Plan- och bygglagen

Kommuner och regioner måste öka tempot i sitt klimatarbete – men de behöver hjälp. Det är slutsatsen i SKR:s färska hållbarhetsrapport. ”Det behövs mer pengar i potten”, säger Linda Larsson (S).

Elva kommunpolitiker i Alingsås åtalas för tjänstefel efter att de utfärdat ett felaktigt bygglov, rapporterar SVT Väst. En utredning visade att 80 procent av de byggnadslov som politikerna beslutat om var felaktiga.

För tolv år sedan fanns det många konsulter som kunde peka ut rätt vägar i rikspolitiken. Men få som visste vad en markanvisning var eller kunde hitta rätt i kommunhusen. Petter Lindfors, som lett exploateringsbeslut i Stockholm, såg potentialen.

Parkeringsnormen pekas ut som ett stort hinder mot klimatvänligare och mer attraktiva städer, fler och billigare bostäder och förbättrad folkhälsa. Varför är det då så svårt att bryta den? ”Det är ett känsligt ämne”, säger en mobilitetsforskare.

Många kommuner lever inte upp till de nya kraven på utsortering av bygg- och rivningsavfall direkt vid källan. Sannolikt handlar det om bristande kunskap, skriver Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans.

Jokkmokks samhällsbyggarnämnd ska införa könsneutrala nämndbeslut. ”Vi ska inte påverkas av vem som har sökt om ett bygglov”, säger nämndens tillförordnade ordförande Torbjörn Lindgren (S).

Bilen har hittills haft en särställning när nya bostäder planeras, men flera kommuner sänker nu kraven på antalet parkeringsplatser. I stället kan fastighetsägare erbjuda medlemskap i bilpool, skåp för varulevereranser och plats att serva cyklar.

I dag ska städer planeras transporteffektivt och gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Det gör att aktörer på många håll behöver effektivisera hur parkeringsytor används. Även om mycket kan göras inom ramen för dagens lagstiftning, behöver plan- och bygglagen ändras, skriver författarna till en ny rapport Åsa Romson, Maria Ivansson och Fredrik Holm.

Planera för idrottsytorna från början, annars kommer de alltid att glömmas bort när bostadsbyggandet är i fokus, skriver Riksidrottsförbundet som släppt sin Kommunundersökning 2019.

Allt fler nya områden byggs utan lokaler för fritidsaktiviteter. Det är dags att fritidsverksamheterna får en prioriterad plats i planprocessen så att vi i den ideella sektorn kan fortsätta att bidra till ungdomars utveckling.

Förr i tiden kunde man köpa en spädgris på torget i en säck för att lätt kunna bära hem den. Väl hemma, låg det en självdöd hund i den. I dag används talesättet ”köpa grisen i säcken” om bostadsrätter som köpts i god tro ”på ritning” hos mäklaren.

Stillasittandet, ökande hälsoklyftor och växande segregation kan minskas genom hållbar stadsutveckling. Idrottsrörelsen föreslår att nya idrottsministern Amanda Lind (MP) ändrar i plan- och bygglagen så att kommunerna planerar för idrott när nya bostäder byggs.

Bostadsmarknaden är ohållbar. Vi är en grupp värdedrivna aktörer som vill bidra till lösningar — men kommunerna måste släppa fram oss. Om vi fick tillgång till byggklar mark skulle fler bostadsprojekt kunna genomföras.

Samhället har mycket tjäna på en förändrad planprocess. Ett effektivare och smidigare system som innebär att näringsliv och kommuner arbetar hand i hand, skulle både kunna leda till minskad bostadsbrist och att städerna utvecklas på ett bättre sätt skriver vd:n på Nordika Fastigheter, Jonas Grandér.

Det är illa ställt med skyddet av bebyggelsens kulturvärden. Det visar Riksantikvarieämbetets undersökning av 110 byggärenden runt om i landet. I de flesta fall tas ingen hänsyn alls till kulturvärdena i den kommunala byggprocessen.

