Public service

Offentliganställda ska inte anmäla papperslösa, skolan har blivit en experimentverkstad och regeringen hotar Melodifestivalen. Det är några av åsikterna från helgens debatt.

På riksnivå regleras språnget till lobbyism av lagar och en särskild prövningsnämnd. Men inom kommuner och regioner finns inte samma riktlinjer, skriver docent i företagsekonomik. Andra debattämnen: gängkriminalitet och public service.

Stärkt brandskydd för äldre, sjuka och funktionsnedsatta efterlyses. Anmälningsplikt för bibliotekarier ifrågasätts. Elprisstödet kritiseras. Det är huvuddragen i dagens debatt.

Om du inte redan gjort det: aktivera ditt digitala konto på vår nya sajt, uppmanar redaktionschef Örjan Björklund.

Dokusåpan Våra barns hemliga liv, som sänds i SVT tar realityformatet till förskolan. De medverkande barnen exponeras på ett sätt som vittnar om en vuxenvärld utan spärrar. Det ändras inte av att det uppenbarligen finns en ansats både hos SVT och hos medverkande psykologer att folkbilda kring barnpsykologi.

Förslaget att grundlagsskydda public service oberoende lät givetvis ädelt. I praktiken talar vi dock inte enbart om att skydda programmens innehåll, utan även om att skydda budgeten.

SD:s angrepp på facken är allvarligt, men det kan finnas än större skäl för oro när det gäller beslut som rör enskilda. Den kommunpolitiker som inte respekterar gällande regelverk och svensk praxis kan orsaka enorm skada i människors liv.

Det verkar vara högsta mode inom högern, sedan en tid tillbaka, att hata public service. I ett försök att bräcka varandra i populism och anti-etablissemangsromantik tävlar de konservativa partierna om att vilja nedmontera public service, skriver de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Johan Büser, Gunilla Carlsson, Anna Johansson och Mattias Jonsson.

Det talas mycket om hot mot demokratin. Få saker är så skadliga för det offentliga samtalet som att systematiskt svartmåla meningsmotståndare. I det hänseendet borde DN granska sig själva mer och andra mindre.

Uppdrag granskning har misslyckats kapitalt med att uppfylla public services uppdrag om neutral och opartisk rapportering, skriver Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska Universitetssjukhuset i sin slutreplik.

Kritik som den Paulina Neuding framför i sin krönika når oss på SVT dagligen och stundligen från alla håll i ideologirymden. Vi kommer dock aldrig kunna övertyga varandra med enstaka exempel, replikerar programbeställaren på SVT Helena Olsson.

Det finns en idé om public service som samlande lägereld. Men SVT förmedlar ständigt att man inte vill vara lägereld. Hellre vill man uppfostra och läxa upp publiken.

Mässlingvaccin ger inte ett helt garanterat skydd mot mässling. Men den som är vaccinerad smittas i regel inte av mindre virusmängder, man blir inte lika sjuk om man ändå skulle få mässling och framför allt: man smittar inte vidare till andra, man bidrar inte till en epidemi, konstaterar Mats Reimer.

SVT brister i sin uppgift att spegla kultur- och samhällslivet i Sverige när de visar oproportionerligt många kristna inslag i tv-tablån, skriver Erik Hedin, sekreterare för Satanistiska samfundet.

Ibland misstänker jag att många av de samhällskonflikter som debatteras i dag faktiskt inte alls handlar enbart om moral, ideologi och rena idékonflikter, utan om en oro att förlora det egna arbetet, skriver Malcom Kyeyune.

Bristerna i saklighet och opartiskhet som vi kan se i public service-bolagens utbud är oerhört oroande – om medborgarna hade förstått konsekvenserna av vissa politiska beslut hade sannolikt en del av dagens problem undvikits. Därför kan Sverigedemokraterna inte ställa sig bakom det finansieringsförslag som i dag överlämnas till kulturministern.

Det hade varit klädsamt om SVT beklagat att de förorsakat många friskolor extraarbete och därmed extra kostnader på grund av sin ”satir”. Men icke. Istället hävdar de att ingen skola har fått fler än 415 köregistreringar, skriver Ulla Hamilton vd för Friskolornas riksförbund i en slutreplik.

Man kan inte som Ulla Hamilton dra slutsatser om SVT:s ordinarie journalistiska verksamhet utifrån ett inslag i ett satirprogram, producerat av underhållningsredaktionen. Det är en sammanblandning av stora mått, konstaterar Helena Olsson programbeställare på SVT i en replik.

När Sveriges televisions satirprogram Svenska nyheter väljer att – med hjälp av licenspengar – driva kampanj mot den i riksdagen beslutade ordningen för kösystem i friskolor visar SVT inte bara på en oförmåga att förutse konsekvenser för de drabbade friskolorna, barn och föräldrar, utan också på stor okunskap i sakfrågan. Dessutom avslöjar de sin oförmåga att värna sin egen legitimitet, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Det är lockande att, som Ann Heberlein gör, dra snabba, enkla slutsatser om det minskade förtroendet för public service inom vissa grupper. Men frågan är mer komplex än så – och Heberleins föreslagna lösning strider mot allt det som vi står för, skriver Jimmy Ahlstrand, strategichef SVT.

Sverigedemokraternas och alliansväljarnas lägre förtroende för SR och SVT är förmodligen en konsekvens av två fenomen: För det första är vi inte längre utlämnade åt svensk medias rapportering av händelser i vår omvärld. För det andra tycks journalistkårens privata politiska övertygelser slå igenom i rapporteringen, skriver Ann Heberlein.

I en krönika skriver Paulina Neuding att SVT forcerar prat om sex, onani och sexualitet. Och vidare att samtal om sex ska ske på barns villkor. Det är barnets frågor och behov av svar som sätter gränsen. Jag kunde inte hålla med mer om den senare delen. Det är barnets behov och frågor som ska styra. Och det är precis så vi jobbar på Barnkanalen, skriver Johanna Gårdare, programchef Barn.

Granskningsnämnden borde granska även webbinnehållet i public service, skriver Sverigedemokraterna inför kulturutskottets riksdagsdebatt idag.

Om brottsstatistiken som nu diskuteras skulle presenteras, hade den påmint oss om att brottslingar fortfarande bara utgör en liten del av grupper – oavsett vilka grupper det handlar om. Så lägg korten på bordet och låt oss gå vidare!

Melanin, UR:s nya ungdomsprogram om och för afrosvenskar i Sverige, lyfter fram utsatthet och diskriminering, men gör inte mycket för att inspirera eller bryta fördomar.

Pressetiken och namnpublicering i medier av misstänkta brottslingar handlar om vilket samhälle vi vill ha. Och jag lever hellre i ett samhälle utan pöbelmentalitet och lynchjustis, skriver journalisten Martin Schori i en replik till Paulina Neuding.

I två aktuella fall har misstänkta gärningsmän kunnat gripas efter att medier publicerat bilder från övervakningskameror. Men public service har avstått att publicera bilderna. Är det public service sätt att hantera svåra frågor om invandring och brottslighet?

Regeringen har lovat att utreda nya sätt att finansiera Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. I dag omfattas inte datorer, surfplattor och mobiler med internetuppkoppling av kravet att betala radio- och tv-avgift, vilket på sikt kan urholka avgiftsbasen. Men att ändra systemet får följdverkningar, konstaterar vi i en ny rapport, skriver Lars Marén och Johan Bobert.