Primärvård

Vad vet du mer om? Välfärdsområdesvalet i Finland eller Irene Svenonius?

Sluta med minutstyrning i hemtjänsten, kräver Kommunal. Vårdexpert tycker att regeringen ska skrota förslag om primärvården. Forskare beskriver renovräkningar som en tickande social bomb. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Väntetiderna är ett av nutidens stora problem i vården. Men med nytänkande kan patienternas lidande minska, deras inflytande öka och väntetiderna kortas, skriver miljöpartisten och ledamoten i Region Skånes fullmäktige Lena Östholm Munkberg.

En modern nära vård använder digitala lösningar för att öka tillgängligheten till fysisk vård. Pandemin har gjort oss smärtsamt påminda om vikten av det fysiska patientmötet då primärdiagnostiken av allvarliga sjukdomar sjunkit samtidigt som digitala vårdkontakter närmast exploderat, slutreplikerar Staffan Bjessmo, vd på Collabodoc.

Att primärvården använder gamla och ineffektiva metoder för triage betyder inte att vi bör gå tillbaka och tänka att alla patienter, oavsett symptom, ska träffa en läkare fysiskt. Det ger helt enkelt inte den bästa vården med de resurser vi har, replikerar Kerstin Engman, senior konsult e-hälsa och Anna-Karin Edstedt Bonamy, vd på Doctrin AB.

Triage via telefon, chatbot eller nu senast med artificiell intelligens (AI) minskar inte belastningen på primärvården. I stället behöver tillgängligheten till och kontinuiteten i det direkta patientmötet öka, skriver läkaren och vd:n för Collabodoc Staffan Bjessmo.

Alla i Sverige ska få välja en fast läkarkontakt på vårdcentralen.
Men det kan dröja innan alla kan få en på grund av brist på allmänläkare.
Regionerna bör ställa höga krav på utförarna, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Skånska vårdcentraler portade äldre patienter från sjukhusvård under pandemin – nu tvingas de betala skadestånd i miljonklassen.

Patienter kräver en tillgänglig primärvård med möjlighet till digitala vårdkontakter. Men dagens olika vårdsystem har inte hängt med i utvecklingen. Det är därför dags för ett nationellt primärvårdssystem med krav på både fysisk och digital närvaro, skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson och chefläkare Sara Banegas.

Landets farmaceuter är beredda att bidra till att öka vaccinationsgraden och avlasta den överbelastade primärvården, skriver Sveriges Farmaceuters ordförande Sandra Jonsson och Sveriges Apoteksförenings ordförande Johan Wallér.

Utveckling och utbildning har stannat upp – men digitalisering och samverkan har gått framåt. Det konstaterar Socialstyrelsen i en granskning av hur pandemin har påverkat omställningen till nära vård.

Nästan 800 vaccindoser har förstörts i samband med ett strömavbrott vid en vaccinationshall i Åmål, rapporterar P4 Väst.

Husläkarmottagningarna kan inte upprätthålla en rimlig läkarbemanning och samtidigt klara ekonomin. Det får konsekvenser invånarnas vård, skriver Distriktsläkarföreningen i Stockholms ordförande Ylva Sandström.

Över 11 000 patienter har fått en diagnos för långtidscovid i primärvården under det senaste halvåret. De flesta är kvinnor.

Digitala vårdmöten är en ”lågt hängande frukt”. Det är algoritmer och automatisering som ska göra vården mer tillgänglig för dem som verkligen behöver den, enligt Doktor24-grundaren Tobias Perdahls vision. Men dagens ersättningssystem för nätläkare hämmar vårdens digitalisering. ”Systemet är inte riggat för att möta den kraft som digitaliseringen kommer med”, säger han.

När pandemin kom och smittspridningen tog fart ökade antalet distansbesök i primärvården kraftigt. Ändå är digitala besök fortfarande sällsynta i de flesta regioner. Strulande teknik är en orsak.