Arkitekturens utformning präglas alltjämt av modernismens avskalade minimalism och monotoni. Mångfald är inte kontroversiellt i andra sammanhang, men inom arkitektkårens ideologiska mittfåra drivs en starkt fördömande attityd mot den som när en önskan att vidareutveckla bebyggelsearvet, skriver representanter för Arkitekturupproret.

Stillasittande är en av de största orsakerna till ökande folkhälsosjukdomar och behovet av motion och rörelse har aldrig varit större än i dag. Svenska barn är de mest stillasittande i Norden, enligt en rapport från nordiska ministerrådet. Våra beslutsfattare i riksdag och kommuner måste desarmera denna folkhälsobomb innan det är för sent.

I stället för att slänga sig med inövade och ihåliga talepunkter om Moderaternas bostadspolitik borde bostadsministern ägna kraft åt att leverera förslag som på allvar bekämpar bostadsbristen, skriver Mats Green (M) bostadspolitisk talesperson i en slutreplik till bostadsminister Peter Eriksson (MP).

Örebro har i flera år legat i topp gällande bostadsbyggande, tack vare Örebromodellen, som har lett till en effektiv marknad för planlagd mark där utbud möter efterfrågan.

Enligt bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP), ska han i år ta fram ny lagstiftning för att skapa ”en standard” för alla kommuner så att de kan digitalisera sina plan- och byggprocesser. Det vill han göra för att få en mer effektiv, likvärdig och smidig hantering i hela landet. Vi välkomnar initiativet att skapa gemensamma riktlinjer inom det här området. Äntligen, skriver Karin Lindmark, standardiseringschef samhällsbyggnad, SIS.

Nu digitaliserar vi hela samhällsbyggnadsprocessen – enhetligt och i alla kommuner, skriver bostadsminister Peter Eriksson (MP), och föreslår en ny lagstiftad standard som ska förenkla, snabba upp och göra planprocessen mer transparent.

Kommunernas stadsplanering bör sikta mot att alla grupper ska kunna hitta en bostad på marknaden. Är markinnehavet för litet? Expropriera! Så skriver Gunnar Blomé, projektchef, och Hans Lind, professor i en perspektivartikel.

Moderaterna på Ekerö leder en av de mest homogena och välbärgade kommunerna i Sverige - ändå förstår man inte sitt eget ansvar för att bostadssituationen är som den är. M har konsekvent avstått från att detaljplanelägga mark för att tillfredsställa bostadsbehovet.

I dag kommer riksdagen, samtliga partier förutom SD, att rösta igenom ett nytt lagförslag. Ett undantag i plan- och bygglagen för byggande av asylboende ger kommunerna ofattbara möjligheter att köra över sina invånare. Vi är oroade över konsekvenserna.

Sveriges kommuner tar ett stort ansvar för barns hälsa och idrottande. De investerar allt mer i idrottsanläggningar och strävar efter att göra idrottsaktiviteter tillgängliga för fler. Riksidrottsförbundet ger felaktigt bilden av det motsatta.

En reglering av upplåtelseformen i kommunernas detaljplaner hindrar fastighetsägaren att bestämma hur fastigheten ska utvecklas och strider därmed mot äganderätten. Än allvarligare är att en sådan reglering ökar klyftan mellan hyrt och ägt boende. Det är fel väg att gå— särskilt för en regering som säger sig värna hyresrätten.

Svenska barn är de mest stillasittande i Norden. Trots det tvingas idrottsföreningar säga nej till nya utövare då kommunen inte har lagt in tillräckligt med sportanläggningar och idrottsytor i detaljplanerna. För att komma tillrätta med problemet, och rädda folkhälsan, krävs nu tvingande lagregler.

De lagar som reglerar vårt flyktingmottagande och vår integration styrs varken av kommuner eller av landsting, utan är en fråga för regering och riksdag. Vi gör vad vi kan - när ska regeringen göra sin del av arbetet?

Ta bort lagregleringen om särkrav som bara leder till missförstånd. Sverige behöver ligga i framkant – inte i ett byråkratiskt bakvatten.

Riksdagen har lagstiftat om att vid genomförande av detaljplaner får kommuner inte ställa egna krav på byggnaders tekniska egenskaper. Det gäller såväl exploateringsavtal som markanvisningsavtal. Bakgrunden är i korthet att kommunerna i många fall inte har någon reell möjlighet att överblicka tekniska och samhällsekonomiska konsekvenser av sådana krav.

