Pisa

Alla kommuner behöver se över sin läromedelsstrategi och sina skolbibliotek. Barn behöver böcker, skriver Janette Olsson (S), regionfullmäktigeledamot i Västra Götaland och lärare.

Trafikverkets nationella plan för infrastrukturen kritiseras av miljöpartiet denna måndag. Vi ser också mycket debatt på energiområdet. Här finns förslag om bidrag för omställning från eluppvärmning, debatt om vindkraftskritik och kärnkraftens ställning i EU.

Gör en nationell kraftsamling kring lärarutbildningen och låt friskolor ta ett större ansvar i utsatta områden. Det är några av förslagen från Friskornas riksförbund och Almega för att återföra Sverige till topp fem i Pisa.

Pisa-gate är en bomb med fördröjd sprängverkan för Löfven-regeringen. Men inte på det sätt som oppositionen tror.

Det finns ofta ett ointresse att använda sig av insamlad data i offentlig sektor konstaterar forskare. Friskolornas Riksförbunds nya styrelse uppmanas att verka för ett bättre skolval. Andra ämnen som engagerat på helgens debattskribenter är bland annat sjukvårdens organisation, Bromma flygplats och M, KD, L och SD:s gemensamma förslag på migrationsområdet.

Skolverket hade kunnat göra mer för att säkerställa att alla skolor uppfattat det korrekt vilka elever som skulle uteslutas från Pisa, enligt utbildningsminister Anna Ekström.
Hon delar inte bilden att departementet inte lyssnat på sina tjänstemän.

Regeringen och Skolverket får svidande kritik av Riksrevisionen för hur den senaste kunskapsmätningen Pisa hanterades.

I debatten efter senaste Pisa hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar – trots att statistik visar på motsatsen. Det är centralt att skoldebatten underbyggs av gedigen forskning, skriver sociologen Tommy Wallster.

Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren och Sten Svensson.

Sverige lyfter i Pisa – men likvärdigheten i skolan har inte förbättrats. Och under radarn finns ökande skolskillnader mellan stad och land som kan fortsätta driva SD:s siffror.

Pisa-undersökningen visar att den svenska skolan är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Denna dystra trend visar att det inte bara är skolan, utan hela samhället som håller på att slitas isär. Nu behövs kraftfulla åtgärder för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Under de senaste åren har många, jag själv inkluderad, tävlat i att döma ut den svenska skolan. Men nu när resultaten har förbättrats två gånger i rad är det på sin plats att ge beröm, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare.

I morgon presenteras resultatet av Pisa – den internationella undersökning som mäter 15-åringars kunskaper. Intresset är enormt. Men är uppståndelsen rimlig?

Skolorna har nu konkurrerat om eleverna i drygt 25 år, men än har inget kvalitetslyft kunnat skönjas. Enligt internationella studier har utvecklingen till och med gått åt fel håll.

Vi är många som brinner för skolans verkliga uppdrag som en institution för kunskap och bildning, och som hoppas att partierna ska börja våga ifrågasätta gamla ideologiska mantran och utveckla en palett av reella förslag som angriper skolsystemets problem på djupet, skriver gymnasieläraren Håkan Tallgren.

Alliansen vill ta ansvar för skolan och presenterar en rad förslag för att göra den svenska skolan till bland de tio bästa i kunskapsmätningen Pisa. Men oavsett om alliansförslagen är bra eller dåliga finns det inte tillräckligt med lärare som kan ta sig an de nya uppgifter som alliansen vill lägga på skolan.

För att fortsätta stärka läraryrket i Sverige och få fler att vilja bli lärare behöver vi skapa bättre möjligheter att kunna utvecklas i yrket, skriver ministern för högre studier och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) och ordföranden i SKL:s utbildningsberedning Kenneth Nilsson (S).