Det måste bli ekonomiskt hållbart att ta hand om de sjukaste patienterna i primärvården, menar Svensk förening för allmänmedicin. Personalen på Iva är nära utmattning, varnar läkare. Regeringens strategi för regional utveckling saknar prioriteringar för att stärka den ideella sektorns arbete, skriver Bygdegårdarnas Riksförbund och lärare konstaterar att elever inte får den utbildning de har rätt till.

Avtalen för tre vårdcentraler i Region Stockholm sägs upp med omedelbar verkan. Orsaken är att regionen upptäckt brister i både ekonomi och läkemedelshantering.

En tillbakagång till en primärvård som präglas av oflexibla öppettider, telefonköer och veckolånga väntetider kommer inte att accepteras av invånarna. I stället bör samarbetet mellan den digitala och fysiska vården fördjupas och förbättras, skriver Doktor24:s Sverigechef Daniel Kernell.

Svensk sjukvård har fortsatta problem med dålig kontinuitet och långa väntetider. Få har en fast vårdkontakt och regeringen uppmanas i en ny rapport ta tag i problemen.

Förhoppningsvis innebär vaccineringen att vi ser början till slutet på den här pandemin. Ja, jag skriver den här. För de kommer igen. Det om något borde förra seklets tre pandemier (Spanska sjukan, Asiaten och Hongkong-influensan) ha lärt oss.

Svenska Distriktsläkarföreningen välkomnar öronmärkta resurser för att utveckla fasta läkare i primärvården och att SKR och regeringen enats om att fler ska ha en namngiven fast läkare. Tydliga mål är bra, men lika viktigt är vad som behövs för att uppnå målen, skriver föreningens ordförande Marina Tuutma.

Västra Götalandsregionen behöver ta initiativ för att skapa en jämlik och behovsstyrd sjukvård. Inte minst för att fler ska etablera sig i områden där det redan i dag finns brist på primärvård. Vi menar att detta kan och behöver göras inom ramen för lagen för vårdval, skriver socialdemokraterna Janette Olsson, Ann-Christine Andersson och Tomas Angervik.

Riksdagen har beslutat om regeringens primärvårdsreform. Den innebär bland annat en ny definition av primärvård, men inget krav på fast läkarkontakt.

Primärvården står med ena benet i pandemin och det andra benet i en reform baserad på utredningen ”God och nära vård”. Primärvården utvecklas dock inte i rätt riktning eftersom forskningen inom allmänmedicin länge fått stå tillbaka. Nu behöver svensk primärvård rustas för framtiden, skriver företrädare för Svensk förening för allmänmedicin och Tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen gällande rehabiliteringsinsatser för personer som lider av långvariga komplikationer efter covid-19 är betydande och viktig, men mer måste till. För patienternas skull, men också för att de som arbetar i primärvården ska få en hållbar arbetssituation. Det skriver flera företrädare för centrala professioner i den rehabilitering som patienterna behöver.

Patientaktivister för inte sällan fram illa underbyggda argument i olika medier om behandlingen av sina sjukdomar och de får även gehör för dessa argument i politiken. Journalistiken borde bättra sig. Och politiken borde lära sig att inte lägga sig i frågor som avgörs vetenskapligt.

Vi kritiserar inte Region Stockholm för brist på intentioner, utan vår kritik gäller hur regionens regelsystem slår i verkligheten. Gynnandet av vårdcentraler med kraftig digital profil hotar vården för våra sköraste patienter, slutreplikerar distriktsläkarna Ylva Sandström och Marina Tuutma.

Stockholmarna behöver fler vårdcentraler och husläkare. Patienterna behöver ökad tillgänglighet till vården, både digitalt och fysiskt. Därför välkomnar vi etableringar av nya vårdcentraler – från alla olika slags aktörer, replikerar politikerna i Region Stockholm Anna Starbrink (L), Daniel Forslund (L) och Tobias Nässén (M).

