Psykiatri

Nu är det klart vem som efterträder Ing-Marie Wieselgren.

700 000 personer nådde under en sexårs­period aldrig upp till den inkomstnivå som krävs för att definieras som själv­försörjande, enligt ny rapport. Andra debattämnen: kollektivtrafik, klimatmål och organiserad brottslighet.

Läkaren och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren mördades under förra årets Almedalsvecka. Nu startar familjen en stiftelse för psykisk hälsa i hennes namn.

Brist på vårdplatser, effektiviseringar, läkemedel och hedersförtryck är ämnen i dagens och helgens debatt. Där finns också ett upprop från Greta Thunberg.

På riksnivå regleras språnget till lobbyism av lagar och en särskild prövningsnämnd. Men inom kommuner och regioner finns inte samma riktlinjer, skriver docent i företagsekonomik. Andra debattämnen: gängkriminalitet och public service.

Theodor Engström döms för mord på Ing-Marie Wieselgren, men attacken är enligt Gotlands tingsrätt inte att bedöma som terror.
Däremot ses mordplanerna på Annie Lööf som förberedelse till terroristbrott.
Påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Alla kan göra något och alla ska med. Det är ledorden när SKR kraftsamlar för att fortsätta arbetet för psykisk hälsa i Ing-Marie Wieselgrens anda. ”Det här berör hela samhället, inte bara vård och socialtjänst”, sa ordföranden Peter Danielsson (M) vid en stor manifestation på tisdagen.

Mannen som erkänt att han dödade Ing-Marie Wieselgren var enligt åklagaren inspirerad av andra terrordåd. Åtalet mot honom kommer inom kort.

Fler patienter med sällsynta hälsotillstånd borde få genetiska utredningar, anser en rad läkare. Stor flyktingmottagning har stärkt den organiserade brottsligheten, anser Södertäljes kommunstyrelseordförande. Debatten handlar dessutom om elprisstöd, höghastighetsspår, integritet och klimat.

Matsvinn, äldreboenden med torftig miljö och stödlinjer till barn är några av ämnena i dagens debattsvep.

Det blir Anders Printz, tidigare regeringens samordnare för psykisk ohälsa, som tar över rodret för Uppdrag psykisk hälsa på SKR i väntan på en permanent lösning till chefsposten.

Stockholmsmoderaternas förslag om att snabbscreena skolklasser för adhd missar målet att förebygga utanförskap, ohälsa och kriminalitet, anser Kristina Taylor, Psykologförbundet.

Den 33-årige man som häktats för knivmordet på Ing-Marie Wieselgren var allvarligt psykiskt sjuk när dådet utfördes.

Säpo tar över utredningen av knivdådet i Visby under Almedalsveckan. Misstankarna har klassats om och handlar nu om terroristbrott.

Dagens Samhälles chefredaktör Christina Kennedy skriver om en av Vårdsveriges starkaste röster.

Ing-Marie Wieselgren hade en enorm energi och lyfte psykiatrin i Sverige. Det uppger sjukvårdsexperten Göran Stiernstedt, som under fem år var hennes chef på SKR.
”Hon var unik”, säger han. Sjukvårdsstrategen Anna Nergårdh instämmer.
– Hon hade en genuin tro på att inkludera alla människor i ett hälsosamt samhällsbygge.

Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKR, knivdödades i Visby på onsdagen.
Många sörjer nu en kär vän och kollega: ”En stark och viktig röst har slocknat.”

Fyra skolledare kräver stopp för besparingar i skolan, vårdpersonal i Göteborg oroas över bemanningen i sommar och Miljöpartiet vill se en kraftsamling mot dödsskjutningar. Det är delar av innehållet i dagens debattsvep.

Brist på sociala sammanhang under pandemin, en ohållbar skolmiljö och stress är några av orsakerna till att fler barn och unga mår dåligt i dag.
Sedan 2017 har antalet barn som söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat stadigt, visar en ny kartläggning.

Svenska covidföreningen varnar för att de svårt långtidssjuka kommer att bli fler. Läkarförbundet hävdar att läkare är mer nöjda med jobbet om chefen är läkare. Övrigt i dagens debatt: kollektivtrafik, förlossningsvård och elmarknaden.

