Psykisk ohälsa

Pandemi, biljettpriser med mera diskuteras i debattsvepet.

Beslut om tydligare ansvarsfördelning i vården brådskar

Sveriges Lärare kräver lagstiftad minimibemanning.

Vi kan inte tvinga en enda psykolog, kurator, sjuksköterska eller läkare att arbeta i regional regi, skriver debattörer från Kristdemokraterna i en replik.

De senaste 16 åren har det styre som Kristdemokraterna ingått i överlåtit ansvaret för en god barnhälsovård till marknaden i Stockholm, skriver Catarina Wahlgren (V) i en replik.

Allt fler ångrare träder fram i media.

Det bör finnas en kurator på varje skola som eleverna känner förtroende för, skriver kristdemokraterna Carl-Johan Schiller, Eva von Wowern och Jonathan Derneborg.

Nu är det klart vem som efterträder Ing-Marie Wieselgren.

Rickard Bracken från organisationen Suicide Zero lyfter fram Arvika och tre kommuner till som goda exempel på hur suicidpreventivt arbete kan bedrivas utan stora resurser.

Stor skillnad mellan regionerna i hur vårdgarantin klaras.
Här är regionen som inte klarar att leva upp till vårdgarantin när det kommer till barn och unga som lider av psykisk ohälsa.

Läkaren och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren mördades under förra årets Almedalsvecka. Nu startar familjen en stiftelse för psykisk hälsa i hennes namn.

Grund- och gymnasieskolans läroplaner måste uppdateras så att livsfrågorna uppmärksammas, skriver biskop Fredrik Modéus, psykiatern Ullakarin Nyberg och professor Anders Rosengren.

Den nyblivne socialministern Jakob Forssmed ser äldres ensamhet och barns stillasittande som de största hoten mot folkhälsan. Uppsökande samtal och fritidskort är botemedlet.

Att en psykisk hälsa-hund kostar som en mindre bil gör det till en orimlig kostnad för personer som dessutom inte sällan lever på mycket små ekonomiska medel, skriver Jiang Millington.

Jimmie Åkesson (SD) anklagas för att bluffa om välfärden. Gröna kvinnor vill styra om prissättningssystemet för energi. C sänker bränslepriset på landsbygden i sitt budgetförslag. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

”När man låser, larmar och inrymmer är det redan för sent”, säger Jonas Trolle, som utreder hur säkerheten i skolan ska förbättras. Han vill att skolpersonal ska få lära sig mer om hur de i tid kan upptäcka vilka elever som skulle kunna begå våldsdåd.

Alla kan göra något och alla ska med. Det är ledorden när SKR kraftsamlar för att fortsätta arbetet för psykisk hälsa i Ing-Marie Wieselgrens anda. ”Det här berör hela samhället, inte bara vård och socialtjänst”, sa ordföranden Peter Danielsson (M) vid en stor manifestation på tisdagen.

Bra med fler akutplatser för unga i tvångsvården, men dåligt att det ska klaras genom sänkt kvalitet, anser kommunalrådet Marie Bladholm (M) på Värmdö. ”Staten borde ta över kommunernas finansiering”, säger hon.

Ett tillfälligt krispaket ska på några månader skaka fram 40 platser i den statliga tvångsvården. ”Vi tar krafttag för att kunna möta socialtjänstens behov av att placera unga omedelbart hos oss”, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på SiS.

Många äldre är oroliga för att inte bli tagna på allvar när de söker vård för psykiska besvär, skriver Karin Schulz, Mind, Annika von Schmalensée, Attention, och Conny Allaskog, NSPH.

Trafikverkets samarbete med kommunerna, brottsutvecklingen och ett allt mer splittrat Sverige efter valet. Det är några av de ämnen som debatteras på torsdagen.

Tonåringen som mördade två lärare på Latinskolan blir den förste 18-åringen som döms till livstid efter en lagändring.
Domen är unik och ska överklagas, uppger hans advokat

Stockholmsmoderaternas förslag om att snabbscreena skolklasser för adhd missar målet att förebygga utanförskap, ohälsa och kriminalitet, anser Kristina Taylor, Psykologförbundet.

Språkbedömningar av tvååringar, socialtjänstens finansiering och klädkoderna i arbetslivet är några av de ämnen som debatteras på torsdagen.

Den 33-årige man som häktats för knivmordet på Ing-Marie Wieselgren var allvarligt psykiskt sjuk när dådet utfördes.

Säpo tar över utredningen av knivdådet i Visby under Almedalsveckan. Misstankarna har klassats om och handlar nu om terroristbrott.

