Rasism

Efter bara några månader fick han sitt första jobb. Nu är han kommunstyrelsens ordförande. Abdullahi Cadaani (S) tycker det är synd att svensksomalierna som lyckas varken syns eller hörs.
Nu hoppas han bli en förebild.
Kanske var det att han kom till lilla Bollnäs som avgjorde hans öde? Kommuntoppen har sin bild klar: ”För att få ihop hela landet måste man styra boendet de första fem åren.”

Någonstans har det gått snett om vita medelålders män börjar känna sig skyldiga bara för att de hör till normen, skriver Annika Ekvall.

Debattör är orolig för att Ulf Kristersson ska minska ambitionerna för klimatpolitiken. Andra ämnen i debattsvepet: partiet Nyans, krisberedskap och hållbara investeringar.

Andreas Norlén är en så bra talman att S-ledamöterna i riksdagen borde stödja honom för 4 år till, tycker professor Olof Ruin idag. På annat håll debatteras bland annat S-utnämningarna av generaldirektörer, brott och straff i valtider och så får svensk media kritik för slapp källkritik kring lobbyister.

Elpriser, klimatet och snabbtest för adhd. Det är något av det som diskuteras på fredagsmorgonen.

Mindre än två månader före valet är en första delrapport av Sverigedemokraternas vitbok klar. Att partiet har nazistiska och fascistiska rötter framkommer tydligt.

Ekerö vill bli pilotkommun för kommunal polis, partiledarna för M, SD, KD och L lägger ansvaret för kravaller på regeringen och tre professorer vill stoppa Hybrits tillverkning av fossilfritt stål. Det är delar av innehållet i dagens debattsvep.

Det politiska landskapet håller på att förändras. Till skillnad från den klassiska motsättningen mellan höger och vänster förenas numera såväl rika som fattiga, välutbildade som lågutbildade kring att antingen skylla sina krossade livsdrömmar på invandrare eller staten.

SFI-undervisningen som den fungerar i dag får svidande kritik av SFI-lärare. En forskare uppmanar lokalpolitiker att sluta lyssna på organisationskonsulter. Vattenförsörjningen, kulturen efter pandemin och rasism i vården är andra ämnen på dagens debattsidor.

Nu behövs krafttag för att få stopp på rasism och diskriminering mot barn och unga, skriver Friends generalsekreterare Maja Frankel och Rädda Barnens generalsekreterare, Helena Thybell. Organisationerna vill ha tydligare instruktioner till myndigheter, huvudmän och rektorer liksom en bred kunskapssatsning på regional nivå, i skola och förskola.

Dags för krav på praktisk fälterfarenhet hos anställda på svenska myndigheter, tycker nationalekonom. Debatten denna måndag handlar även om skolans knappa resurser, om nya budgetförslag, om stundande kyrkoval och om hur vi ser på dagens 70-åringar.

Mantrat om valfrihet och synen på patienten som kund har tagit en grotesk vändning när patienter tillåts välja en etnisk svensk vårdgivare.

Judar, precis som asiater, verkar lätt göras till en sorts slagpåsar av andra minoritetsgrupper. Denna dynamik måste vi bli bättre på att tala om.

Folkhälsomyndigheten behöver ta initiativ och anslå medel till forskning som kan mäta förekomsten av rasism i och vad den får för följdverkningar för folkhälsan.

Stockholm gör som Malmö och kartlägger antisemitismen i stadens skolor. ”Utvecklingen är helt oacceptabel”, säger skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L).

Elever som hånas, får stryk och väljer bort skolor. Så ser verkligheten ut för unga judar i Malmös skolor.

”Vi vill arbeta offensivt mot antisemitism i skolan. Fler kommuner borde göra likadant”, säger Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö stad.

Vi får inte hamna i en situation där ett fåtal studenter tillåts störa undervisningen på universiteten på grund av upplevd kränkthet. Universitetslärare måste få utforma sin undervisning på det sätt de finner lämpligast.