Stockholms stad är en många kommuner som ställer högre krav än vad Boverket kräver vid byggnation på stadens mark. Det är inget problem eftersom det inte finns något förbud mot särkrav. Det är en missuppfattning att ett sådant förbud finns.

Trots att särkrav är förbjudna i plan- och bygglagen sedan 1 januari 2015 fortsätter kommunerna att ställa egna krav på de som bygger utöver de bestämmelser som finns i Boverkets byggregler. Det är hög tid att kommunerna börjar följa plan- och bygglagen och upphör med att ställa krav som går utanför lagen.

Ett haveri i bostadspolitiken är nära. Kommunernas svårigheter att ta emot nyanlända blir allt mer uppenbara. Om vi ska klara integrationen måste bostadsfrågan lösas, ledtiderna till nya bostäder kortas och undantagsregler införas. Kommunerna måste också modernisera sina detaljplaner så att det blir rum för fler i villaområden.

Intentionen med regeringens undantag från plan- och bygglagen är förstås god – man vill snabbt kunna inkvartera människor. Men i stället för att se de underliggande sjukdomsproblemen klamrar man sig fast vid att plåstret på såret ska se så snyggt ut som möjligt. Det är inte en långsiktigt hållbar politik.

Behovet att bygga bostäder är stort och det är bråttom. Problemet är att ett hem är så mycket mer än en bostad – det behövs även ytor för idrott, rekreation och möten. Med alltför snabba byggprocesser hinner inte städerna bygga den infrastruktur som behövs för ett hållbart samhälle och ett gott hem.

Staten kräver att kommunerna ska lösa krisen på bostadsmarknaden men ger oss inte tillräckligt effektiva verktyg. Ständiga överklaganden fördröjer byggprocesser och här måste staten vidta åtgärder. Bostadsmarknaden bör ges samma vikt som arbetsmarknaden genom ett snabbspår för överklaganden.

Vi föreslår nu fyra konkreta åtgärder i syfte att öka bostadsbyggandet och samtidigt behålla de kvalitativa ambitionerna på stadsbyggande som vi är stolta över. Ett förslag är att regeringen utser Östergötland till försökslän för regelförenklat byggande, skriver elva centerpartister i Östergötland.

Regeringen presenterar i dag förslag för att öka bostadsbyggandet. Det är en bra början och ambitionshöjning, men kommer ta tid att omsätta till verkligt resultat. Många säger att det inte går att bygga billigt utan stora reformer – men motsatsen bevisas varje dag.

Det borde vara en självklarhet att barnen – allas vår framtid – får ta plats. De måste ha rätt att leka, synas och låta i hela staden. Men för att det ska vara möjligt krävs större flexibilitet från statens sida.

Inom de närmsta tio åren behövs 700 000 bostäder byggas i Sverige. För att möta det behovet är en bättre samverkan och ökad kunskap om förutsättningarna för bostadsbyggande nyckeln. Jag vill därför ringa in vad beslutsfattare bör känna till för att kunna fatta rätt beslut kring förändringar i lagstiftning och regelverk.

Med en bostadsbrist som övergått i bostadskris behövs en handlingskraftig regering och en bostadsminister som orkar adressera akuta problem. De pågående bostadsamtalen får inte bli en förhalningsteknik för bostadsministern att kunna trycka på en ”snoozeknapp”.

Planprocessen måste bli mindre komplicerad om bostadsbyggandet ska kunna ta fart på allvar. Låt staten bidra med lån till kommuner och markägare som i god tid innan byggnation blir aktuell genomför detaljplaneprocessen.

Landets kommuner vill att det ska byggas bostäder till lägre priser än i dag. Från SKL:s sida har vi påbörjat ett arbete med att ta fram ett nationellt ramavtal för prispressade bostäder som kan byggas i många olika miljöer.

Ett ökat bostadsbyggande, och inte minst ett byggande som vänder sig till bredare inkomstgrupper, står högt på dagordningen både ur social och ekonomisk synvinkel. En central fråga är då om vi har rätt rollfördelning mellan stat, kommun och marknad. Tre principiella argument talar för att kommunen inte ensam ska styra över marken.