Ofrivillig ensamhet är ett växande folkhälsoproblem som kan orsaka stort fysiskt och psykiskt lidande. Ensamhetskommissionen kräver besked från kandidaterna i höstens val: vad tänker ni göra för att ingen ska behöva ha ingen? 

Dagens Samhälles chefredaktör Christina Kennedy skriver om en av Vårdsveriges starkaste röster.

Utredare föreslår en särskild lag om äldreomsorgen. Förstatligad sjukvård och ungas psykiska hälsa är andra debattämnen denna morgon.

Största olikheten mellan privat och offentlig upphandling handlar om incitamenten för att spara kostnader, skriver Scanias tidigare vd Leif Östling, nu ordförande för Kommissionen för skattenytta. Andra ämnen på dagens debattsidor är den svenska Natoprocessen, beroendet av rysk gas och dansk sjukvård kontra svensk.

Samsjuklighetsutredningens ambitioner är goda. Men knappa resurser får inte leda till en ensidig medicinering, skriver företrädare för Famna, Fremia och Sveriges stadsmissioner.

Brist på sociala sammanhang under pandemin, en ohållbar skolmiljö och stress är några av orsakerna till att fler barn och unga mår dåligt i dag.
Sedan 2017 har antalet barn som söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat stadigt, visar en ny kartläggning.

Många av de barn och unga som dör i självmord har haft kontakt med psykiatri, socialtjänst, skola och elevhälsa, skriver Rickard Bracken, Danuta Wasserman och Martin Schalling.

Idéburna organisationers villkor kan förbättras genom idéburna offentliga partnerskap i alla regioner, anser Conny Allaskog, ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa.

I många år har målet varit att göra elevhälsan mer likvärdig: alla elever ska få samma chanser att må bra i skolan. Men en ny rapport från SKR visar att likvärdigheten tvärtom minskar över hela landet.

Energipolitiken har varit i fokus för helgens debatt. Även flyktingfrågan och ett svenskt Natomedlemskap debatteras i spåren av Rysslands invasion av Ukraina.

Dagen före internationella kvinnodagen handlar flera debattartiklar om vård av kvinnor och våld mot kvinnor. Rysslands krig i Ukraina präglar också debatten.

Folkhälsomyndighetens senaste risk- och sårbarhetsanalys är oavsiktligt komisk.

Dagens debattämnen: kampanjen mot socialtjänsten, arbetsmiljön i offentlig sektor, brist på iva-platser, psykisk hälsa, sexköp, förlossningsvård, klimat och vindkraft.

Den högspecialiserade vården kräver en större geografi än den som kan klaras inom ramen för regionerna. Nu krävs färre regioner, skriver tidigare verksamhetsutvecklaren i regioner Bengt Wellermark.

Kvaliteten på svenska som andraspråk måste förbättras, skriver Liberalerna. Näringslivstopparnas löner och skyddade boenden är andra debattämnen denna morgon.

Vi ser en risk att legitimationsreformen urholkas från flera håll, skriver Anders Linde-Laursen, Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén. Debattsvepet handlar också om ätstörningsvården, pensioner och gårdsförsäljning av alkohol.

Pop-up-stationer för vaccination visar att mycket går att göra utanför sjukhusen, anser regionråd i Skåne. Forskare varnar för att vården missar demenssjuka. Dagens debatt handlar också om hederskultur i förskolan, arbetsmiljön i vården och att rankningen av bästa skolkommun läggs ner.

När städer växer krymper avståndet mellan nybyggda bostadsområden och de i industriområden placerade boendena för utsatta och hemlösa. Hur löser man de konflikter som uppstår när olika verkligheter och behov krockar?

Miljö- och klimatfrågor är heta debattämnen i dag. Grön ungdom vill göra Sverige till ”vegolandet”. Dessutom skriver flera debattörer om mäns våld mot kvinnor. Psykisk ohälsa och vinster i skolföretag engagerar region- och kommunpolitiker.

Förtroendevalda, ni äger ett unikt mandat och ansvar att besluta om en samlad ambition för hållbart välbefinnande för kommuner, regioner och hela landet, skriver ledare från flera sektorer i olika delar av landet.

M, SD, KD och L söker gemensamt stöd i riksdagen för 20 förslag mot brottsligheten. Utöver det handlar måndagens svep bland annat om Skolan, psykisk ohälsa och offentlig upphandling.

Alla kommuner och de privata huvudmännen bör göra sitt yttersta för att det kommande skolåret åter präglas av fysisk klassrumsundervisning.