Rasism dödar. Det är fakta och det är oacceptablet. Men att rasism även dödar och skadar i vården, vars uppgift är att rädda liv, är extra chockerande. Dessvärre är också det fakta.

Världen i stort är betydligt mindre rasistisk i dag än den var för femtio år sedan, men de antirasistiska rörelserna behövs än.

Vi är oroade för att Kristdemokraterna och Moderaterna i Stockholm ska gå samma väg som deras rikspartier och sträcka ut en hand till samarbete med Sverigedemokraterna. Frågan är enkel: kan ni tänka er att Samarbete med SD efter nästa val, ja eller nej Anna König Jerlmyr (M), frågar Lisa Palm (Fi), kommunfullmäktigeledamot i Stockholm.

Moderaterna, som just nu håller partistämma tar långa kliv bort från en sansad liberalism. I veckan vägrade Ulf Kristersson kalla ett rasistiskt parti för rasistiskt och under riksårets första partiledardebatt valde M-ledaren att markera solidaritet med Jimmie Åkesson och Ebba Bush Thor genom att inte ta replik på dem.

Hur är det möjligt att en partiledare kan referera till kön, hudfärg och klass som diskvalificerande egenskaper – och detta under en valrörelse som samma partiledare beskriver som en kamp mot främlingsfientlighet i Europa?

Nazisterna kan marschera på våra gator men fattiga romer från östeuropa förbjuds att sitta och be om hjälp. Det kan inte bli tydligare hur långt normaliseringen av rasism och antiziganism har nästlat sig in i vårt samhälle, skriver Joakim Månsson Bengtsson (Fi).

Regeringen vill ändra regelverket för ebo så att asylsökande som bosätter sig i “särskilt utsatta områden” ska förlora sin rätt till bidrag. I stället för att använda verktyg som stadsplanering, välfärdspolitik och omfördelning använder regeringen repressiva verktyg mot människor som drabbas av rasism och skuldbelägger individer för kollektiva utmaningar.

Många medarbetare vittnar om utbredda tystnadskulturer. Att exempelvis bara drygt hälften av Sveriges akademiker tror att chefen skulle tillrättavisa en person som drar ett sexistiskt eller rasistiskt skämt på jobbet borde oroa arbetsgivarna. Det är dags för dem att ta frågan på allvar och att agera, skriver Saco:s ordförande Göran Arrius.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé menar att tiggeri inte är en väg ut ur fattigdom, men hur kan en politiker föreslå ett förbud mot det enda sättet till överlevnad som står till buds för den fattige, frågar Per Glavå.

Hur mycket rasism och antisemitism tål yttrandefriheten? Ganska mycket, framgick det när Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) höll seminarium på årsdagen av Kristallnatten.

Pejorativa tillmälen som ”rasist” gör förbaskat ont. Låt oss i stället föra ett konstruktivt samtal om klansamhället.

Stockholms kommunstyrelses råd för mänskliga rättigheter har ökat kunskapen om mänskliga rättigheter och fungerat som ett dialogforum mellan stockholmarna och de förtroendevalda. Nu har resten av årets sammanträden ställts in. Vi som varit sakkunniga i rådet vill argumentera för att det är en viktig och nydanande institution som den nya ledningen i stället bör ta vidare.

Sverigedemokraternas framgångar har tillsammans med liknande tendenser i Europa och USA aktualiseras den västerländska rasismen. Det är en tendens att ta på allra största allvar. I hela världen.

Almedalsveckan blir startskottet för en valrörelse som av allt att döma kommer att präglas av hårda motsättningar mellan partierna. Sverige är ett polariserat land och det är inte bara politikerna som står långtifrån varandra. Näthat och rasism breder ut sig, inte minst blev det tydligt när fotbollsspelaren Jimmy Durmaz utsattes för en rasistisk hatkampanj.