Dagen före internationella kvinnodagen handlar flera debattartiklar om vård av kvinnor och våld mot kvinnor. Rysslands krig i Ukraina präglar också debatten.

Vårdkrisen, energipolitiken och gängkriminaliteten är några av de ämnen som debatterats under den gångna helgen.

Vad vet du mer om? Välfärdsområdesvalet i Finland eller Irene Svenonius?

Vi närmar oss nyårsdagen, den dag då flest människor försöker begå självmord. Men vården är inte rustad för dessa patienter, bristen på specialistläkare i psykiatri gör att psykakuterna bemannas av olegitimerade läkare, skriver Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och Suicide Zero.

Föräldrar till barn med särskilda behov behöver ofta kämpa hårt för att få vård. Det konstaterar Evelina Bihl, t f verksamhetschef på Praktikertjänsts nyöppnade Stockholm Kids Djursholm, systerklinik till Stockholm Kids på Östermalm – som båda erbjuder en sammanhållen vårdkedja för drabbade familjer.

Ing-Marie Wieselgren tror att pandemin kommer att få konsekvenser för vår psykiska hälsa under flera år. Hon vill se en kraftsamling för att hindra att social isolering och arbetslöshet tar fler liv än vad coronaviruset gör.
Intervjun är gjord 2020.

Den psykiska ohälsa kommer att öka till följd av coronapandemin. Vi uppmanar därför våra partikamrater och andra politiker runt om i landet att lägga förslag som förebygger och förbereder för denna utveckling, skriver socialdemokraterna i Region Kronoberg Henrietta Serrate och Robert Olesen.

Östergötland lägger ned vårdvalet inom vuxenpsykiatrin och gör upphandling i stället. Det ska förbättra för de svårast sjuka.

Stockholm ligger i topp i köp av privat psykiatri. Men Östergötland har ökat mest. Så stor andel av psykiatrin är privat - se hela listan region för region.

Livsmiljö, utbildning, arbetsliv och hälso-och sjukvård avgör hur vi mår. Den psykiska ohälsan är ett samhällsproblem som bara kan lösas med gemensamma ansträngningar. Nu samlar vi regionens samtliga aktörer för att hantera problematiken, skriver Irene Svenonius (M) och Susanne Nordling (MP).

En kraftig ökning av besöken till barn- och ungdomspsykiatrin samt personalbrist gör att ingen region klarar vårdgarantin. Men Skåne är nära. Vad som ligger bakom tillströmningen av patienter till BUP är komplicerat.

Ansvaret för missbruksvården bör föras över helt och hållet till sjukvården, skriver fyra centerpartistiska regionpolitiker inför SKL-kongressen.

BUP:s köer är symptom på ett systemfel. Därför är satsningar som handlar om att enbart korta köer en kortsiktig och ineffektiv strategi. En nationell handlingsplan behövs för hur samhällets olika aktörer ska jobba långsiktigt för att fånga upp barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar och ge adekvata insatser, skriver professor Sven Bölte & Anki Sandberg, Attention.

SKL och svenska beslutsfattare bör genast verka för att överföra huvudmannaskapet för missbruks- och beroendevården till hälso- och sjukvården. SKL kan fatta beslutet nu på kongressen, skriver Janette Olsson (S), vice ordf psykiatriberedningen Västra Götalandsregionen.

Över hela landet ökar köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Orsakerna är förmodligen flera, men en del av oförmågan att hantera volymerna vilar sannolikt i en överdriven prioritering att behandla barn.

Om de som inte är trans måste vänta tills de är 25 år för kunna sterilisera sig kanske vi bör ha samma åldersgräns för operationer och hormonbehandling i transvården?

Miljöpartiet gick till val på att steg för steg gå mot en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen som regeringen nu lägger fram på riksdagens bord når inte hela vägen dit men är en bra start, skriver Karolina Skog (MP) ihop med flera miljöpartistiska regionråd.

”Om man skulle sätta in träning som terapi bara till en grupp så skulle det verkligen vara barn med adhd” menar psykiatern Anders Hansen. Det här är något som skolan bör ta till sig.

I välfärdens organisatoriska mellanrum finns de mest utsatta och behövande. Den som sannolikt har bäst möjlighet att möta hela individen är kommunen. Men här krävs beslut på riksnivå.