Det är dags att höja ambitionsnivån för vilken livskvalitet och psykisk hälsa vi har rätt till efter pensionen. Vi ska inte behöva acceptera nedstämdhet, ofrivillig ensamhet eller diskriminering bara för att vi blir äldre, skriver Minds generalsekreterare Karin Schulz.

Vårdsituationen under pandemin har orsakat psykisk ohälsa hos personalen, visar en ny rapport.

Om skolsegregationen ska brytas behöver skolvalet behållas konstaterar professorer i nationalekonomi. Gör det olagligt för vuxna gängkriminella att umgås med barn och unga, föreslår Jan Jönsson (L). Lärarförbundet pekar på förskollärarnas vikt för samhället och en arbetsgrupp i Läkaresällskapet presenterar förslag för att minska psykisk ohälsa hos unga.

Satsningen på elever som drabbats negativt under pandemin är lovvärd. Men är det sommarkurser, betygsprövning och lovskola som behövs, frågar Sveriges Psykologförbund.

En del av de barn som är placerade på ungdomshem – de så kallade Sis-hemmen – bör nog vårdas inom barn- och ungdomspsykiatrin i stället, enligt Sis generaldirektör.

Den psykiska hälsan hos landets skolelever har försämrats kraftigt under pandemiåret, enligt en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Skolstängning och distansundervisning har betydande och väl belagda risker och konsekvenser för barn. Samtidigt är nyttan för att begränsa smittspridningen tveksam. Beslut om distansundervisning måste vara en sista och temporär utväg, skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt, Elevernas Riksförbunds ordförande Jennie Gustafsson och professor Stefan Swartling Peterson.

Det vore bra om vi kunde nyansera den allmänna bilden av vad psykisk ohälsa är och hur den kan behandlas. Det finns en bild i samhället av att psykisk ohälsa kan lindras eller botas genom att en person talar med en psykolog och stannar hemma när den känner sig nere. Problemet är bara att denna bild på många sätt är falsk.

Det finns hårresande berättelser från psykisk sjuka människor som fått sämre vård än andra, då de drabbas av fysisk sjukdom, skriver psykologen Christer Olsson som återger sina egna erfarenheter av vårdens bemötande.

Min syster har schizofreni och lätt intellektuell funktionsvariation. Hon förstår helt enkelt inte att hon är sjuk. Under pandemin hamnar en sådan person ”mellan stolarna”. Det verkar som om min syster är för svår, för omständlig, för jobbig helt enkelt för att hon ska få den hjälp hon behöver, skriver Johanna Sandström.

Det finns risk att den pågående pandemin leder till att fler människor tar sitt liv. Det behövs större, samhällsövergripande reformer samt en stark nationell styrning och samordning för att motverka denna risk, skriver flera experter på suicidprevention.

70 procent av landets skolor har infört porrfilter. Det visar en enkätundersökning från den ideella föreningen Porrfri barndom.

Många verksamheter – inklusive min egen – skulle ha glädje av benchmarking. Kanske kan man få incitament till förbättrad tillgänglighet genom att göra halvöppna jämförelser mellan olika BUP-mottagningar inom Västsverige.

Från många delar av landet kommer nu rapporter om att den psykiska ohälsan ökar till följd av isolering, arbetslöshet och oro under coronakrisen.

Primärvården bör bli navet i arbetet mot psykisk ohälsa. Där finns kunskap om det lokala hälsoläget och där kan olika aktörer och insatser samordnas, skriver läkare som är inriktade mot socialmedicin.

Vi åtar oss att göra välbefinnande och psykisk hälsa till en strategisk prioritering inom våra verksamheter, skriver ledande politiker i region Stockholm och tre av länets kommuner.

Socialtjänsten rustar för en tuff tid. Nio av tio socialsekreterare bedömer att coronapandemin medför ökade sociala problem. SKR räknar med att kostnaden för försörjningsstöd ökar med flera miljarder.

Rehabkoordinatorernas roll måste bli tydligare för att hjälpa dem som är sjukskrivna för psykisk ohälsa tillbaka till arbete. Det konstateras i en ny studie.

Efter de stora insatserna under coronapandemin för att rädda företagen och jobben behöver arbetsgivarna motverka psykisk ohälsa bland medarbetarna. Annars riskerar vi en ny pandemi av långvariga sjukskrivningar, skriver Göran Hägglund och Faysal Rawandozi, hälsoföretaget Feelgood.

