Rehabilitering

Kommunal efterlyser bättre scheman och höjda löner i äldreomsorgen. Biståndsorganisationer kräver svar från regeringen om vad som ska gälla framöver och apoteken som de fungerar i dag är en fara för patienterna, varnar läkarorganisationer. Insyn i friskolebolag och forskningsetik är andra ämnen på tisdagens debattsidor.

Tre regioner får beröm av Cancerrehabfondens generalsekreterare Pia Watkinson för sitt arbete med cancerrehabilitering. Men hon uppmanar även politikerna att ta ett större ansvar.

I dagens debatt: Oppositionsråd i Linköping skriver öppet brev om social dumpning till kommunalråd i Täby. KD:s kvinnoförbund vill att arbetsmiljön i vård och omsorg kartläggs. Göteborgs kommunstyrelseordförande har recept för fler poliser.

I dag påverkar bostadsort, utbildning och inkomst vilken vård den enskilde får efter en hjärtinfarkt. Regionerna har ett ansvar att minska den befintliga ojämlikheten och ge patienten den bästa vården både på sjukhuset och i primärvården, skriver Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung.

Digital primärvård bör vara ett krav i hela landet, anser Praktikertjänsts vd. Liberalerna i Örebro vill utreda om kommunen ska kräva att medarbetare är vaccinerade. Socialdemokratiska regionråd vill göra tandvården till en stor valfråga.

Rehabilitering är en rättighet enligt hälso- och sjukvårdslagen, och regionerna är skyldiga att följa lagen. Cancerrehabfonden finns inte för att bli en undanflykt från detta ansvar, men i dag erbjuds få av dem som har eller har haft cancer rehabilitering, skriver Cancerrehabfondens generalsekreterare Pia Watkinson.

Under pandemin har färre personer fått tillgång till den rehabilitering de har behov av. För att säkerställa att kommunerna lever upp till sitt uppdrag behövs en nationell kraftsamling för en jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering, skriver Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter.

Miljözonsreglerna bör ändras, anser miljödebattörer, KD kräver fler medicinskt ansvariga rehabiliterare och regeringens utredare presenterar plan för utfasning av fossila drivmedel. Det är något av innehållet i dagens debattsvep.

Det är upp till regeringen att följa riksdagens tillkännagivande om att det ska finnas en medicinskt ansvarig rehabiliterare i varje kommun, skriver kristdemokraterna Acko Ankarberg Johansson och Pia Steensland.

En ny nationell studie visar att 35 procent av arbetsterapeuterna överväger att lämna professionen, skriver forskare och Sveriges Arbetsterapeuter.

Tillgängligheten till bröstcancerrehabilitering varierar stort i landet och lagstiftning och nationella riktlinjer följs inte. Det och andra oroande fakta framkommer i en gemensam granskning gjord av Bröstcancerförbundet och Cancerfonden som publiceras under tisdagen (30/3). Nu är det dags för både nationella och regionala beslutsfattare att agera, skriver Susanne Dieroff Hay och Ulrika Årehed Kågström.

Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen gällande rehabiliteringsinsatser för personer som lider av långvariga komplikationer efter covid-19 är betydande och viktig, men mer måste till. För patienternas skull, men också för att de som arbetar i primärvården ska få en hållbar arbetssituation. Det skriver flera företrädare för centrala professioner i den rehabilitering som patienterna behöver.

Patienter som behöver rehabilitering efter en cancerbehandling får ofta inte den hjälp de behöver. Så var det före pandemin och nu är det än värre. Ansvariga politiker måste inse att rehabiliteringsskulden är lika viktig att ta itu med som vårdskulden. Ett tillfälligt stöd till frivilliga aktörer borde vara ett inslag bland krisåtgärderna, skriver Cancerrehabfonden.

Sju av tio patienter med långvariga folksjukdomar har fått mindre rehabilitering under coronapandemin. Varannan uppger att deras hälsa har försämrats. Regeringen behöver ta ett samlat grepp om rehabiliteringsskulden, skriver Stefan Jutterdal, förbundsordförande för Fysioterapeuterna.