I takt med hjärnans ökande mognad växer många barn och unga ur sina neuropsykiatriska diagnoser. Från säker källa har jag erfarit att den som haft adhd snart kan få göra lumpen, om en ny utredning visar att den tidigare diagnosen inte längre föreligger. Frågan är om sjukvården har resurser att friskförklara dem?

Notan för januarisamarbetet har hittills barn och äldre fått plocka upp. Det är illavarslande när regeringen och dess samarbetspartier naggar på välfärden för att få ihop sin budget.

Personer med beroendeproblematik ska ha rätt till jämlik hälsa och insatser som grundar sig i forskning. Men för att de ska ske krävs ekonomiska satsningar som även inbegriper strukturella insatser som bostäder, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö och Maj Karlsson.

Det görs för många neuropsykiatriska utredningar och för många barn medicineras med adhd-medicin. En stor del av problemet beror på att skolan inte tar sitt pedagogiska ansvar och skickar för många barn till Bup för utredning.

Regeringen lovar i regeringsförklaringen att den psykiska ohälsan ska brytas. Om det ska bli verklighet krävs kraftfulla insatser på en rad områden, däribland tillgången till psykoterapi. Pengar till utbildningsplatser måste öronmärkas och regionerna inrätta fler tjänster.

Vi efterlyser en tydlig plan från regeringen hur utvecklingsarbetet inom psykiatrin ska utformas närmaste åren. Utan tydliga signaler ökar risken att arbetet bromsas in och att kompetens och kontinuitet går förlorad, skriver Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) som representerar 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer.

Snabb hjälp genom första linjens psykiatri, fast kontakt på BUP och samverkan mellan skola och vård. Liberaler i de tre storstadsregionerna skriver om hur de vill stärka skyddsnätet för unga som mår dåligt.

Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin mer än tredubblades under förra mandatperioden. Nu står vi inför en ny mandatperiod – med samma statsminister och fortsatt växande vårdköer – vad tänker regeringen göra för att vända utvecklingen?

Den växande psykiska ohälsan är en av svensk vårds största utmaningar. Här måste den nya ministern Lena Hallengren visa ledarskap. Personalbristen, hot och våld mot vårdpersonal, regionernas allt sämre ekonomi samt vårdköerna är andra frågor som måste prioriteras.

Den bristande tillgängligheten till psykiatrin drabbar många, inte minst unga. Trots detta släpar många beslutsfattare fötterna efter sig och envisas med analog vård, i stället för att öppna upp för mer nätbaserad vård.

Det måste ställas högre krav på den psykiatriska heldygnsvården. Det behöver införas ett integrerat arbetssätt där rehabiliteringen påbörjas direkt och fortsätter oavbrutet efter sjukhusvistelsen, utifrån patientens behov.

Åtta av tio patienter som sökte KBT över nätet fick behandling inom 30 dagar, visar nya siffror. – Det är superbra, säger Cecilia Svanborg, registerhållare på Svenska internetbehandlingsregistret.

15-åriga Fanny blev fastspänd i bältessäng 20 gånger på två månader när hon vårdades för psykisk ohälsa i den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. I dag är hon vuxen men fortfarande rädd för väktare och nyckelskrammel. Det som skulle vara vård gav en ny skada, posttraumatiskt stressyndrom.

Personer med schizofreni som får tillgång till individanpassat stöd till arbete får avsevärt bättre resultat jämfört med traditionell rehabilitering. Nästan hälften får en anställning inom 18 månader jämfört med bara var tionde av de som får traditionella insatser.

Att ställa psykiatriska diagnoser bör vara upp till utbildad personal. Det ska inte användas som en debatteknik för att få tyst på politiska motståndare, menar Stefan Krakowski, överläkare och författare.

Inom psykiatrin drabbas kvinnor av vårdskador oftare än män. Vid nästan vart tionde vårdtillfälle inträffar en skada som hade kunnat undvikas. Det visar en ny, världsunik journalgranskning.

Psykisk hälsa är ett område som lämpar sig särskilt väl för digital behandling och ju fler som känner till denna möjlighet desto fler “onödiga” besök på psykiatriska akutmottagningar kan undvikas, skriver Jesper Enander, chefpsykolog Kry, i en replik till sommarkrönikören Karin Pihl.