Coronapandemin slår hårt mot näringslivet – och inte bara ekonomiskt. Många företagare drabbas även av depressioner och självmordstankar. I Jönköping erbjuds nu gratis utbildning om psykisk ohälsa och suicid för kommunanställda och andra som i tjänsten möter oroliga entreprenörer.

Ing-Marie Wieselgren tror att pandemin kommer att få konsekvenser för vår psykiska hälsa under flera år. Hon vill se en kraftsamling för att hindra att social isolering och arbetslöshet tar fler liv än vad coronaviruset gör.
Intervjun är gjord 2020.

Vårdpersonal och intensivvårdade patienter riskerar långsiktiga psykiska besvär av coronapandemin, bland annat posttraumatisk stress. Det varnar Region Stockholm för i en ny rapport.

Kris- och nödlägen är kända riskfaktorer för barns hälsa och välmående, inklusive våldsutsatthet. För att motverka detta behövs en konsekvensanalys som klarlägger risker och fastställer förebyggande åtgärder från ett barnperspektiv, skriver professor Laura Korhonen på Barnafrids vägnar.

Den psykiska ohälsa kommer att öka till följd av coronapandemin. Vi uppmanar därför våra partikamrater och andra politiker runt om i landet att lägga förslag som förebygger och förbereder för denna utveckling, skriver socialdemokraterna i Region Kronoberg Henrietta Serrate och Robert Olesen.

Vår tids system svarar inte mot vår tids problem. Att Skolhälsovården, vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska få större möjlighet att hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa är inte tillräckligt, menar Tina Hill, som i stället vill att BVC ska få ett utökat ansvar för barn och unga högre upp i åldrarna.

Klyftorna mellan barn i Sverige ökar. Var du bor i landet och vem du är kan vara det som avgör om du som barn får dina rättigheter tillgodosedda. Regeringen måste agera för att ojämlikheten ska minska, kräver nu 19 barnrättsorganisationer.

Regeringen föreslår att examensordningen för lärare ska ändras så att studenternas kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter säkerställs. Det avslöjar ett synsätt som riskerar att särbehandla elever med NPF och cementera synen på eleven som problem och svårighet, skriver Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Regeringen utsåg på fredagen förre S-ministern Gabriel Wikström till nationell samordnare för arbetet med Agenda 2030.

De barn som far illa i dag är morgondagens vuxna och ska tillsammans bära samhället efter oss. Med vilka förutsättningar?

Till skillnad från krönikören Mats Reimer ställer RFSB inte elevgrupper mot varandra och delar inte uppfattningen att det skulle röra sig om ett nollsummespel, där de som det är minst synd om måste offras, replikerar Johan Nyh, ordförande RFSB.

Hur navigera helskinnad genom fullspäckade almanackor och översvämmade mejlkorgar? Dagens Samhälle har frågat 17 chefer i offentlig sektor och välfärdsbolag om deras bästa lifehacks mot jobbstressen.

I snitt 300 människor dör varje år i trafiken. 1 500 tar sitt liv. Ändå satsas det många miljarder mer på säkrare vägar än på att minska antalet självmord. ”Ingenting tyder på att regeringens nollvision haft någon som helst effekt”, säger Rickard Bracken, ny generalsekreterare för Suicide Zero som vill se fler kommunala handlingsplaner.

Psykisk ohälsa och stress bland unga är ett stort problem i skolan. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa i åldern 10–17 år ökat med över 100 procent senaste 10 åren. En av förklaringarna kan vara den undermåliga belysningen. Det är dags att anamma forskning och kunskap när det gäller ljusmiljöns betydelse för elevers hälsa och välbefinnande, skriver flera forskare och specialister.

Livsmiljö, utbildning, arbetsliv och hälso-och sjukvård avgör hur vi mår. Den psykiska ohälsan är ett samhällsproblem som bara kan lösas med gemensamma ansträngningar. Nu samlar vi regionens samtliga aktörer för att hantera problematiken, skriver Irene Svenonius (M) och Susanne Nordling (MP).

I 20 år har den nationella hjälplinjen varit en jourtelefon för personer med psykiska problem. Trots att linjen måste vara den mest kostnadseffektiva satsning mot psykisk ohälsa som gjorts – en krona per invånare och år – ska den nu läggas ned.

Många som mår dåligt har inte råd med psykoterapi – trots att vi vet att behandlingen fungerar. Vårdgivarna måste erbjuda legitimerade psykoterapeuter vid behandling av psykisk ohälsa. Samtidigt krävs fler utbildningsplatser och psykoterapeuttjänster, skriver Anders Klingström, Psykoterapeutföreningen, och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR.