Om inte spelreglerna ses över riskerar etableringen av digitala vårdgivare i primärvården att få negativa effekter på vården som helhet, med medicinskt osäker vård, orättvisa ersättningar och framför allt försämrade möjligheter att ta hand om våra sjukaste invånare, skriver distriktsläkarna Ylva Sandström och Marina Tuutma.

Hypotyreos, för låg nivå av sköldkörtelhormon är en folksjukdom. Men det är inte alltid behandling av sjukdomen ger önskade resultat. I det läget är det viktigt att inte stirra sig blind på sköldkörteln, utan noga undersöka andra orsaker till ospecifika symtom som trötthet och nedstämdhet.

Bland landets sjukvårdspolitiker finns en bred uppslutning om att utveckla den nära vården. Vi ser behov av förändring i lagstiftning och regelverk som underlättar en omställning till nära vård. Men vi ser samtidigt en risk för besvikelse i den svenska primärvården om reformarbetet inte åtföljs av väsentligt större resurser, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Karin Liljeblad.

Det kommer att ta minst ett år att arbeta ikapp den vårdskuld som byggts upp under coronapandemin. Den bedömningen gör de flesta regioner i Dagens Samhälles enkät. Mot strömmen går Region Kalmar län som har organiserat om operationsverksamheten för att komma i kapp redan till årsskiftet.

För att skapa en god och nära vård för runt tre miljoner astma och allergipatienter behöver kunskapen öka, arbetssätten ändras och vården organiseras på ett bättre sätt, skriver Astma och Allergiförbundets förbundsordförande Maritha Sedvallson.

Kommunerna spelar en viktig roll i hälso- och sjukvården, men kompetensen och resurserna som behövs för att möta patienternas behov finns inte alltid. Socialstyrelsens första uppföljning av omställningen till en mer nära vård visar att hemsjukvården och den vård som ges på särskilda boenden i samverkan med regionernas primärvård behöver stärkas, skriver tre företrädare för Socialstyrelsen.

Svensk sjukvård ska reformeras, men analys och förslag om en av vårdens viktigaste insatsfaktorer, läkemedelsanvändningen, saknas helt. Det skriver Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening och Apotekarsocieteten, som kräver att farmaceuter och apotek nyttjas bättre i vården.

De gånger som lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård följs och it-stödet används så som det är tänkt kan patienter utan övertid bli utskrivvna från heldygnsvården. Ändå stöter jag dagligdags på patrull i samverkansarbetet. Hur kommer det sig att vissa planeringar blir så tungrodda, frågar kuratorn Gunny Åkesson.

Tillgänglighet och kvalitet i primärvården på landsbygden ska kartläggas. Socialminister Lena Hallengren hoppas att det leder till förbättringar.

Primärvården bör bli navet i arbetet mot psykisk ohälsa. Där finns kunskap om det lokala hälsoläget och där kan olika aktörer och insatser samordnas, skriver läkare som är inriktade mot socialmedicin.

Låt nätläkarbolagen bedriva sjukvård på samma villkor som vanliga vårdcentraler och ta ett helhetsansvar för sina patienter, ha BVC, hemsjukvård och allt annat som ingår, i stället för att dränera och fragmentera sönder vården, skriver Svensk förening för allmänmedicins ordförande Magnus Isacson.

Vi ställer oss mycket tveksamma till påståendet att sortering och triagering av sjuksköterskor med stöd av digitala verktyg ökar produktiviteten i hälso- och sjukvården, replikerar Collabodoc AB:s Nils Crona, Staffan Bjessmo och Göran Modin.