Patienter som upplevt bältesläggning vittnar om vilka konsekvenser detta inneburit för dem, en del har till och med tvingats söka vård för att bearbeta sin vårdtid inom psykiatrin. Det är dags att göra upp med psykiatrins dunkla förflutna, och att använda alternativ till fastspänning.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) hävdar i sin replik att vi missuppfattar deras rapport, jag vill förtydliga att vi inte missuppfattar – vi är av en annan åsikt, skriver Sofia Bidö verksamhetschef för Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling.

Vi har svårt att förstå hur en vetenskaplig granskning skulle kunna försämra läget för barn som utsätts för våld och försummelse, skriver medarbetare på myndigheten Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Trots att regeringen säger sig vilja ta krafttag mot problemet har antalet barn som väntat längre än 30 dagar på insats från BUP mer än tredubblats sedan 2014. Under den socialdemokratiska regeringen har vägen till hjälp blivit längre. Så kan det inte tillåtas vara i ett land med världens högsta skatter.

En av välfärdssamhällets viktigaste uppgifter är att fånga upp och stötta barn som får en svår start. Men idag lyckas Sverige inte tillräckligt bra med den uppgiften. Alldeles för ofta får dessa barn senare i livet egna allvarliga problem. Därför presenterar Moderaterna ett samlat paket med insatser för socialt utsatta barn, skriver Ulf Kristersson partiordförande för Moderaterna.

Många av de kvinnor som söker sig till psykiatrin har utsatts för sexuellt våld. I psykiatrin – där de borde erbjudas trygghet – kan ytterligare övergrepp förekomma. Det är helt oacceptabelt. I ett #metoo-upprop kräver vi rutiner för att få stopp på sexuella övergrepp och för att alla kvinnor ska ha möjlighet att återhämta sig, skriver företrädare för Riksförbundet för social och mental hälsa.

När en offentlig upphandling är avgjord kan väsentliga delar av det vinnande anbudet enligt gällande lagstiftning sekretessbeläggas. Leg. psykologerna Ingvar Svensson och Daniel Maroti frågar utifrån ett aktuellt fall inom upphandlad psykiatisk vård i hundramiljonklassen hur journalister eller medborgare ska kunna granska ifall företag lever upp till de utfärdade löftena i anbuden?

Fyra av tio tonårstjejer i Stockholm mår psykiskt dåligt, och andelen ökar. Vi vill att vårdcentralerna tar ett bredare ansvar och se till att andra drar åt samma håll. Samtidigt måste vi satsa på tidig hjälp, långt tidigare än vi gör i dag, skriver Åsa Lindhagen (MP), Socialborgarråd Stockholms stad och Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd och talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor, Stockholms läns landsting.

BUP erbjuder mer vård än någonsin tidigare för att klara att möta den växande psykiska ohälsan hos unga. Men för att vårdinsatserna ska blir effektiva måste barn- och ungdomsvården bli mer patientorienterad och ungdomarna fångas upp tidigare. Vuxenvärlden i allmänhet och psykiatrin i synnerhet måste bli bättre på att lyssna på barn och unga som mår dåligt.

Hälso- och sjukvården behöver göra mycket mer än i dag för att ge råd och stöd till patienter som vill förbättra sina levnadsvanor. I vågskålen ligger stora vinster för såväl individ som vården och samhället. I dag presenteras Socialstyrelsens riktlinjer som handlar om att stödja personer med särskild risk för sämre hälsa.

Avveckla samverkansspåret och inrätta istället superenheter med bred kompetens och bemanning från sjukvården, skriver Schizofreniförbundet med anledning av de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni.

Patienter kan ha rökning som enda aktivitet, eller tröstäta sig till dubbel vikt i det sug som skapas av psykofarmaka. Hur en organisation med beteckningen ”hälso- och sjukvård” kan hålla fast människor i sådana processer år efter år är en gåta som aldrig kommer få något svar.

Kampanjen #metoo har visat världen hur vanligt det är att kvinnor utsätts för övergrepp. Sexuella övergrepp leder ofta till psykisk ohälsa och många utsatta kvinnor hamnar i psykiatrin. Men det tar inte vården hänsyn till. Det här måste ändras - psykiatrins skygglappar måste bort och de nationella riktlinjerna ge drabbade möjlighet att läka.