Regeringens beslut om hur sex extra miljarder kronor till utsatta skolor ska fördelas kan ge ett mycket viktigt resurstillskott till de huvudmän för skolan som har de tuffaste förutsättningarna. Satsningen kan ses som som en sista möjlighet för dagens kommunala huvudmän att få fortsätta ansvara för skolan.Vi välkomnar särskilt att lärarnas företrädare ska involveras i hur resurserna ska användas, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Gabriel Heller Sahlgren tror på marknadens positiva kraft i skolan. Han lever kvar i de föreställningar, som rådde när skolan marknadsutsattes i början av 1990-talet. Då trodde marknadsförespråkarna att den fria konkurrensen om eleverna skulle förbättra resultaten, utveckla pedagogiken och sänka kostnaderna i det samlade skolsystemet, skriver Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola och Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys i en slutreplik.

Suhonens och Svenssons artikel visar ett taffligt letande efter hål i den forskning som når slutsatser de inte tycker om. Men sanningen är att mina analyser är mer robusta än OECD:s, skriver Gabriel Heller Sahlgren i en replik.

I en rapport från Svenskt Näringsliv, Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor, försöker Gabriel Heller-Sahlgren visa att fristående skolor är bättre än kommunala. Men det stämmer inte – några sådana slutsatser går inte att dra från underlaget.

Till Liberalernas landsmöte har jag lagt en motion, som bifallits av partistyrelsen, och som är ett steg mot att fler barn ska få ta del av pedagogisk verksamhet från tre års ålder, skriver Sofia Remnert, gruppledare (L) i Nyköping.

Många kvalitetsbrister inom sjukvård, polis, skola, högskola, socialtjänst och offentlig byråkrati handlar delvis om effekterna av en slapp utbildning. I Pisaskolans efterföljd får vi Pisahögskolan, skriver professor Mats Alvesson, Lunds universitet.

Den svenska skolan betraktar kunskap som något relativt och individuellt, på ett sätt som borde stå en bra bit ifrån den allmänna uppfattningen. Redan nioåringar får i dag lära sig att historiekunskaper är något föränderligt. Politikerna bör svara på om de vill ha det så.

Elevernas trygghet och känsla av tillhörighet minskar med färre vuxna i skolan. LO och Kommunal vill därför att 20 000 lärar- och elevassistenter anställs under kommande mandatperiod.

Till helgen håller Stefan Löfven sitt jultal. Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén servar här statsministern med ett utkast till talet – med särskilt fokus på skolfrågorna.

Svenska elevers framgång i Pisa-rapporten beskrevs i medierna som ett resultat av statliga insatser. Varför hördes så lite om dem som är ytterst ansvariga för skolan?

Elevernas förutsättningar, som bakgrund och föräldrars utbildning, är viktiga förklaringar till de stora resultatskillnaderna i svensk skola. Samtidigt visar studier att det är möjligt för alla skolor att höja kvaliteten genom att organisera sig så som de framgångsrika skolorna gjort. Skolan skulle må mycket bra av att debatten handlade mer om det än om klassperspektiv.

Regeringen har sedan dag ett arbetat med att vända kunskapsresultaten i svensk skola och i PISA-mätningen ser vi tydliga tendenser till en positiv trend. Men för att regeringens satsningar ska få effekt måste även arbetsgivarna ta sitt ansvar. Alla barn och elever ska få möta behöriga och kompetenta lärare som ges förutsättningar att utföra det arbete de är utbildade för.

Visst kan Pisa ge intressanta indikationer, men Sverige ägnar OECD:s mätning ohemult stort intresse jämfört med exempelvis Danmark eller Tyskland, skriver skoldebattören Åsa Melander.

För tio år sedan hade Sverige världens mest likvärdiga skola. I dag är det inte alls så. Skolan har blivit sämre på att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Kommunerna måste nu styra om resurserna. \

I dag är det lärarnas dag! Lärarnas hårda arbete har möjliggjort trendbrottet i Pisa. Gör inte skolan till ett slagfält mellan partier eller politiska block. Nu vill vi också se ett trendbrott i skolpolitiken.