I dag träffar allt för många patienter olika läkare i primärvården vid varje besök. Det är ineffektivt och försvårande. Det enda säkra sättet att skapa kontinuitet är att hela befolkningen får rätt att välja en egen fast läkare. Listningsreformen i Västra Götalandsregionen kan visa att det går, skriver Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Astma är en folksjukdom, som inte bara innebär lidande för väldigt många människor utan även stora samhällskostnader. Dessutom onödigt lidande i många fall, eftersom det finns behandlingar och insatser som skulle kunna hjälpa många fler, skriver Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson och vårdpolitiskt ansvariga Anna-Karin Klomp.

Sjukvården kommer att starta i en brant uppförsbacke när coronakrisen är över. Just nu ställs tusentals operationer in varje vecka i Sverige. ”Alla regioner kommer att sitta i samma båt” säger Mia Frisk, regionstyrelsens ordförande Jönköping.

Sjukvården har klarat coronautbrottet remarkabelt bra. Men bristerna visar också att det nu är dags för staten att ta ett större ansvar för svensk sjukvård, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren som själv jobbar med covid-19-patienter.

Regeringen och samarbetspartierna har lagt fram förslag till en primärvårdsreform. Alla ska garanteras fast läkarkontakt och primärvården ska få ett tydligare uppdrag.

De digitala vårdmötena med möjlighet att jobba hemifrån kan ge primärvården ett uppsving. Regionerna hoppas att den nya tekniken ska göra det mer attraktivt att jobba på vårdcentral.

Tiotusentals skidturister väntas i påsk till Åre, som redan har samhällsspridning av coronaviruset. Regionen gör allt för att vården ska klara anstormningen.

Det är fruktansvärt att läkare i länder med stark hederskultur godkänner och främjar oskuldskontroll, men vad är ännu mer absurt och skandalöst är att det finns läkare i Sverige som också upprätthåller myten och både backar upp och utför oskuldskontroller samt förser familjen med oskuldsintyg, skriver Omar Makram, GAPF.

Skottland lyfts fram av vänstern som ett föredöme i svensk sjukvårdsdebatt. Men de skotska vårdresultaten imponerar inte och den bäst fungerande delen – primärvården – är privat driven, skriver Emanuel Örtengren, programansvarig välfärdsfrågor på tankesmedjan Timbro.

1 171 procent – så mycket har avgifterna för sjuk- och tandvård höjts sedan 1980. Fem gånger mer än ökningen av konsumentprisindex. Men de senaste åren har kostnadsökningen stannat av. Priserna för läkemedel har till och med sjunkit.

Vi behöver nationell styrning inom flera delar av hälso- och sjukvården om vi ska få en personcentrerad vård där professionernas kompetens används för att forma den bästa organisationen och dess innehåll, skriver Acko Ankarberg Johansson (KD).

Myndigheter får inte välja åt icke-väljare. Konkurrensverket underkänner de vanligaste sätten att tilldela leverantörer till invånare som inte själva väljer primärvård och hemtjänst. ”Olyckligt”, enligt SKR.

Anna Starbrinks (L) förslag på välfärdssatsningar är ett hån mot de patienter i Stockholmsvården som dagligen utsätts för risker på grund av platsbrist, personalbrist och resursbrist. Politikerna måste sluta komma med tomma ord och visa hur de ska lösa de katastrofala förhållandena i vården, skriver läkarna bakom Stockholms sjukvårdsupprop i en replik.

Vår kritik mot hur genomsnittskostnaderna för vård på en vårdcentral jämförs med digitala vårdbesök kvarstår, slutreplikerar Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann.

Det går inte att separera vissa patientgrupper från de ökade möjligheter till vård som digitaliseringen medfört. Det saknas dock bra sätt mäta kostnader för digital respektive fysisk primärvård och det finns ett stort behov av mer forskning och kunskap, replikerar läkare, forskare med flera.

Det går inte att rakt av jämföra kostnader för vård på distans med vård på en vårdcentral, eftersom den tillgängliga statistiken endast tillåter missvisande jämförelser. Det skriver forskarna Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann, som är kritiska till en ny forskningsrapport som slår fast att distansbesök troligen är billigare.