Covid-19 kan ge skador på lungor, nervsystem och hjärna. Ett gigantiskt behov av rehabilitering uppstår nu, främst bland äldre personer, och det är viktigt att de inte prioriteras bort, skriver Marina Carlsson på Personskadeförbundet RTP.

Nu inleds ett intensivt arbete med att skapa förutsättningar för att de liv som har räddats i pandemin också ska kunna levas. Vi har inget val – rehabilitering i alla dess former behöver prioriteras, skriver Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin.

Cancer är lika vanligt hos män som kvinnor, men när det gäller rehabilitering är skillnaderna stora. Män efterfrågar rehabilitering i mycket mindre utsträckning. För män är det att förlora status att behöva hjälp. Dessa förlegade könsnormer måste belysas, skriver Eva Hansen generalsekreterare Cancerrehabfonden.

Barn som har behandlats för hjärntumör får ofta sämre betyg än sina kamrater och nästan en fjärdedel saknar behörighet till gymnasiet. Det visar en studie från Stockholms universitet. Nu uppmanar Barncancerfonden och två skolexperter Sveriges rektorer att ta frågan på allvar.

Socialstyrelsen uppdaterar nu de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Utvecklingen inom reumatikervården går snabbt framåt och vi välkomnar en revidering. Samtidigt är vi mycket oroade över de signaler vi fått om att rehabilitering inte kommer att prioriteras och utvärderas vetenskapligt i det nya förslaget.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Huvudskador är en av de vanligaste orsakerna till akutvård för barn och unga. Barn sjukskrivs inte, de förväntas snarast återgå till skolan. Stödet till skolan måste stärkas för att alla elever i landet ska få samma förutsättningar, konstaterar en ny utredning.

Beslutsfattare behöver ta ansvar och skapa en jämlik rehabilitering utifrån individens behov. Neuros medlemmar vittnar om att färre än var femte person har en individuell rehabiliteringsplan trots att man har rätt till det enligt lag. Med dagens utveckling kommer lagen kommer att följas först år 2072, skriver Lise Lidbäck förbundsordförande Neuro.

Landstingen har enligt lag en skyldighet att erbjuda rehabilitering till alla cancersjuka. Av dem som genomgått Cancerrehabfondens rehabiliteringsveckor har bara var femte person erbjudits rehabilitering via sjukvården. Det är närmast en skandal, skriver generalsekreteraren för Cancerrehabfonden Eva Hansen och professor Roger Henriksson.

Specialister i allmänmedicin på våra vårdcentraler runt om i landet larmar om att de får ägna alldeles för mycket tid åt att komplettera sjukintyg till Försäkringskassan. Tid som läkarna bör ägna åt sina patienter för att de ska kunna återfå arbetsförmåga, där så är möjligt.

Sjukförsäkringen ger inte längre sjukskrivna den trygghet och möjlighet till rehabilitering och stöd för att kunna återgå i arbete som de borde få. Det drabbar våra medlemmar - lärare, sjuksköterskor och tjänstemän.

Efter 18 månader var nästan hälften av patienterna med tung psykiatrisk diagnos tillbaka i arbete eller studier. Det krävs tid och samordnade resurser, men flera studier visar att anställning med stöd är en form av rehabilitering som fungerar.

De nya nationella riktlinjerna för vård vid stroke innebär att mer arbetsterapeutisk och fysioterapeutisk kompetens behövs i verksamheten. Det kommer kräva att kompetensförsörjningen ses över.

Idag får många äldre inte tillgång till den rehabilitering de har rätt till. Många tvingas därför uppsöka akutmottagningar helt i onödan. En lösning är att inrätta MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering, i alla landets kommuner och därmed höja kvaliteten och patientsäkerheten.

Stressen gör oss sjuka och sjukfrånvaron kostar miljarder. Det går att vända trenden och göra våra arbetsplatser friska. Med start i dag kommer Vision att bjuda in medlemmar, arbetsgivare och politiker till samtal - landets största dialog - där vi tillsammans utformar åtgärder som ska göra våra arbetsplatser friskare.

