Regeringen vill slopa överskottsmålet

Regeringen vill slopa överskottsmålet till fördel för ett balansmål, medan Alliansen vill utreda frågan innan större ändringar görs. Detta är grogrund för en ny politisk strid som Sverige inte har råd med. Striden kan dock undvikas genom en ny finanspolitisk överenskommelse.

Det är talande för den utomordentligt låga debatten om finanspolitiken att varken socialdemokrater eller alliansföreträdare under fjolårets riksdagsval ville förklara hur underskottet i statens finanser till slut ska betalas.

Sveriges stora överskott åren fram till finanskrisen 2008 är en viktig förklaring till att vi klarat krisen bättre än de flesta andra länder. Därför är det problematiskt att regeringen nu överger överskottsmålet. Sverige blir mer sårbart och får sämre handlingsutrymme i nästa kris.

Rätt hanterat är ett förändrat överskottsmål en välkommen åtgärd. Det skapar utrymme för kloka investeringar som gynnar framtida generationer. Men då gäller det att vi inte lämnar över räkningen till dem på det oansvariga sätt som den borgerliga regeringen gjorde under förra mandatperioden.

Överskottsmålet har tyvärr blivit ett tillhygge i ett partipolitiskt tjuv- och rackarspel, förklätt till en tävling i ekonomisk trovärdighet. Detta har förhindrat nödvändiga åtgärder och har bidragit till en trög ekonomisk återhämtning och en onödigt hög arbetslöshet.

Regeringens besked om att utreda överskottsmålet är välkommet. Däremot måste mer av nytänkande till för att regeringen ska landa rätt i sin översyn av överskottsmålet. Reglerna för statens sparande behöver moderniseras och vässas utan att finanspolitiken blir slapphänt.

Att allt tal om ansvar och överskottsmålets helighet inte höll längre än fem och en halv månad efter valet är verkligen sorgligt. Skulle borgerligheten dessutom gå med på denna politik vore det en tragedi, skriver Hanna Wagenius, förbundsordförande i Cuf.