I skärningspunkten mellan tomma ord, handfallenhet, ideologisk blindhet och en skev antirasism tillåts antisemitismen fortsätta växa och gro, skriver Anosh Ghasri, två veckor efter att Judiska föreningen i Umeå formellt lagt ner sin verksamhet.

Jag tycker inte heller om att se invandrare som varit här i 15, 20 år och fortfarande inte talar svenska, inte vill integreras och inte vill arbeta utan tycker att de har rätt att leva på socialbidrag. Men att slå någon på munnen och skrika elakheter och svordomar kommer inte att hjälpa, skriver Zulmay Afzali, som attackerades i kön i mataffären.

Att försöka förstå vad som pågår i Sverige idag kräver ofta att du lägger en sorts pussel, och dammsuger artiklar efter små ynka informationssnuttar som du sedan måste försöka foga ihop till en helhetsbild, skriver Malcom Kyeyune.

Svenska förvaltningsmyndigheter är självständiga och regeringskansliet detaljstyr inte hur en myndighet utför ett uppdrag. Men regeringen ser att regelverken kring offentliga medel till organisationer och trossamfund behöver skärpas, bland annat genom ett förtydligat demokratikriterium, skriver kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) i en replik.

Vänsterpartiet är pigga på jämlikhetsstatistik eftersom de tror att denna statistik kommer att visa att Vänsterpartiet – och dess politik – behövs. Det framstår som en naiv syn på statistik i nådens år 2018.

De hysteriska reaktionerna på Vänsterpartiets beslut om jämlikhetsdata visar att kunskapsnivån om jämlikhetsdata är katastrofalt låg i det land som är allra bäst i världen på såväl minoriteters skydd och rättigheter som antidiskrimineringsarbete och jämlikhetsarbete, skriver Tobias Hübinette, medlem i Team Jämlikhetsdata.

Året som gått har varit ett rasistiskt och fördomsfullt år, menar juristen Per Holfve, som hoppas att 2018 ska visa att hets och hat inte är en del av det som ibland kallas svenska värderingar.

Nej, sverigedemokraten Martin Strid är inte en ”enskild företrädare” som uttryckt sig dumt. Uttalandet går helt i linje med hur partiets toppföreträdare ser på islam. Och det är den retoriken som krattar manegen för lokalpolitiker som Strid.

En lärare i Sollentuna har delat ut en läxa innehållande ett rasistiskt ord i gloslistan. Att detta ens sker går på tvärs med intentionerna i läroplanens värdegrundsarbete och är både olämpligt och kränkande, skriver Kahin Ahmed (M).

Otidsenliga och rasistiska ord bör givetvis anmälas när de används med rasistiska förtecken. Men när de dyker upp i historiska verk och därmed får som funktion att skildra en svunnen tid då vi inte visste bättre, bör de hanteras med vuxna samtal, inte krav på gallring och bojkott.

Det är hög tid att polis och andra myndigheter börjar se de många små hoten och trakasserierna mot judar som ett mönster istället för som enstaka händelser, och agera utifrån det.

Alltför ofta misstänkliggörs de som kämpar mot hedersrelaterat våld och förtryck av företrädare för postkoloniala teorier som rasister. Men vi måste kunna bekämpa både rasism och hedersrelaterat våld.

Jag har för egen del väldigt svårt att acceptera ett bildflöde i Public Service som gör skillnad på folk utifrån hudfärg och ursprung. Om det gör mig ohederlig i SVT Agendas värld så kan jag leva med det, skriver Per Holfve, i en slutreplik.

Svenska medier riskerar i allt högre utsträckning att bli språkrör för dåligt underbyggda åsikter och ovetenskapligt dravel, menar juristen Per Holfve efter söndagens inslag i SVT om brottsstatistik och utlandsbakgrund.

Melanin, UR:s nya ungdomsprogram om och för afrosvenskar i Sverige, lyfter fram utsatthet och diskriminering, men gör inte mycket för att inspirera eller bryta fördomar.