Många som mår dåligt har inte råd med psykoterapi – trots att vi vet att behandlingen fungerar. Vårdgivarna måste erbjuda legitimerade psykoterapeuter vid behandling av psykisk ohälsa. Samtidigt krävs fler utbildningsplatser och psykoterapeuttjänster, skriver Anders Klingström, Psykoterapeutföreningen, och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR.

Både tillväxt och lönsamhet i den privata vård- och omsorgssektorn fortsätter att mattas av, enligt en ny rapport. Minskad tillväxt inom omsorg och socialtjänst, men även nätläkarbolagens förluster, tynger branschen mest.

Vården och omsorgen står inför en omdanande förändring för att bli mer tillgänglig och nära den enskilda medborgaren. Staten behöver ta ett större ansvar och tillsynen har en särställning bland statliga styrmedel. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har idag lämnat en rapport till regeringen på hur förstärkt tillsyn bäst kan bidra till omställningen.

Irene Svenonius (M) som ansvarar för varslen på Stockholms akutsjukhus borde ha den goda smaken att gå ut bakvägen. När hon och högermajoriteten talar om att ställa om till nära vård handlar det i själva verket om att ställa om till usel vård, skriver Vänsterpartiets riksdagsledamöter för Stockholmsregionen.

Sjukvården går mot en tilltagande kris där prioriteringarna kommer medföra att patientgrupp ställs mot patientgrupp. I det läget kommer vi alltid att stå upp för välfärden för svenska medborgare och de som vistas lagligt i landet, slutreplikerar gruppledaren för Sverigedemokraterna i Region Stockholm Gabriel Kroon.

BUP:s köer är symptom på ett systemfel. Därför är satsningar som handlar om att enbart korta köer en kortsiktig och ineffektiv strategi. En nationell handlingsplan behövs för hur samhällets olika aktörer ska jobba långsiktigt för att fånga upp barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar och ge adekvata insatser, skriver professor Sven Bölte & Anki Sandberg, Attention.

SKL och svenska beslutsfattare bör genast verka för att överföra huvudmannaskapet för missbruks- och beroendevården till hälso- och sjukvården. SKL kan fatta beslutet nu på kongressen, skriver Janette Olsson (S), vice ordf psykiatriberedningen Västra Götalandsregionen.

Avstämningsmöten varje vecka med Försäkringskassan och sjukvården har påtagligt minskat sjuktalen i tre småländska kommuner. Nu vill de sprida modellen.

Ja, barn och unga som mår dåligt måste få hjälp tidigt. Det är därför vi nu i Region Stockholm arbetar på alla fronter med att främja och förebygga psykisk hälsa. Samtidigt bygger vi ut vården för psykisk ohälsa i hela länet, skriver Susanne Nordling (MP) ordförande i psykiatriberedningen i en replik till Socialdemokraterna.

Första linjens psykiatri är ojämlikt fördelad på vårdcentralerna i region Stockholm och för få barn får hjälp. Vi vill satsa på en kraftig utbyggnad av första linjens psykiatri, skriver Aida Hadžialić, finansregionråd i opposition (S), m fl.

Som funktionshindrad far jag runt i vårdsvängen som en kula i ett flipperspel. Både primär- och slutenvården har svårt att närma sig sådana som mig. Det behövs vårdcentraler som är specialiserade på att ta emot personer med funktionsnedsättning, skriver liberalen Per Frykman.

Ökat deltagande i cellprov, direktkanal till urologin och hudcancerdiagnos på distans. Att tidig upptäckt räddar liv är ett faktum inom cancervården och här kan landets sjukvårdsregioner lära av varandra, skriver Ulrika Årehed Kågström, Cancerfonden.

Att Moderaterna i Region Stockholm prioriterar dyra privatiseringar framför en jämlik nära vård är tydligt. Det behövs en stark politisk vilja om vi ska klara av att bygga ut den nära vården, korta vårdköerna och minska hälsoklyftorna, slutreplikerar regionrådet i opposition Talla Alkurdi (S) till vård- och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M).