Vi tror att regeringen är inne på rätt spår när den vill ta bort delar av detaljplaneprocessen, men vi tror också att det kräver att avvägningen mellan det allmänna och det enskilda görs redan i översiktsplaner, skriver Fastighetsägarna i en replik.

Brist på professionella byggherrar, kommunalt inflytande i byggandet och risktagande från banker och finansmarknad. Det är tre orsaker till att det finns för få bostäder. För att råda bot på detta krävs mer effektiva åtgärder än förenklingar av planprocessen.

Regeringens investeringsstimulans till hyresbostäder är inte lösningen på bostadsbristen. Det är föga troligt att privata byggherrar överhuvudtaget kommer ta del av stimulanspaketet med rådande bostadsmarknad. Orsakerna är flera, skriver Michel Fatehnia, på fastighetsbolaget Concent AB.

Regeringen bör genast ge i uppdrag åt statliga myndigheter och länsstyrelserna att inventera mark som med kort startsträcka kan användas för bostadsbyggande. Målsättningen bör vara 20 000 extra bostäder inom tre år, skriver Centerpartiets bostadspolitiske talesperson som lägger fem förslag för att snabbt få fram fler bostäder.

Det behövs en fortsatt kraftsamling och samverkan kring strandskyddsreglerna, både på nationell och regional nivå. Satsningen på en nationell arena för samverkan och kunskapsuppbyggnad har skapat förutsättningar för en bättre tillämpning. Samtidigt står det klart att förändringarna inte skapat den flexibilitet som efterfrågas i dagens regelverk. Det skriver Strandskyddsdelegationens ordförande och 11 ledamöter.

Det finns mängder med personer och kommuner som har goda idéer om hur landsbygdsutvecklingen skulle kunna ske på ett för miljön respektfullt och bra sätt. Men många av idéerna kvävs i sin linda av en strandskyddslagstiftning som är felaktigt konstruerad, och som lägger en hämsko på byggandet nära vatten.

Statens hantering av riksintressen hindrar bostäder från att byggas. I stället för att lösa problemet presenterar nu utredningen om riksintressen ett förslag som kan förvärra situationen ytterligare. Förslaget måste arbetas om.

Vi har i Sverige en situation där det finns ett stort behov av bostäder, och en växande befolkning under överskådlig tid. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar i att uppnå de sexton miljökvalitetsmål som riksdagen slagit fast. För att klara dessa uppgifter behövs ett väl fungerande system för fysisk planering för att planera verksamheter med hänsyn till olika intressen och för att göra avvägningar mellan motstående intressen. Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden kan få en nyckelroll i det sammanhanget, men behöver reformeras för att inte fungera som bromskloss i samhällsplaneringen.

Vi står bakom Migrationsuppgörelsens planeringsstöd till kommuner som bidrar till att skaffa fram tak över huvudet åt de många som nu söker sig till Sverige, men det behövs betydligt mer för att klara uppdraget. Planprocesser måste skyndas på, hyressättningen behöver bli friare och bostadsmarknadens många trösklar hyvlas ner, menar Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson, Centerpartiet.

Planer dras upp för att ta emot 180 000 asylsökande i Sverige i år. Det är fler än vad som bor i Uppsala stad, och sätter flyktingmottagandet under mycket stor press på både kort och lång sikt. Nu krävs en rad olika åtgärder, och det snabbt. En ny migrationsöverenskommelse som tar hänsyn till utvecklingen sedan 2011 skulle till exempel vara välkommen.

Om småhusägare bygger ut eller om sina hus kan det ge en halv miljon nya hem. I Norge är den här typen av småskalig bostadsutveckling redan verklighet. Så varför utnyttjar vi inte villaområdenas stora potential även i Sverige?