Fram till 1990-talet var det svenska skolsystemet bland de bästa i världen på likvärdighet. Idag ligger man på en genomsnittlig OECD-nivå. Om man ska vända utvecklingen vad gäller skolans likvärdighet måste man ge sig på de krafter som skapar segregationen.

Pisaresultaten är i huvudsak glädjande, men inte bara. De visar bedrövande nog att klyftan mellan olika elevers resultat ökar. Likvärdigheten måste nu stärkas, bland annat genom ett statligt huvudmannaskap, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

I resultaten från Pisa 2015 syns förbättringar i huvudämnet naturvetenskap, men i synnerhet i matematik och läsförståelse. Vi kan emellertid inte lita på förändringarna, eftersom den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten. Samtidigt är svenska elevers nivåer fortfarande medelmåttiga - vandringen mot toppen har bara börjat. \ \

Det är hög risk att framgångarna i TIMSS och de eventuella lyft vi kan komma att få se i Pisa 2015 springer ur att medelklasshemmens medvetenhet om skolkrisen ökat föräldrars benägenhet att läsa läxor med sina barn för att kompensera. Ett sådant framsteg duger inte, lyften måste ske inom skolsystemet och komma alla barn till del, skriver skoldebattören Jenny Maria Nilsson.

Vi kommer nu att få läsa tvärsäkra uttalanden om vad Pisa-resultaten står för och vad som behöver göras med svensk skola. Olika aktörer – partipolitiska såväl som kommersiella - kommer att se resultaten som tekniska mått på skolans kvalitet. Det är problematiskt av flera skäl, skriver två skolforskare.

I morgon tisdag presenteras resultaten i den internationella Pisa-mätningen. Sjunker svenska elevers kunskaper ännu mer eller har utvecklingen vänt? Forskaren Magnus Henrekson väntar sig en liten förbättring.

Debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Det måste helt enkelt vändas upp och ner för att fungera bra.

Skolans kris underminerar på sikt både Sveriges välståndsnivå och jämlikhet. Det är en fråga som bör tas på stort allvar, inte minst av arbetarrörelsen. Så kommer då angrepp på friskolor att vara en del av lösningen? Svaret är nej. Friskolorna är inte boven i dramat, visar ny forskning.

Att försöka förbättra elevers prestationer genom att försämra för fristående skolor kan visa sig vara kontraproduktivt. Ny forskning visar att elever i fristående skolor presterade bättre än elever i kommunala skolor i Pisa-undersökningen 2012. Men när det gäller pedagogik kan friskolorna lära av de kommunala.

En sak är tydlig i Lärarnas riksförbunds senaste rankning av Sveriges skolkommuner: Vårt land spricker. Med den här utvecklingen bygger vi in en ojämlikhet i samhället som kan bli ännu svårare att hantera än den vi redan sett.

Många blundar för den målkonflikt som finns mellan kunskapsinhämtning och glädje i inlärningen. För till skillnad från progressiv pedagogik – som kan ha positiva effekter på elevnöjdheten – är effektiv inlärning inte alltid speciellt rolig. Och barnens glädje är viktig idag.

Snabba reformer krävs för att vända utvecklingen med sjunkande resultat i svensk skola. Men vilka förändringar är möjliga om skolan och lärarna är marinerade i felaktiga pedagogiska idéer som lär ta generationer att fasa ut?

Det nya utanförskapet biter sig fast och en ny generation växer upp utan att känna sig som en del samhället. Många unga lockas till brottslighet och extremism. Föräldrar måste se till att deras barn prioriterar skolan – därför bör barnbidraget reformeras till ett studiebidrag.

Det är hög tid att släppa det ensidiga fokuset på skolors elevsammansättning som finns i dagens skoldebatt. För elevernas skull bör vi istället fokusera mer på vad som kan vända skolresultaten. Vi vet att skolor med liknande elevunderlag har olika kunskapsresultat. Detta visar på vikten av andra faktorer – inte minst ledarskapet i skolan.