I East End London har ett unikt center växt fram där läkare, jobbcoacher, konstnärer och andra jobbar tillsammans för att möta invånarnas behov. Här uppstod konceptet social förskrivning som nu ska erbjudas på alla vårdcentraler i Storbritannien.

Vårdköerna i Region Stockholm hör till de kortaste i landet och bara i år har primärvården tillförts 360 miljoner kronor. Talla Alkurdis (S) påstående att vårdbolagens intressen skulle sättas framför patienternas klingar därför falskt, replikerar vård- och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M).

Under flera år har moderatstyret i Region Stockholm satt vårdbolagens intressen före patienternas. Strypta resurser och ideologiska privatiseringar har skapat enorma hål i primärvården. Värst drabbas invånare med stora behov. Därför föreslår vi en primärvårdsreform för en jämlik och sammanhållen nära vård, skriver Talla Alkurdi (S), regionråd i opposition, Region Stockholm.

Trots att cirka 250 000 kvinnor i Sverige beräknas lida av den smärtsamma sjukdomen endometrios brister både omhändertagandet och vården av patienterna. Det finns stor variation i vårdutbudet mellan regionerna och det tar i genomsnitt åtta år innan patienten får sin diagnos.

Regeringens utredare Göran Stiernstedt lägger förslag som i praktiken betyder en kraftig begränsning av tillgängligheten till vård. Det drabbar främst personer utanför storstadsområdena. Vi föreslår i stället en modifierad ersättningsmodell, skriver Doktor24.

Blir det ingen nationell lagstiftning om listning på läkare som säkrar kontinuiteten mellan läkare och patient kommer Läkarförbundet inte kunna fortsätta att rekommendera läkare att söka sig till primärvården. Vi måste se till våra medlemmars och patienters bästa.

Nätläkarbolagen måste etablera sig i alla regioner och erbjuda både fysisk och digital vård. Det föreslår Göran Stiernstedt i sitt slutbetänkande ”Digifysiskt vårdval”.

Kunskapen om de svåra och långvariga konsekvenserna av utmattningssyndrom måste öka. De som insjuknar måste få relevant stöd och rehabilitering och inte avfärdas med ifrågasättande och antidepressiva mediciner.

Den barnmottagning där jag jobbat i drygt tjugo år aldrig utsatts för någon medicinsk revision – det vill säga att någon som kan vårt fält kontrollerar att det vi sysslar med håller rimlig kvalitet. Däremot har vi haft två inspektioner för miljödiplomering av en miljörevisor som kollar att vi sopsorterar rätt.

Jag har fortfarande inget emot digital vård som riktar sig till patienter som inte behöver fysisk undersökning, men den får stå på egna ben på en privat marknad. Resultatet blir annars att principen om en behovsstyrd offentligt finansierad vård får stryka på foten, slutreplikerar Mats Reimer till Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Mats Reimers nedlåtande kommentarer om att besöken hos nätläkare handlar om hälsoångest eller behov av mormorsbehandling tyder på att han inte tar patienterna på allvar. Han bör ta till sig den information om digitala vårdmöten som finns tillgänglig, så han slipper uppröras i onödan, replikerar Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Att nätläkarna tillåts sticka ett sugrör ned i regionkassan är stötande. Vi måste sluta subventionera engångsläkarna.

Om sjukvården inte lyckas ställa om till mer nära vård behöver staten tvinga fram mer pengar till primärvården. Det konstaterar Anna Nergårdh i sitt delbetänkande till regeringen.

I tio år har lagen om valfrihetssystem möjliggjort för människor i Sverige att själva välja vem som ska ge dem vård och omsorg. Det är en viktig frihetsreform som är väl värd att fira, men det är också tydligt att reformen behöver vårdas för att fortsätta utvecklas skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska chef Sabina Joyau.