Vi är cirka hundra socialarbetare och studenter som deltar i nätverket Socialistiska socionomer. Vi ser med stor oro och frustration på konsekvenserna av regeringens inhumana asylpolitik och höjer våra röster tillsammans för barnets bästa och för vår rätt att fortsätta arbeta enligt socialtjänstens intentioner.

En bred mittenregering skulle kunna föra en politik i linje med vad en majoritet av folket vill ha och få stöd för det i riksdagen. Visst vore det ett bittert piller att svälja för Alliansen. Men det är bara att välja: förhandla över blockgränsen eller med SD. För så här kan vi inte ha det. \

Som så ofta i dagens debatt har en fullt rimlig diskussion kring en MP-ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnds förehavanden övergått i till att bli en debatt om ras.

Våldet och utsattheten bland Chicagos svarta invånare påminner om hur perifer frågan om representation egentligen är. De har en förebild i president Barack Obama, vilket är enastående betydelsefullt. Men uppenbarligen inte tillnärmelsevis lika betydelsefullt som de usla förebilder som de möter i sin vardag. Av detta kan Sverige dra lärdom.

Huvudansvaret för upploppen i förorterna ligger hos de bilbrännande ungdomarna, men ett stort ansvar vilar också på dem som med sina ”förklaringar” ursäktar oacceptabla beteenden. \

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor anser inte att Sverigedemokraterna är rasister. Trots att det bevisats gång på gång. Kan KD verkligen tänka sig ett samarbete med ett parti som sprider hat mot etniska minoriteter?

”Sverige har under en lång tid utsatts för en rad påfrestningar och utmaningar i samhället. Det är sammantaget ett resultat av flera regeringars oförmåga eller ovilja att hantera dessa påfrestningar och utmaningar.” Så inleds ett öppet brev till försvar för ett demokratiskt samhälle och en sekulär stat, undertecknat av en rad kända samhällsdebattörer, skribenter och akademiker.

Det är oroväckande om den moderata Stockholmspolitikern Kahin Ahmeds uppfattning om att vi som bekämpar hedersförtryck och barnäktenskap skulle legitimera rasism, skulle ha fått fäste i i bredare kretsar i Moderaterna, replikerar vänsterpartisten Amineh Kakabaveh.

Vi ser mycket allvarligt på att riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V) lade ut ett filmklipp med fascistiskt och afrofobiskt innehåll på sin Facebook-sida. Även om filmen är borttagen så ser vi det inträffade som ett tydligt exempel på att afrofobi och ett rasistiskt språkbruk tillåts ta allt större plats i vårt samhälle.

Under våren har riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V), som vid sidan av sitt politiska uppdrag också är ordförande i organisationen Varken Hora eller Kuvad, befunnit sig i blåsväder och mött hård kritik från somaliska organisationer och sin egen partiledning. Nu ger hon sin version av det som hänt.

Sverigedemokraterna har genom tydlig nationalism och invandringsfientlighet lovat att göra Sverige stort. Parallellerna med Donald Trumps slogan ”Make America Great” är tydliga. Och både SD:s och Trumps förslag är populistiska, kostsamma och svåra att genomföra i praktiken.

Att diskutera samhällsproblem och sociala fenomen i ett Sverige eller Europa där många etniska, religiösa och kulturella grupper finns, blir allt svårare då sådant som hänt i Köln avgörs i rasisters och kulturrelativisters ideologiska domstolar långt innan rättsväsendet ens hunnit inleda en förundersökning, skriver Devin Rexvid.

Kampanjer, temadagar och fackeltåg räcker inte som redskap mot rasismen. Det är i skolan de första stegen måste tas för att minska polariseringen och bemöta de strukturer som föder rasistiskt och extremistiskt våld, skriver Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

De som sätter flyktingboenden i brand är inte ensamma galningar. De är det yttersta symptomet på vart vårt samhälle är på väg. Alla partier måste se sitt ansvar i det som händer. Vi måste sluta dela in människor och prata om dem som problem och vi måste sluta göra det svårare att börja leva ett gott liv här.