Vad betyder invandringen för skolresultaten? Allt färre elever klarar grundskolan och allt fler av dem är födda utomlands. Hur ska de som kommer sent in i skolsystemet kunna få godkända betyg? Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket intervjuas av Dagens Samhälles reporter Cecilia Granestrand.

Hur vi skapar bättre kunskaper i ämnet matematik och väcker intresse för teknik och naturvetenskap diskuteras allt mer. Genom samarbeten mellan näringslivet och offentlig sektor kan vi tillsammans bidra till att lösa de problemställningar vi som samhälle står inför, skriver Mattecentrum, NCC och Tom Tits Experiment.

Frånvaron från skolan är mycket mer omfattande än vad som tidigare uppgivits, visar en ny kartläggning. Att mellan 50 000 och 70 000 elever har en hög skolfrånvaro är inget mindre än en nationell kris. En betydande del av dessa ungdomar kommer uteslutas från arbetsmarknaden, samhällslivet och den demokratiska processen.

Sedan 60-talet har flickor klarat skolan bättre än pojkar och nu sätter det avtryck i samhället. Vad händer när hundratusentals män bor kvar hos mamma, arbetslösa på en arbetsmarknad som för dem tycks nattsvart? Hur många IS-krigare och Odin-soldater har den svenska skolan indirekt fostrat?

Det finns många frågor om hur roligt man ska ha i skolan. Går det egentligen att ha för roligt samtidigt som man lär sig nya saker, eller är det snarare så att lusten att lära bör bejakas då den förbättrar inlärningen och därmed också skolan?

Friskolor har ofta kö till sina platser. Skolvalsmotståndare som Daniel Riazat väljer att se det som ett problem att det finns populära skolor. Men problemet är ju snarare att det finns skolor med sådana brister att de väljs bort. Skolvalet har satt ljuset på de skolorna.

Lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan och de lägger grunden för vårt samhällsbygge. För att möta den lärarbrist Sverige står inför måste vi arbeta tillsammans på alla nivåer, skriver Helene Hellmark Knutsson som bjuder in till regionala dialogmöten.

Likvärdigheten i den svenska skolan har minskat dramatiskt, samtidigt som uppdelningen av elever efter föräldrars inkomst, utbildning och etnicitet ökat. Bakom fasaden av vackra ord om ”frihet” har klassamhället återuppstått i våra klassrum, skriver Daniel Riazat (V) i en replik till Lars Leijonborg.

Regeringen Reinfeldt genomförde viktiga reformer som lärarlegitimationen, karriärtjänsterna och den nya lärarutbildningen. Partiet säger numera också ja till den statliga lärarlönesatsningen och ökat statlig inflytande över skolan, vilket är välkommet. Men mer måste till om Moderaterna vill behålla ett kunskapsperspektiv också framöver på skolan.

Att skolan måste bli ”roligare” för att höja kunskaperna är totalt nonsens. Det är som att skolvärlden befinner sig i en masspsykos: man ignorerar all empiri och fortsätter att driva på i en riktning som leder oss längre och längre ner i avgrunden.

Det svenska skolsystemet har tappat de allra viktigaste fundamenten – fokus på kunskap och likvärdighet. Socioekonomiskt svaga pojkar och nyanlända elever drabbas mycket hårt, samtidigt som skolan har stora ordningsproblem. Det vill lärarstudenternas Isak Skogstad och SSU:s Linus Glanzelius ändra på.

Regeringens tvehågsna skolpolitik väcker frågor. Å ena sidan satsar man i dagens krisläge klokt på mera statlig styrning och finansiering av skolan. Å andra sidan kvarstår ambitionen att minska de riktade statsbidragen. Regeringen borde fortsätta med det förstnämnda.

Alla barn som anlänt till Sverige ska så snabbt som möjligt börja skolan. Framförallt måste de få stöd i svenska språket. Moderaterna föreslår därför en rad åtgärder för en bättre skola för nyanlända.