Kostnaden för sjukskrivning ökar med 7 miljarder bara i år och beräknas uppgå till 51 miljarder kronor år 2019. Det är mer än hela Sveriges försvarsbudget. Varken tillskott till Försäkringskassan eller obestämda tidsgränser kommer stoppa utvecklingen. Det är dags att se till att människor inte blir sjuka.

Ökade resurser och en mer rationell styrning ur ett långsiktigt perspektiv skulle göra äldreomsorgen bättre.

Det är ett stort problem att endast 12 procent av personalen i äldreomsorgen har akademisk utbildning. Vi borde ställa högre krav på ökad kunskap för att sköra äldre ska få kvalificerad omvårdnad.

Genom att lyfta in kulturen i vården och låta kulturaktiviteter bli en del av den behandling som läkare kan skriva ut till sina patienter förbättras sjukvårdens rehabiliterande arbete. Framgångsrika försök med kultur på recept i vården i Helsingborg och Stockholm förtjänar att spridas vidare till resten av landet.

Varje dag utförsäkras människor till ekonomisk otrygghet. Därför finns det ingen tid att förlora. Regeringen behöver snabbt lägga fram skarpa förslag om trygghetssystemen, och utnyttja den politiska samsyn om socialförsäkringarna som nu finns.

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har efter drygt fyra års arbete överlämnat sitt slutbetänkande. Kommittén levererar få konkreta förslag till förändringar, men väl bedömningar och avvägningar inför fortsatt reformarbete. Det är inte oväntat, men det är olyckligt.

I går måndag presenterade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen sitt slutbetänkande. Mycket tyder på att det kan vara slutpunkten för den destruktiva klappjakt på sjuka och arbetslösa som präglat det senaste decenniets syn på våra trygghetssystem.

I dag presenterades socialförsäkringsutredningen. I den finns förslag om att utförsäkringarna ska tas bort när andra åtgärder kommit på plats. Frågan är bara när? Intentioner är vackra, men är en liten tröst i ett fattigt hem, skriver Solrosuppropet.

Sverige bör följa efter Norge, Danmark och Finland och centralisera vården av personer med ryggmärgsskada. På så sätt kan vårdkvaliteten förbättras avsevärt – utan att kostnaderna ökar. Det visar en ny studie.

Psykisk ohälsa är vanligare än vad många tror och är den främsta orsaken till sjukskrivning. Psykisk ohälsa är, när de mänskliga kostnaderna läggs till utgifterna för förlorade arbetsinsatser och för vård och omsorg, en av vår tids stora utmaningar och berör hela samhället.

Möjligheterna att varje månad betala för bostad, kläder, mat och allt annat som en människa behöver för att leva, måste stärkas för en femtedel av Sveriges befolkning. Det handlar om rätten till arbete men också om stabila socialförsäkringar, rehabilitering och utbildning, skriver företrädare för 38 funktionshinderorganisationer.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar - arbetsgivare borde därmed prioritera frågan högre. I kommunerna finns mycket kvar att göra, konstaterar Hjärnkoll som genomfört en enkät.

Studenternas trygghet vid sjukdom behöver förbättras. Det är en del av sjukförsäkringssystemet som nu ses över i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Lärarna är en av de yrkesgrupper som stressar allra mest, vilket leder till sjukskrivningar och sämre skolresultat. Att minska de nationella proven kan minska lärarnas stress och därmed sjukskrivningarna, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.

Att börja experimentera med ersättningsnivåer, tidsgränser och rehabilitering är en riskabel politik när den korta sjukfrånvaron nu ökar på nytt. Om oppositionen får möjlighet att dra bort sprintarna ur sjukförsäkringen hotar den korta sjukfrånvaron att förlängas kraftigt en gång till.

Ett tragiskt majoritetsmissförstånd råder. Att folk tror att de är den lyckliga lilla skaran när de tvärtom tillhör majoriteten. Det skriver Dagens Samhälles krönikör, egenföretagaren och debattören, Rebecca Weidmo Uvell i en slutreplik till Solrosupproret.