En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Lars Borgquist.

Trots flera försök att lyfta primärvården är det sjukhusen som slukar de största resurserna. Nu pågår stora ansträngningar både nationellt och regionalt för att stärka den nära vården. Ska det lyckas den här gången?

En skola i Sollentuna, en robotfabrik i Nacka och en vårdcentral i Piteå är finalister i tävlingen om Årets välfärdsförnyare 2019.

I dag publicerar Riksförbundet sällsynta diagnoser en rapport som visar att personer som har sällsynta diagnoser möts av bristande kunskap och förmågor hos vården. För att komma framåt behövs en nationell handlingsplan. Ansvaret vilar ytterst på regeringen, skriver förbundets ordförande Ulf Larsson.

Den som dömer ut digital vård kan göra det på grund av tro och tyckande, men inte på basis av medicinsk kvalitet och tillgänglighet. I det avseendet är vi lika bra, om inte bättre, skriver 30 läkare på den digitala vårdgivaren Kry.

Att sänka ersättningen för den nationellt tillgängliga digitala vården skulle skicka en kraftig signal om att den nödvändiga digitaliseringen av svensk hälso- och sjukvård inte är önskvärd, skriver Kry:s utvecklingschef Livia Holm och Sverigechef Tobias Niemi.

Lösningen på primärvårdens bemanningsproblem kan finnas närmare än man tror. Genom att överge tanken på att hitta färdigutbildade medarbetare och i stället utbilda våra egna framtida kollegor är vi inte längre beroende av bemanningsföretag, skriver företrädare för Cederkliniken i Piteå.

Regeringen lovar i regeringsförklaringen att den psykiska ohälsan ska brytas. Om det ska bli verklighet krävs kraftfulla insatser på en rad områden, däribland tillgången till psykoterapi. Pengar till utbildningsplatser måste öronmärkas och regionerna inrätta fler tjänster.

Det är oroande att Social­styrelsen lämnat ifrån sig en rap­port med så många triviala konsta­teranden och substanslösa slutsat­ser i en så principiellt viktig fråga som för vilken typ av vård och behandling som lämpar sig för digitala vårdtjänster, skriver överläkare och övertandläkare verksamma vid HTA-enheten Camtö.

De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar och antalet dödsolyckor på jobbet blir fler. Företagshälsan kan bidra till att förebygga sjukdomar, skador och sjukfrånvaro förorsakat av arbetet. Men då måste det finnas rätt förutsättningar för den att göra sitt jobb, skriver vd:n på Sveriges Företagshälsor Peter Munck af Rosenschöld.

Snabb hjälp genom första linjens psykiatri, fast kontakt på BUP och samverkan mellan skola och vård. Liberaler i de tre storstadsregionerna skriver om hur de vill stärka skyddsnätet för unga som mår dåligt.

Vi välkomnar regeringens satsning på sköra äldre men vi beklagar att den låst fast sig vid åsikten att äldrevård främst ska utföras i primärvården. Hela vårdkedjan måste förändras och förbättras för att sköra äldre ska kunna garanteras en god vård, skriver Sverigedemokraternas socialpolitiske talesperson Per Ramhorn och riksdagsledamot Ann-Christine From Utterstedt.

Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin mer än tredubblades under förra mandatperioden. Nu står vi inför en ny mandatperiod – med samma statsminister och fortsatt växande vårdköer – vad tänker regeringen göra för att vända utvecklingen?

Oron för att patienten inte ska få träffa en läkare vid behov är obefogad. Det är för att patienten ska få rätt vård i rätt tid som vårdgarantin förstärkts, svarar SKL på kritik från Distriktsläkarföreningen Stockholm.

Barn, unga och deras anhöriga i Blekinge ska nu snabbare få rätt hjälp vid psykisk ohälsa genom den nyinrättade barnlotsen.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.