Tydligare styrdokument, fler vägar till läraryrket och bättre möjligheter till kompetensutveckling. Det är några förslag till åtgärder som skulle kunna höja kvaliteten i den svenska skolan. Vi som representerar Huvudmännens expertråd för skolutveckling har tagit fram 30 rekommendationer i en rapport som riktar sig till alla som är engagerade i svensk skola.

Fallet för svensk skola fortsätter. En fjärdedel av 15-åringarna har så dåliga skolresultat att de inte bedöms klara sig i samhället, visar den senaste Pisa-undersökningen. Mot bakgrund av den höga asylvandringen är det inte så konstigt.

Det skulle kunna vara så att vi under 2000-talet utexaminerar lärare som är sämre rustade för uppdraget än tidigare generationer. Det borde engagera kommunerna som är beroende av kompetent personal. \

Situationen i skolan är densamma med nya regeringen som med den gamla; ingenting har förändrats i sak och skolans kris har inte kommit närmare en lösning. Fastlåsta är vi också i problemformuleringen, som att New Public Management skulle vara roten till det förstörda skolväsendet. Trots att forskningen säger något helt annat.

När Lärarförbundet föreslår lärarassistenter för att möta lärarbristen accepterar man samtidigt lägre lärartäthet. Det är en välkommen tillnyktring, skriver Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert.

Det är de mest lågpresterande eleverna och förortsskolorna som haft den sämsta resultatutvecklingen sedan 1990-talet. Det har alltså skett en solklar försämring av skolans likvärdighet efter att valfrihetsreformerna införts, vilket är ett faktum som Svenskt Näringsliv inte kommer lyckas dölja.

Till er politiker som bestämmer över skolan – sluta fokusera på hur ni ska bedöma oss elever i olika ämnen. Istället för ännu tidigare betyg och fler nationella prov borde ni analysera vilken typ av stöd vi behöver för att nå upp till de krav som ni ställer.

Vi måste bredda skoldebatten och börja diskutera de verkliga orsakerna till de allt sämre skolresultaten. Mest allvarligt är den rekordhöga stressnivån.

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

Solida data kommer inte kunna ge oss alla svar om skolresultatens ras, men den allvarliga situationen kräver ändå att skolforskare repar mod och ger oss sina bedömingar så långt det bara är möjligt.

Mattecentrum genomförde i går världens största matematiklektion. Guiness rekordbok och 3611 elever var på plats i Gävle. Mattecentrums engagemang gör varje dag stor skillnad, och gårdagens initiativ är viktigt, skriver Erik Bengtzboe (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet.

Onsdagen den 18 november sätts ett världsrekord i matematikundervisning. 4 000 elever mellan nio och tolv år samlas i Gavlerinken i Gävle för världens största mattelektion. Låt oss förklara poängen med detta.

De folkvandringar som nu drar norrut genom Europa kommer att förändra Sverige i grunden. Så är det bara. Om vi ska vara ett bra invandringsland så krävs att det byggs ett Sverige där värden som jobb, studieflit och skötsamhet uppmuntras och understöds på ett betydligt mer aktivt sätt än i dag.

Vi befinner oss mitt i en transformation till ett helt nytt samhälle där digitaliseringen beskrivs som katalysatorn, möjliggöraren och motorn. Vi på Mattecentrum är övertygade om att IT har en enorm potential som pedagogiskt verktyg och bidrar gärna med vår kunskap och våra erfarenheter.

Det är avgörande att den digitala utvecklingen tar en annan väg än hittills där det funnits en övertro på digital teknik som en frälsare. Det är om tekniken används på ett pedagogiskt sätt som är avgörande för lärandet. Vi måste inse att pojkars datoranvändningsmönster är ett problem, skriver Per Kornhall i en replik.