I starkt polariserade frågor som får mycket uppmärksamhet är det de ”medelmedvetna” som påverkas mest av ny politisk information. De ”högmedvetna” har ju redan sina åsikter klara. Det enda parti som verkar ha access till de medelmedvetna just nu är SD. Så fort motståndarna i politik och media vuvuzelar och brunstämplar stiger partiets opinionssiffror strax därpå.

Att asyl- och flyktingboenden utsätts för attentat har blivit vardag. Finns det en koppling mellan rasismen i samhället och att attackerna inte rubriceras som terrorism? undrar Kevin Shakir, frilansskribent och grundare till tankesmedjan Nyskapet.

Är det någon som inte riktigt har läst på om vare sig Sverigedemokraternas politik, ideologi eller historia så verkar det vara just riksdagsledamoten Paula Bieler (SD), svarar två skribenter på sajten Inte rasist men...

I valet mellan sakpolitisk debatt och smutskastning gör rödgröna opinionsbildare det senare, noterar riksdagsledamoten Hanif Bali (M).

Feltänkt metod att försöka bekämpa rasism med rasistisk kartläggning av forskares hudfärg, skriver Dan Korn.

I en värld som är global är nationalismen föråldrad, menar Vladan Lausevic i en replik på Dan Korn.

Att bedöma folk efter deras hudfärg är okej - om du finansieras av det offentliga. Då är det ”rättvisa”. Gör du det någon annanstans är du rasist.

Det finns ingen färdig app som räknar nordiska namn. Exakt vilka variabler vi ska mäta och hur dessa variabler ska utformas är ännu inte klart. Men vi måste prata om hur verkligheten ser ut för att kunna förändra den, skriver Rättviseförmedlingen i en replik om deras projekt som ska visa vilka som syns och hörs i media.

Rättviseräknaren, framtagen på uppdrag av staten, har fått stor uppmärksamhet. Men Rättviseförmedlingens app bygger på en rasistisk uppfattning om vad som är vår gemenskap. Rätt av.

I morgon lördag är det internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. I Stockholm har Feministiskt initiativ och den rödgrönrosa majoriteten höjt ambitionerna - Stockholm ska vara en öppen och antirasistisk stad präglad av mångfald och lika rättigheter.

Internationella kvinnodagen är till för att uppmärksamma de patriarkala strukturer som genomsyrar så gott som alla samhällen. Det är en dag då vi kan uppmärksamma de framsteg som gjorts men även de som inte gjorts. Feminismens mål är nämligen långt ifrån uppnådda.

Som vit svensk kvinna hade jag fram till nyligen inte upplevt mycket rasism. Naivt nog trodde jag att det inte fanns så mycket vardagsrasism i Sverige. I dag vet jag att jag hade fel, skriver Cia Embretsen, ordförande för Somalia Bandy i Borlänge från filmen Trevligt folk som just nu gör succé på bio.

Hur kommer det sig att ett återkommande drag bland så kallade antirasister är att avfärda meningsmotståndare med hänvisning till ras eller etnisk tillhörighet? Kanske är det inte så märkligt.

I den politiska debatten framstår det ofta som självklart att Sverige har rasistiska strukturer som hindrar invandrare från att integreras i samhället. Men det vi inte vill tala om är att rasismen ofta faktiskt bärs upp av grupper som själva har invandrarbakgrund, skriver småföretagaren Boris Benulic.

Det har brunnit i sommar. Efter debatten om Gaza är det många skogstokiga som sitter med pyrande kolrester i skallen. Jag tänker på alla som inte kan separera ”jude” eller ”palestinier” från staten Israel respektive terrororganisationen Hamas. Mest skrämmande är antisemitismens återkomst.