En kraftig ökning av besöken till barn- och ungdomspsykiatrin samt personalbrist gör att ingen region klarar vårdgarantin. Men Skåne är nära. Vad som ligger bakom tillströmningen av patienter till BUP är komplicerat.

Ansvaret för missbruksvården bör föras över helt och hållet till sjukvården, skriver fyra centerpartistiska regionpolitiker inför SKL-kongressen.

BUP:s köer är symptom på ett systemfel. Därför är satsningar som handlar om att enbart korta köer en kortsiktig och ineffektiv strategi. En nationell handlingsplan behövs för hur samhällets olika aktörer ska jobba långsiktigt för att fånga upp barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar och ge adekvata insatser, skriver professor Sven Bölte & Anki Sandberg, Attention.

Vi oroas djupt av beskedet att Hjälplinjen ska läggas ner vid årsskiftet. Det är ett stort svek mot människor med psykisk ohälsa som ringer och får hjälp anonymt. Svaret att regionerna ska ta över lugnar oss inte, skriver Anki Sandberg, NSPH och Maria Kindefält Trygg, Riksförbundet Hjärnkoll.

Unga som har problem med missbruk av alkohol och droger lider inte sällan av psykisk ohälsa. Att hantera och upptäcka den på tidigt stadium skulle bespara de drabbade mångåriga problem och tuffa livsöden, skriver läkaren Lotta Borg Skoglund.

Ja, barn och unga som mår dåligt måste få hjälp tidigt. Det är därför vi nu i Region Stockholm arbetar på alla fronter med att främja och förebygga psykisk hälsa. Samtidigt bygger vi ut vården för psykisk ohälsa i hela länet, skriver Susanne Nordling (MP) ordförande i psykiatriberedningen i en replik till Socialdemokraterna.

Första linjens psykiatri är ojämlikt fördelad på vårdcentralerna i region Stockholm och för få barn får hjälp. Vi vill satsa på en kraftig utbyggnad av första linjens psykiatri, skriver Aida Hadžialić, finansregionråd i opposition (S), m fl.

När städerna i Sverige växer både på bredden och höjden måste det gröna följa med i båda riktningar. Miljöerna måste vara vackra, tillgängliga och kännas trygga. Närhet till grönska förebygger dessutom stress och psykisk ohälsa. För folkhälsans skulle måste kommunerna blåsa liv i städernas gröna lungor, skriver Alexandra Hagen, vd White arkitekter.

Över hela landet ökar köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Orsakerna är förmodligen flera, men en del av oförmågan att hantera volymerna vilar sannolikt i en överdriven prioritering att behandla barn.

Som funktionshindrad far jag runt i vårdsvängen som en kula i ett flipperspel. Både primär- och slutenvården har svårt att närma sig sådana som mig. Det behövs vårdcentraler som är specialiserade på att ta emot personer med funktionsnedsättning, skriver liberalen Per Frykman.

Om de som inte är trans måste vänta tills de är 25 år för kunna sterilisera sig kanske vi bör ha samma åldersgräns för operationer och hormonbehandling i transvården?

Nu kan vi dra en rad slutsatser av integrationsinsatserna sedan 2015. En viktigt sådan är att det är för enkelt att tro att språkkurser kan lösa integrationen, skriver Reach for Change med flera.

Hälsa är en oerhört viktig fråga. För individen – naturligtvis – men också högst påtagligt för ekonomi, arbetsmarknad och sjukvård. För att vara relevanta måste påståenden när det gäller hälsa baseras på fakta och vederhäftiga analyser, skriver fyra liberaler om Dagens Samhälles ranking hälsosammaste kommun.

Det finns många faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Vi har valt att fokusera på den data som vi anser är mest påverkansbar för respektive kommun och de nyckeltal som SKL beställt för att bedöma utvecklingen inom målområdet, skriver Dagens Samhälles chefredaktör Olov Carlsson.

Kunskapen om de svåra och långvariga konsekvenserna av utmattningssyndrom måste öka. De som insjuknar måste få relevant stöd och rehabilitering och inte avfärdas med ifrågasättande och antidepressiva mediciner.

När drevet går försvinner individens lidande och historia, vilket magasinet Filters reportage om de apatiska flyktingbarnen visar så tydligt. Så vem är skyldig till barnens öden? Media har sitt ansvar, liksom vi som inte kan eller törs nyansera när vi får chansen, skriver Kerstin Evelius.