Dagens Samhälles krönikör Rebecca Weidmo Uvell skriver i en uppmärksammad krönika att något inte alls håller på att gå sönder i Sverige. Men det är precis just det som nu sker. Med samma statistik som Weidmo Uvell använder för att beskriva tillståndet i dagens Sverige, går det att visa på en helt annan bild än vad hon gör, replikerar nätverket Solrosuppropet.

Många människor får inte den rehabilitering de behöver. Nu måste rätten till aktiva insatser kopplas till tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan, skriver Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.

Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt borde sopa rent framför egen dörr innan hon slår på Socialdemokraterna i vårdvalsfrågan. Alliansen styr åt motsatt håll mot vad de har lovat inom primärvårdsrehabiliteringen, replikerar fem kiropraktorer.

Vi har aldrig tidigare satsat så mycket resurser på att stödja människor tillbaka till arbetsmarknaden efter sjukskrivning som i dag. En god sjukförsäkring måste kombinera bra rehabilitering och tydliga förväntningar på återgång till arbetsmarknaden. Miljöpartiets förslag är tvärtom slarvigt och oansvarigt, skriver Socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén i en slutreplik.

Socialförsäkringsutskottets moderata ordförande Gunnar Axén försöker skapa en bild av att regeringens politik gjort människor friskare. Men att sjuka människor kastats ut ur systemet och inte längre syns i statistiken betyder inte att de blivit friska, skriver Gunvor G Ericson (MP) i en slutreplik.

Psykisk sjukdom och funktionsnedsättning leder till dålig ekonomi. Dålig ekonomi är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa och de negativa faktorerna förstärker varandra. Reglerna i sjukförsäkringen och arbetslinjen måste vara betydligt mer flexibla och anpassningsbara för att människor med psykisk ohälsa ska ges en rimlig möjlighet att ta sig ur denna onda spiral, skriver Anki Sandberg och Birgit Hansson.

Det är fel av Miljöpartiet att längta tillbaka till en situation där svenskar var Europas mest sjukskrivna folk. Det är fel mot den enskilde som inte ges stöd och uppmuntran att komma tillbaka till arbete, och det tränger undan satsningar på välfärd och offentliga investeringar, replikerar Gunnar Axén.

Fortfarande kastas sjuka människor ut ur sjukförsäkringen med anledningen att de är sjuka för länge - men det kanske är det som är en aktiv sjukförsäkring, replikerar företrädare för Solrosuppropet.

Forskningen visar att människor mår bättre när de engagerar sig kulturellt. Därför är det viktigt att stötta och lyfta de exempel som finns landet runt där kulturen används som ett hälsofrämjande redskap.

Innan sjukförsäkringen ändrades kunde folk gå sjukskrivna under lång tid utan att få hjälp eller stöd. Med de nya tidsgränserna har vi fått en försäkring som ger människor tid att bli friska samtidigt som den stödjer återgång till arbete, replikerar Socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén.

I tal, debatter och artiklar används valda delar av statistik från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att misstänkliggöra sjuka. Förändringen av sjukförsäkringen har slagit rejält fel och kastar ut sjuka människor till ekonomisk katastrof och försämrad hälsa, replikerar företrädare för Solrosuppropet.

Kulturupplevelser kan verka hälsofrämjande och förbättra och komplettera den vanliga sjukvårdens rehabiliterande arbete. Det visar ett framgångsrikt försök i Region Skåne och Helsingborg som kan tjäna som förebild för fler, skriver företrädare för (M) och (MP).

Regeringens satsningar på rehabilitering och bättre samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har gett resultat. Sjukfrånvaron har minskat rejält. Och nu förbättrar vi rehabiliteringsgarantin ytterligare.

Både folkhälsan och ekonomin skulle må bra av att äldres rehabilitering sätts i förgrunden. Där finns en stor outnyttjad potential för att minska kostnaderna för vården och omsorgen.

En dagsfärsk utvärdering av rehabiliteringsgaratin visar att den glädjande nog lett till färre förtidspensioneringar, men också att den behöver vässas ytterligare för att få tillbaka fler personer till arbetslivet.

En studie från NHR visar att landstingens resurser för rehabilitering av bland annat stroke inte används på bästa sätt. Det saknas både kunskaper om vad som pågår och en samordning av insatserna inom landstingen.