Regeringens lagförslag om nya bullerregler för bostäder är tandlöst och ger en falsk trygghet. Bullerfrågan kommer fortfarande vara omöjlig att överblicka, och skapar därmed osäkerhet för byggbolag, kommuner och industrier samtidigt som boendes hälsa sätts åt sidan. Reglerna som de nu föreslås är mer vilseledande än något annat

Köpenhamn har drabbats av extrema skyfall tre gånger på sju år. Via den hårda vägen har staden konstaterat faktum: klimatanpassa eller kapitulera inför naturens krafter. Svenska kommuner har mycket att lära av detta.

Regeringen har smashläge i frågan om hållbar stad. Med den nya satsningen på statligt stöd till bostadsbyggandet borde frågan vara i fokus, men tyvärr är vi tillbaka till att diskutera detaljer i produktionen istället för visionen om resultatet. Vi vill se en vision för den hållbara staden.

Vi riktar nu en tydlig uppmaning till regeringen. Stöd våra förslag till enklare och bättre byggregler i riksdagen – bostadsbristen blir inte mindre för att man talar om en aktiv politik. För att möjliggöra ett ökat byggande krävs handling. Det är dags att börja agera, skriver fyra riksdagsledamöter från Alliansen i civilutskottet.

Juryn för Sveriges Arkitekters Planpris ser en tydlig trend i årets projekt: Social hållbarhet tar nu en stor plats i kommunal planering. Det kräver en ny yrkesroll för planeringsarkitekten och samhällsplanerarna där förståelse för drivkrafterna hos stadsbyggandets aktörer är central.

Behovet är stort av nya bostäder. Men när kommunerna försöker bygga stoppas vi gång på gång av statens förlängda arm - länsstyrelserna. Situationen är ohållbar, skriver flera kommuntoppar i Skåne.

Krisen på bostadsmarknaden är djup. Många människor – inte minst ungdomar – har svårt att hitta bostad. Bostadsproblemen skadar därför hela Sverige och borde stå högt på den politiska dagordningen, skriver Bokriskommitténs ledamöter.

Med en mer öppen inställning till moderna byggprojektformer skulle vi redan i dag kunna skapa en sund konkurrens på bostadsmarknaden. En konkurrens som enligt experter i genomsnitt skulle kunna innebära att vi kan bygga 130 bostäder till det pris som det i dag kostar att bygga 100, skriver Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen.

De föreslagna nya förenklade byggreglerna för småhusägare, där bland annat de så kallade ”Attefallshusen” ingår, skapar fler problem än de löser. Istället för minskad byråkrati skapas nu en svårtolkad gråzon. Godkänns regeringens förslag är risken stor att många villaområden förvandlas till konflikthärdar där okänsligt utformade tillägg stör både den estetiska upplevelsen och grannfriden, skriver arkitekterna Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert.

Politikers felanalys ligger bakom bristen på bostäder. En rad politiska ingrepp har lagt en hämsko på finansieringen på bostadsmarknaden. Och utan finansiering inget bostadsbyggande, skriver Lennart Weiss, direktör på bygg- och fastighetsbolaget Veidekke.

Domen om Nya Slussen i Stockholm har stora brister. Har Mark- och miljööverdomstolen dålig kunskap om plan- och bygglagen och om hur riksintressen hanteras? Eller hade den i förväg bestämt sig för utgången i målet? Det frågar i dag Åke Bouvin, tidigare regeringsråd i Regeringsrätten och Gösta Blücher, tidigare generaldirektör för Boverket och PBL-utredare.

Kommunerna brottas med en ålderdomlig reglering av våra riksintressen. Regeringen måste ta problematiken på allvar och utreda de stelbenta bestämmelser som slår mot bostadsbyggandet och vindkraften.

Farhågorna om slutbeskeden i plan- och bygglagen har redan berörts under arbetet med den nya lagstiftningen. Det går att hantera dessa, replikerar Moderaternas bostadspolitiska talesperson.

Den nya plan- och bygglagen (PBL) skapar osäkerhet om hur länge ett nybyggt hus får användas. Osäkerheten kan finnas kvar långt efter att huset är färdigbyggt och leder till svårigheter vid försäljning och uthyrning.

Vi vill förbättra bostadsmarknaden så att så många som möjligt ska kunna få en bra bostad till en rimlig kostnad. Med en satsning på nya plan- och bygglagen tar vi ett steg i den riktningen.