Många neuropsykiatriska utredningar utförda av både företag och landsting håller inte måttet. Det är oacceptabelt. En neuropsykiatrisk diagnos får mycket stora konsekvenser för barnet och familjen. Överdiagnostiken kan minskas om vården kvalitetssäkrar utredningarna och om Socialstyrelsen utarbetar bindande riktlinjer.

Bris vill att Barn och Ungdomspsykiatrin bättre ska leva upp till vårdgarantin, i synnerhet när det gäller nyanlända minderåriga. Det är lätt att hålla med, men samtidigt lobbar Bris för ökat flyktingmottagande utan hänsyn till välfärdens kapacitet. Det går inte ihop.

Kraftfull kritik kvarstår mot förslaget till nya riktlinjer för depression och ångestsyndrom som alltför ensidigt rekommenderar KBT.

Socialstyrelsen delar inte farhågan om en alltför stor likriktning i rekommendationerna vad gäller vård vid depression och ångest. De preliminära nationella riktlinjerna lyfter fram ett flertal olika psykologiska behandlingar för olika patientgrupper.

Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för vård vid depression och ångest har med rätta kritiserats hårt. Sverige riskerar att bli unikt på ett negativt sätt där enbart de som kan betala själva ges möjlighet till kvalificerad psykoterapi. Förslaget slår även hårt mot barn och unga.

Svensk psykosvård utmärker sig genom att inte förlita sig på vetenskaplig evidens. Och i den vården har vi sannolikt de längsta vårdtiderna och de sämsta resultaten.

I regeringens vårändringsbudget tillförs mer resurser till barn- och ungdomspsykiatrin. Det är förstås välkommet. Dock har jag efter många års yrkeserfarenhet blivit övertygad om att mer pengar inte löser de grundläggande problemen som psykiatrin brottas med.

Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för depressions- och ångestbehandling, som nu är ute på remiss, har väckt livliga diskussioner. Men en aspekt har inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Det handlar om konsekvenserna för patienterna.

Sverige har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga, visar Bris årsrapport som släpps idag tisdag. I rapporten blir det tydligt att barn som mår dåligt drabbas hårt av personalomsättning, långa väntetider i vården och av att slussas runt mellan olika instanser.

Hur kan samhället i dessa tider av dramatiskt ökande psykisk ohälsa kosta på sig att inte ge alla patienter en erfaren brukare som stödperson? Systemet minskar lidandet samtidigt som det ger ekonomiska vinster.

Så här inför julen, när alla ska visa sina snällaste sidor, vill jag tacka arbetsförmedlingen i Lund för att jag som ensam småföretagare har fått en medarbetare.

Att ha sår i själen gör lika ont som att skada sig fysiskt och är minst lika farligt. Men Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) står illa rustad. För en välfärdsstat borde uppgiften att rädda barn som inte vill leva vara högprioriterad. Men Sveriges plats i sammanhanget är inte på piedestal utan i skamvrån.

Tidigare psykiatrisamordnaren Anders Printz skapade nyligen debatt när han i medier gav uttryck för frustration över otillräckliga resultat av det förändringsarbete i psykiatrin som han själv ägnat lång tid åt. Trots arbetet förändras patienternas upplevelser mycket lite. Här ger han sitt perspektiv på den genomgripande omprövning han anser vara nödvändig om vi på allvar ska kunna matcha vård mot vårdbehov.

I fjol hade Bris över 3 000 kontakter med barn, och över 400 med vuxna, om våld mot barn – men mörkertalet är stort. Det handlar om allt ifrån luggningar, nypningar, hån och trakasserier, till sexuella övergrepp och tortyrliknande bestraffningar. Kunskapen om hur våldet kan förebyggas måste öka.

Både för individ och samhälle är det viktigt att flyktingar med traumatiska erfarenheter av tortyr, krig och flykt som är i behov av vård får det. Samhällssystemen måste stärka deras förutsättningar till god hälsa och integration. I vårt arbete konstaterar vi motsatsen – att system som är tänkta att stötta ibland skadar.

