År 2025 ska andelen dagligrökare vara mindre än fem procent i alla befolkningsgrupper, enligt visionen ett Rökfritt Sverige. Vi kan bara nå dit genom en tydligare samverkan mellan kommuner och regioner, skriver regionrådet Lars Holmin (M).

Bortslängda prillor och fimpar ska kunna ge böter. Straffrabatten för unga brottslingar slopas och en myndighet för psykologiskt försvar bildas. Här är några av de lagar som träder i kraft runt årsskiftet.

En nedskräpningsavgift på 800 miljoner kronor föreslås finansiera städningen av engångsplast i Sveriges kommuner, trots att det inte har gjorts någon beräkning av hur mycket städningen faktiskt kostar. Inte heller har det gjorts någon bedömning av hur den ökade kostnaden kommer att belasta återförsäljare och konsumenter, skriver Företagarnas Philip Thunborg och Butikernas Bengt Hedlund.

Det finns en risk att den tänkta positiva miljöeffekten av skatten på engångsplast uteblir, eftersom skatten skapar incitament att använda material som är miljömässigt sämre. Ett utökat producentansvar och ett pantsystem för engångsartiklar skulle ge bättre effekt, skriver Företagarnas Philip Thunborg och Patrick Krassén.

Varje person får i sig plast motsvarande ett kreditkort i veckan. På Centerpartiets och övriga majoritetens initiativ sker därför en satsning på att plastbanta Västerås under 2020. Det skriver kommunalråden i Västerås Vicki Skure-Eriksson (C) och Monica Stolpe-Nordin (C) som uppmanar fler att haka på.

Hur ska samhället kunna ställas om från slit och släng till hållbarhet? Åsa Domeij har regeringens uppdrag att få till en cirkulär ekonomi. – Både det som tillverkas och det material som varor tillverkas av ska användas så länge som möjligt, säger hon.

Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet, växande utanförskap och svag ekonomisk tillväxt. Att i det här läget driva igenom nya utgifter för hushållen, som saknar positiva effekter för miljön, skadar förtroendet för politiken ytterligare. Regeringens plastpåseskatt är ytterligare ett exempel på dyr miljöpolitik, som vare sig hjälper naturen eller vår ekonomi.

De statliga bolagen och myndigheterna ligger långt ifrån målet om en miljömässigt ansvarsfull upphandling. Borde inte statens egna verksamheter vara ett föredöme för resten av Upphandlingssverige, Lena Micko, undrar Ragnar Unge, Miljömärkning Sverige m fl.

Borås ska fasa ut onödiga engångsartiklar. Plastmängden ska minskas vid upphandling av sjukvårdsmateriel och städartiklar.

Miljörörelsen påstår att vi alla sitter i samma båt – men så är det faktisk inte. För den som vänder på varje krona är extra skatt på plastpåsen en tung börda.

Att införa skatter på miljöfarliga och osunda varor är ett politiskt styrmedel för att hjälpa till att styra vårt beteende så att vi och planeten mår bättre, replikerar Elisabeth Erlandsson Kaufmann (MP).

Inga flygblad, ekologiska råvaror och enbart kranvatten. Det är några av kriterierna som gjort att 66 procent av årets arrangörer på Almedalsveckan är miljödiplomerade. I år ska man även samla kunskap för en satsning på plastbantning.

Alla förstår att plastpåseskatten bara är ett sätt att bringa in pengar till staten. Politikerna borde säga som det är i stället för att dölja sina främsta motiv.

Uppsala har tagit fram verktyg för klimateffektiv upphandling av plast. 2030 ska kommunen bara köpa återvunnet och förnybart material.

Det finns en längtan efter ett samhälle där vi och våra barn kan leva på ett sätt som inte sliter på naturens resurser. Det samhället är i dag inom räckhåll, skriver Emma Nohrén (MP) och Karolina Skog (MP).

För tredje året i rad utnämns Helsingborg till Sveriges bästa miljökommun av tidningen Aktuell Hållbarhet. 2035 ska kommunen ha nollutsläpp av växthusgaser.

Moderaterna behöver driva en tydlig och konkret politik som aktivt stödjer framväxten av en cirkulär ekonomi, skriver företrädare för Avfall Sverige, Svenskt Vatten, Energigas Sverige och Energiföretagen Sverige.

Cirkulär ekonomi är ett sätt att få ett mer hållbart samhälle. Det handlar om att förlänga produkters livslängd och minska avfallet. Offentlig sektor kan driva på utvecklingen, inte minst genom upphandling.

Regeringens gröna skatteväxling är en god ide. Men den innehåller åtminstone ett beskt piller i form av en avfallsförbränningsskatt som bara har biverkningar. Den kommer inte minska mängden plast som går till förbränning och inte heller bidra till ett klimatneutralt Sverige 2045, skriver Öresundskrafts vd Anders Östlund.

Fyra kommuner samarbetar för att minska inköpen av plast. Ett led i att sänka utsläppen av växthusgas.

