. Omsättningstakten bland skolledare och lärare ökar kraftigt i landet. Och ändringen i timplanen i matematik som nu ska införas försvårar situationen ytterligare. Dags för en hållbar överenskommelse, skolan behöver arbetsro.

Att det saknas lärare har både lärar- och skolledarorganisationer hissat varningsflagg om i flera år nu, och det är inte utan en stor dos frustration jag ändå hör ”nu måste huvudmännen verkligen fundera på hur de ska locka till sig de bästa lärarna” i argumentationen. För även om vi rektorer blir bättre på att rekrytera, betyder det inte att lärarna blir fler.

Det är hög tid att släppa det ensidiga fokuset på skolors elevsammansättning som finns i dagens skoldebatt. För elevernas skull bör vi istället fokusera mer på vad som kan vända skolresultaten. Vi vet att skolor med liknande elevunderlag har olika kunskapsresultat. Detta visar på vikten av andra faktorer – inte minst ledarskapet i skolan.

Vi håller med Spotifys grundare att programmering bör bli obligatoriskt i skolan. Dock är det bara en byggsten bland flera i att utveckla den framtida arbetskraftens digitala kompetens. Mycket viktigare är att skolan på bred front tar till sig digitaliseringens möjligheter. Och här har rektorerna nyckelrollen.

Det är ett stort problem att många lärare känner osäkerhet kring vilka befogenheter de har och saknar tydliga riktlinjer för vad som är tillåtet i skolan. Det ska inte vara upp till den enskilda läraren att hantera oordning - nu föreslår vi ett flertal åtgärder för bättre studiero.

Nu är lärarlönelyftet färdigförhandlat och vi kan konstatera att skolledare innefattas, men inte alls i den omfattning som Sveriges Skolledarförbund har yrkat på. Vi tar vårt ansvar för resultatet i förskola och skola och vårt budskap är tydligt: investera i skolledarnas löner.

Skolledare står mitt i politikens stora utmaningar: att förbättra skolresultaten, hantera lärarbristen och lyckas med nyanlända elevers integrering i skolan. Det är inte svårt att se att skolledarna är Sveriges viktigaste chefer.

Det fria skolvalet har fått katastrofala effekter för den svenska skolan. Exempelvis har det lett till större segregation, skriver Freddy Grip (V) i en replik.

Tvingad närvaro hjälper ingen. Det är motivering och inspiration som leder till deltagande i undervisningen, skriver Sveriges elevråd apropå ogiltig frånvaro vid semesterresor och efterfrågar mer tydlighet och likvärdighet kring ledighet från skolan.

Låt ett Institut för lärar- och skolledarutveckling överta Skolverkets kompetenshöjande funktioner. Insatser på detta område har stora möjligheter att verka statushöjande för skolsektorn och göra yrkena attraktiva även för studenter med höga meritvärden, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

När en förstelärare inte erbjuds mer än några hundralappar i lönepremie för att ta på sig ansvar som biträdande rektor kommer många att tveka. Vi får redan nu sådana signaler. Men utan skickliga och motiverade skolledare riskerar vi att inte alls få den avkastning av de omfattande skolsatsningarna som vi skulle kunna få och som eleverna förtjänar.

Landets rektorer får inte de förutsättningar de behöver för att utöva det pedagogiska ledarskap som är nyckeln till uppdraget. Och till många skolledares besvikelse var den nyligen presenterade rektorsutredningen på intet sätt den hävstång som behövs för att förbättra situationen. Nu måste fler åtgärder till.

Att skolledarna exkluderas i den planerade satsningen på höjda löner i skolan kan Sveriges Skolledarförbund inte acceptera. Skolledarna, som har det övergripande ansvaret för verksamheten, måste omfattas av satsningen om den ska fungera, skriver förbundsordföranden i ett öppet brev till ansvariga ministrar:

Många lösningar måste prövas för att komma till rätta med rektorernas pressade arbetssituation. Väl fungerande IT-system är en viktig och av rektorerna själva mycket önskad åtgärd.

Lärare och skolledare vill inte ha betyg från årskurs fyra, och forskningen har visat att tidigare betyg inte leder till bättre kunskapsresultat. Nu måste politikerna släppa taget om icke-frågorna och fokusera på det som gör skillnad på riktigt i skolan.

Det var en bekymmersam bild av skolans styrning som gavs i Skolinspektionens sammanställning nyligen. Att nio av tio huvudmän kritiseras är oerhört allvarligt. Därför måste vi samverka för att klara skolan. Det är otvetydigt så att kommunerna behöver hjälp, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Någonting håller på att hända inom den svenska skolan. Plötsligt finns förutsättningarna för alla parter att gräva ner stridsyxorna och äntligen börja dra åt samma håll. Jag hoppas att alla vill vara med i det arbetet och att vi till att börja med släpper gamla fiendebilder.