Det är lätt att förlöjliga den förre psykiatrisamordnaren Anders Printz för att det tog så lång tid för honom att inse vidden av dagens systemfel i psykiatrin, men hans krav på nystart borde tas på allvar. Den stora kompetens som samlas hos anhöriga och patienter måste då vara grunden.

Alla landsting och kommuner borde kontakta anhöriga till långstidsplacerade patienter och kartlägga hur många miljoner som årligen läggs ut på att hålla fast människor i psykiatriska vårdbehov som orsakas, eller förvärras, av felaktig medicinering.

Alla unga som mår dåligt behöver inte vård - utan vuxna som lyssnar. Skolan måste ta ett större ansvar för att se, stoppa och förebygga. Och det är inte fler vägar till psykiatrin som behövs, utan tydligt snitslade banor till rätt vård.

Behovet av ett systemskifte för insatserna för de allvarligt sjuka är uppenbart. Ta vara på slutsatserna i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård och gör allvarligt psykiskt sjuka till pilotgrupp när sjukvården reformeras.

Sedan 1990-talets början har den psykiska ohälsan hos unga mellan 16 och 24 år mer än fördubblats. Nyanlända med trauman, barn till missbrukare, barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och elever med långvarig skolfrånvaro är särskilt utsatta, visar Stockholms Stadsmissions nya rapport. Skolhälsovården lyckas inte fånga upp problemen i tid och inom psykiatrin saknas både resurser och kompetens.

En ny granskning visar att utsatta människor bestulits på miljontals kronor av personer som är satta att ta hand om deras ekonomi. Tänk att det kan gå så långt utan att någon sätter stopp.

Föräldrarna har en central roll för att minska risken för att unga drabbas av psykisk ohälsa. Ett proaktivt arbete måste starta tidigt i livet. Detta förebyggande perspektiv saknas i MUCF:s rapport.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och leder till stort lidande för många människor. Trots detta hotas Riksförbundet Hjärnkoll av nedläggning eftersom inget beslut om fortsatt statligt stöd ännu har tagits.

Det avslöjas nu att ensamkommande barn och unga placeras i familjehem under skandalartade förhållanden. Det vittnar om ett system med stora brister. Men att vinstintresset skulle vara boven är en för enkel förklaring.

Trycket på vårdcentraler, mödravård och förlossningsavdelningar ökar kraftigt. Till tandvården kommer många unga patienter med stora behov. Så påverkas sjukvården av det stora antalet asylsökande, visar Dagens Samhälles kartläggning.

I Region Skåne väljer Miljöpartiet att fördröja och skjuta fram förslag som syftar till att minska trycket på sjukvården för flyktingar. Det är oansvarigt, skriver liberalen Gilbert Tribo.

I dag ligger fokus i flyktingmottagandet på att ordna boende och att lösa andra akuta behov, men på sikt kommer många nyanlända att söka sig till hälso- och sjukvården. Då måste sjukvården kunna möta de behov som människor som upplevt krig och flykt har, skriver tre landstingsråd från Miljöpartiet.

Missnöjet med den rättspsykiatriska vården är stort. Rättssäkerheten vid utskrivningar är exempelvis ett bristområde. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) och Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin (PAR) vill uppmärksamma de strukturfel som Bergwallkommissionen upptäckt. Rättspsykiatrin måste förbättras för att alla ska få en jämlik vård.

Det finns behandlare med enastående medkänsla och inlevelseförmåga, men de är sällsynta. Att möta andra som genomlevt samma grymheter och samma förluster kan vara läkande, och det finns många. Det borde exempelvis finnas möjlighet att formalisera en sorts flykting-till-flykting-hjälp, enligt Anonyma Alkoholisters mönster.

Skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst har samtliga ett ansvar för att barn och unga utvecklas och mår bra. Nu behövs en gemensam bild av vad »första linjen« för barn och ungas psykiska hälsa ska erbjuda i form av bedömning, insatser och uppföljning, skriver Ing-Marie Wieselgren, samordnare för frågor om psykisk o-/hälsa på SKL.

Det är angeläget att barn och unga som kommer i kontakt med BUP i Stockholm möts med modern kunskap om autism och andra funktionsnedsättningar, annars kan det få förödande konsekvenser för barnet.