I dagsläget finns det inte något alternativ till konstgräs med granulat om vi samtidigt ska garantera spelkvaliteten, skriver representanter för Svenska Fotbollförbundet.

Fotbollförbundet glömmer bort att kommunerna har som uppgift att ta ett brett ansvar för miljön. Därför går det inte att bortse från den påverkan som konstgräs har på miljön, skriver SKL i en replik på Fotbollförbundet.

På flera håll i landet förs diskussioner i kommunerna om att skjuta investeringar av konstgräsplaner på framtiden, eller helt och hållet förbjuda granulat i konstgräs. För svensk fotboll är konstgräsplaner en nödvändighet och har bidragit till att allt fler har kunnat spela fotboll på bra underlag året runt, såväl match som träning.

I vårt tidigare inlägg uppmanade vi energiföretagen att ta större ansvar för sina utsläpp av växthusgaser vid förbränningen av avfall. Tyvärr gör oss replikerna från företrädare för sektorn besvikna, skriver Göran Finnveden, Kristina Persson och Anders Wijkman.

Vi vill berätta att energisektorn var den sektor som minskade sina utsläpp mest under förra året, enligt Naturvårdsverkets senaste statistik, svarar Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige i en replik till Göran Finnveden, Kristina Persson och Anders Wijkman.

I däckgummi finns ett välbeprövat material som har många goda egenskaper och kan bidra till ökad cirkulär ekonomi. Miljöpartiet borde istället för att ägna sig åt ogrundad alarmism välkomna alla initiativ till återanvändning och börja se ”avfall” som resurser, skriver Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning, i en slutreplik.

Så länge SBR-granulat innehåller kemikalier som finns på Stockholms utfasningslista kommer vi inte lägga det på våra konstgräsplaner. Det kan vara tufft för en bransch som i tio år haft en marknad för att lägga sitt avfall på fotbollsplaner, skriver Katarina Luhr, miljöborgarråd (MP) Stockholm stad, i en replik till Svensk Däckåtervinning.

Flera studier visar att det inte finns några hälsorisker med att spela på fotbollsplaner gjorda av granulat från återvunna däck. Det är därför olyckligt att Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd på grund av en felaktig tolkning rekommenderar att det inte ska användas, skriver Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning.

De senaste fyra åren har miljarder skattekronor slösats bort på dyr och dålig symbolpolitik. Trots att anslagen till miljö och klimat mer än fördubblats har resultaten uteblivit. Sedan MP kom till makten har utsläppen tvärtom ökat med en knapp procentenhet, skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna.

Hemköp uppmanar regering och riksdag att införa att ett nationellt system för pant på plastbärkassar. Men vi väntar inte på på att politiska beslut ska fattas. Under förra året införde Hemköp, som första dagligvarukedja, pant på plastbärkassar. Nu hoppas vi att fler butikskedjor och handlare följer vårt exempel, skriver Hemköps hållbarhetschef Maria Nobel.

Under konferensen i New York gavs havsfrågorna för första gången någonsin en egen, samlad, global prioritet, och mer än 1300 åtaganden deklarerades. Nu är det dags att gå från ord till handling.

För mycket plast bränns i dag istället för att tas tillvara, och boende i fastigheter med egna miljörum betalar dubbelt för insamling av förpackningar. Därför är regeringens besked om att göra om systemet välkommet.

Allt material som lämnas i naturen är förlorade resurser. Därför ska vi omhänderta det som produceras på bästa sätt. En plast kan återvinnas sju gånger innan den är uttjänt, vilket är betydligt mer resurssnålt än att ta det stora kretsloppet via bionedbrytning och tillbaks till biobaserade plaster.

Att påstå att användningen av biomaterial skulle uppmuntra användarna till att slänga plastprodukter i naturen är att nedvärdera våra medborgare. Men, om plasten trots allt hamnar i naturen bryts den ned till fullo av mikroorganismer – och självklart kan produkterna återvinnas.

Plast som slängs i naturen är ett samhällsproblem på många sätt. Att kräva att olika produkter tillverkas av nedbrytbar plast, som i Frankrike, riskerar emellertid att göra problemet med nedskräpningen värre. Det som krävs är en satsning på återvinning.

Oerhörda mängder plast produceras i världen i dag och det är inte svårt att förstå varför. Plaster är billiga, formbara, mångsidiga och praktiska. Men myntet har en baksida - plasten är nästa stora miljöproblem på ingång. \

Polisen har viktigare brott att prioritera än att jaga folk som lämnat skräp efter sig. Precis som kommuner i dag har möjlighet att bötfälla felparkerare bör de få möjlighet att bötfälla den som skräpar ned.

Lena Ek och alliansregeringen lyckades inte på åtta år öka återvinningen eller göra det enklare för människor att göra rätt för miljön. Nu får kommunerna ökad frihet och möjlighet att testa nya vägar som ger en bättre avfallshantering till nytta för både medborgarna och miljön.