Regionval

Det är upprörande att se de dystra siffrorna över representationen av unga i politiken, inte minst bristen på unga kvinnor, anser Alexander Clemenson, KFUM Sverige.

Socialdemokraterna gör comeback i Region Blekinge och kommer att styra tillsammans med C och KD. Alliansstyret föll när Liberalerna åkte ur fullmäktige.

Socialdemokraterna förlorar makten i Region Sörmland. Centerpartiet och Vård för pengarna överger S och bildar i stället ett minoritetsstyre med M och KD. ”Det finns redan en vi-känsla” säger regionrådet Mattias Claesson (C).

Regionvalet är en revansch för Socialdemokraterna och en framgång för Sverigedemokraterna. Särskilt i Norrbotten, där båda partierna går starkt fram och S kan ta tillbaka makten.

”Det är en sorg för mig att det parti jag tillhörde öppnade för SD”, säger en lokal toppolitiker som lämnat KD. ”Att säga att SD är ett rasistiskt parti funkar inte”, hävdar en gruppledare som stödjer den nya linjen med ett närmande till Sverigedemokraterna.

Kommer kommun- och regionvalen att hamna i skuggan av riksdagsvalet – som vanligt? Inte nödvändigtvis. Det finns något som skiljer valrörelsen 2022 från dem vi är vana vid.

Det är lätt att från Sverige sitta och skratta åt det amerikanska valsystemet och tycka att det är omodernt och dysfunktionellt – men de får i alla fall välja sin statschef. Nils Karlsson ger förslag på hur vi kan förbättra den svenska demokratin.

Regeringens åtgärder för att skydda valhemligheten är inte tillräckliga. Sverigedemokraterna kräver nu en grundlig valsedelsreform som inför ett system med en gemensam valsedel, skriver Fredrik Lindahl och Matheus Enholm (SD).

Dagens valsedelssystem bör ses över, anser Riksrevisionen i en ny rapport. Preliminära valresultat kan också få bättre träffsäkerhet.

Allt fler, även många av våra politiska motståndare, inser att SD är en kraft att räkna med. Men också att vi är ett parti bland andra, skriver Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof inför partiets kommun- och landstingskonferens.

Allt fler väljare röstdelar, men ännu är det en bit kvar tills vi kan klassa väljarnas ansvars­utkrävande i kommunval som ”välfungerande”, skriver statsvetaren Gissur Erlingsson.

När våra folkvalda politiker bedriver organisatoriskt kvacksalveri genom att följa managementkonsulternas ordinationer – baserade på teorier utan vetenskapligt stöd – sjunker vårdpersonalens förtroende för politikerna och med det också befolkningens förtroende för vården, skriver Jona Elings Knutsson.

Minst hälften av landstingen ser ut att få alliansstyre efter valet. Socialdemokraterna får ett historiskt svagt inflytande över landstingspolitiken. Det kan leda till förändringar för sjukvården.

Moderaterna i Region Skåne vill efter valet se till att vårdens medarbetare lyfts med en starkare personalpolitik för sjukvården. Vi vill att alla anställda i sjukvården ska känna stolthet. Över sig själva, sitt yrke och sin arbetsgivare oavsett om den är privat eller offentlig. Då kapar vi också vårdköerna.

Landstingspolitikerna är överens om att personalförsörjningen är den största utmaningen för sjukvården och rustar för strid om den attraktiva vårdpersonalen.

Det är inte SD som har vågmästarrollen i Stockholms läns landstingsfullmäktige, vilket oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) påstår. Snarare är det de politiska vildar som tidigare representerat SD som har denna roll, skriver Rickard Wall.

Svensk sjukvård står på flera sätt inför ett vägskäl. De kommande årens politiska vägval får avgörande konsekvenser för generationer framöver, skriver vänsterpartistiska landstingspolitiker från fem landsting.

Den gemensamma valdagen gör att viktiga kommunala frågor riskerar att hamna i skuggan av rikspolitiken, trots att de flesta beslut som påverkar vår vardag tas lokalt. Genom att införa skilda valdagar skulle de olika rollerna bli tydligare vilket även riksdagspartierna skulle tjäna på, skriver LPN:s styrelse.

Det är helt avgörande för demokratins hälsotillstånd att medborgarna vart fjärde år kan utkräva ansvar genom att rösta bort makthavare som misskött sig. Men då krävs att väljarna har relevant kunskap om vilka som styr och vad de styrande beslutar om. Det är osäkert om så är fallet. \

I Sverige eftersträvar vi sedan länge bred politisk enighet rörande frågor som rör demokratins spelregler. Justitieministerns ställningstagande mot elektronisk röstning bryter mot den traditionen och är anmärkningsvärt.

Som talesperson för ett nationellt ungdomsförbund är jag bland de första att glädjas över ett ökat intresse för politik bland unga. Likväl förblir jag en motståndare till sänkt rösträttsålder, inte för att jag vill stänga ute ungdomar från vår demokrati, utan för att man kan ta del av den på andra sätt, skriver Tobias Andersson, talesperson Ungsvenskarna SDU.

På grund av det svenska valsystemets utformning kan personer med funktionsnedsättning sällan rösta på egen hand. Med ett bra digitalt valsystem skulle både självständigheten och inkluderingen öka. Samtidigt skulle vi få en betydligt större möjlighet att hemlighålla våra egna val.

Valhemligheten är inte särskilt viktig för svenskar. Den uppfattas som en meningslös detalj, som man ändå bara vill utnyttja om man har dolda och oärliga avsikter. Men syftet med valhemligheten är att skydda valets integritet, inte väljarens privata sfär. Valhemligheten bör helt enkelt inte vara valfri.

Det nuvarande svenska systemet med valsedlar uppfyller inte kravet på fria och hemliga val. Sverige som i många fall framhålls som ett föredöme och förklarar för andra länder hur de ska bygga demokrati klarar inte att städa framför egen dörr. Därför är det angeläget att införa ett nytt valsystem i Sverige.

Med tanke på hur regelbundet det varnas för allsköns fantasifulla ”hot mot demokratin” är det egendomligt vilket förstrött intresse som visas för själva valproceduren i de allmänna valen - trots kritiken internationellt. Detta moment om något är på riktigt kritiskt för demokratins legitimitet.