Skoldebatten kretsar ofta kring frågor som rekrytering av lärare, lönesättning och personaltäthet. Men vi ser andra möjligheter till stora förbättringar för enskilda skolor. I Stockholm har vi tolv förändringsledare som hjälper skolor att göra rätt, skriver Håkan Edman, grundskoledirektör, Stockholms stad, och Oskar Lingqvist, McKinsey & Company.

Valet 2014 närmar sig. Skola och utbildning är en lika stor fråga i denna valrörelse som i tidigare. Det är bra på många sätt men det är också dags att debatten, såväl nationellt som lokalt, inriktas mot det som har verkligt stor betydelse, nämligen skolans ledarskap.

Vi menar att det är en myt att Jan Björklund och staten styr skolan. Kommunerna är helt och hållet ansvariga uppdragsgivare, och operativt ansvariga är kommunalråden, kommundirektörerna, och skolcheferna med flera. Men hur ofta syns och hörs de i debatten om hur skolan ska utvecklas och vilka resultat den gör?

I en uppmärksammad debattartikel vädjade 104 Stockholmsrektorer till media om en mer nyanserad bild av skolan. Snart kom ett skarpt mothugg från mediechefer - en replik som förvånar Lotta Edholm, skolborgarråd.

”Skolsnusk” (TV4), ”Kaosklass”(SR), ” Världens bästa skitskola”(UR). Nu har vi rektorer i Stockholms stads grundskolor ilsknat till över hur skolan återges i många medier. Det är dags att nyansera både språk och debatt. Vi känner inte igen oss, skriver rektorerna i ett upprop.

Skolan och socialtjänsten är skyldiga att snabbt utreda misstankar om att någon riskerar att bli bortgift. Men kunskapen är ofta bristfällig. Därför genomför vi nu en informationskampanj som riktar sig till Stockholms samtliga rektorer.

Många av förslagen som syftar till att lösa krisen i skolan brister tyvärr i långsiktighet och strategi. För om inte rektorer och förskolechefer har reella möjligheter att vara de ledare som de förväntas vara finns det risk att satsningarna inte alls ger de effekter man eftersträvat.

Det är dags att låta eleverna utvärdera lärarna. Genom att skapa en plattform lagd av rektorer, förstelärare och lärarbetyg satta av eleverna lägger vi rätt grund för lärarnas kompetensutveckling. Att det behövs visar om inte annat de låga poängkrav från högskoleprovet som räcker för att antas till lärarutbildningen, skriver lärarstudenten Isak Skogstad.

Elevernas resultat kan förbättras med hjälp av IT i undervisningen. Men bara om kommunens och skolans ledning tar ett helhetsgrepp om digitaliseringen i skolan. Det visar aktuell forskning om en dator per elev.

Det som har förundrat mig i alla år är att ingen vuxen person, ingen lärare eller så, har sett vad som pågått, skrev en elev. Så ska ingen behöva skriva. Att inte på alla plan motarbeta mobbning och kränkning betyder ett tyst erkännande. Inget är viktigare för skolan än kampen mot mobbningen, skriver Christer Olsson, kurator och psykolog.

Lönekarriär för lärare är bra, men vart tog skolledarna vägen i diskussionen? Höjda skolledarlöner är avgörande för skolan och för Sveriges framtida konkurrenskraft. Alternativkostnaden är mycket högre, varnar Sveriges Skolledarförbund.

Skolans felaktiga fokus och rektorernas dåliga kunskap drabbar elever med funktionsnedsättningar, skriver företrädare för sju handikappförbund tillsammans med Rädda Barnen.

Pisa 2012 är en utvärdering av den gamla socialdemokratiska skolan, inte av Alliansens kunskapsskola. Må nu Pisa-undersökningens resultat en gång för alla sätta spiken i kistan för S gamla flumskola.

Svensk skola har just genomgått den största reformperioden på 20 år, men resultaten fortsätter att försämras. Det framgick när resultaten från PISA-undersökningen, den internationella undersökning där 15-åringars kunskaper i matematik, läsförmåga och naturvetenskap mäts, släpptes i dag, tisdag. Det är dags för staten ta över styrningen och finansieringen av svensk skola!

Vi måste se de goda exempel som finns i skolvärlden. Nyckeln till bra skolor ligger hos duktiga lärare och rektorer, inte i fler detaljregleringar pådyvlade ovanifrån.

Det är dags att se över skolledarnas möjligheter att vara de ledare alla förväntar sig och behöver. Allt för många rektorer har svårt att ägna tillräckligt med kraft åt skolans kärnverksamhet – att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten.

Många rektorer behöver spela en större roll i dagens skola. Rektorernas ledarskap och förmåga till prioriteringar har avgörande betydelse för elevernas möjligheter till lärande och utveckling.

Skolinspektionen hävdar att det behövs mer dialog mellan rektorer och deras uppdragsgivare. Men problemet handlar inte om att det pratas för lite, utan att det finns för få rektorer i skolan.

Trots att rektorerna ensamma hålls ansvariga för skolornas resultat har de sällan möjlighet att forma den skolorganisation som krävs för att uppnå resultaten. Det måste ändras.