PISA-studien avslöjar att Sverige håller på att halka efter i en internationell jämförelse. Men svaret är inte att minska datoranvändningen och tvinga tillbaka skolan till en tid före digitaliseringen. Resultaten visar i stället att det brådskar att anpassa skolan till interaktionssamhället, skriver Carl Heath, från IT- och designforskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT.

Det är sant att boendesegregation och den svenska skolans svårigheter att kompensera för elevers familjebakgrund leder till en situation där elever flyr från vissa skolor. Men då måste skolpolitikerna ta sitt fulla ansvar, inte vältra över det på kuddflickor och dragarbarn.

Behörigheten till gymnasiet dubblerades när Rosengårdsskolan stängdes. Men det beror inte på att de nya skolorna har bättre personal eller mer resurser. Det är elevernas sammansättning som förklarar skillnaden. Därför är det rimligt att kommunerna får verktyg att motverka skolsegregationen.

Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år - utvecklingen måste vändas. Stora satsningar måste göras och det är viktigt att kommunerna och andra huvudmän nu använder de pengar som staten avsatt på ett sätt som förstärker läraryrkets attraktivitet och gör att fler elever når målen.

Vi menar att likvärdighet är omöjligt att uppnå eller bibehålla om dagens system med vinstdrivna skolor får fortsätta. Därför vore det befriande för debattklimatet om LO och de två lärarfacken vågade gå till problemets rot, nu när man är inne på rätt spår, skriver Daniel Suhonen och Sten Svensson från Katalys.

En gymnasieelev på ett högskoleförberedande program läser under sin gymnasietid ungefär 15 olika ämnen uppdelade på drygt 25 olika kurser. Enligt OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, är de mest framgångsrika utbildningssystemen de där några få ämnen undervisas väl och med stort djup. Det vill säga precis motsatsen till den svenska gymnasieskolan! Märkligt nog har detta inte fått någon särskilt framträdande roll i den svenska skoldebatten.

Vår rapport visar att sambandet mellan hög andel behöriga lärare och goda skolresultat är svagt. Legitimering av lärare rätar inte frågetecknen inom Sveriges skolsystem, skriver Johan Ingerö, Timbro, i en replik.

Är den svenska skolan allt för demokratisk? Kreativa och frimodiga elever med dåliga kunskaper, är det vad den svenska skolan levererar? Hur kan nya skolkomissionen förbättra resultaten? Se intervjun med Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket. Intervjuar gör Maria Ottoson, reporter på Dagens Samhälle.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) intervjuas om hur han ändrar skolpolitiken. Målet är att alla elever ska klara av skolan. Kan utbildningsministern ordna det? Och vad skiljer hans politik från den förra regeringens? Att Skolverket ska kunna gripa in mot problemskolor ser han som den största förändringen i skolan sedan kommunaliseringen.

De senaste veckornas biblioteksdebatt har varit livlig. Biblioteken engagerar – som rum, som verksamhet, som rättighet och som demokratisk styrka. Nu kraftsamlar vi kring skolbiblioteken och frågar regeringen: tänker ni infria vallöften om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek?

Ett av skolans verkligt oroande problem är att dess viktigaste valuta, betygen, är i rejäl gungning. Om slutbetygen tappar sin funktion som kunskapsindikator och urvalsinstrument hotas hela utbildningssystemets legitimitet. Det finns inget realistiskt alternativ till betyg - därför måste vi diskutera hur de kvalitetssäkras.

Kommunaliseringen av den svenska skolan var ett ödesdigert misstag. Det svenska skolsystemet har gått från att ha varit ett internationellt föredöme för likvärdighet, till att bli ett avskräckande exempel på hur ett skolsystem kan vanvårdas.

Under alliansregeringens åtta år genomfördes de mest omfattande skolreformerna i Sverige sedan folkskolan infördes. Nu behöver vi fortsätta reformera vårt skolsystem med fokus på mer kunskap, bättre utbildade lärare och fler karriärmöjligheter för lärarna.

Debatten om skolan utgår ofta från problem och sällan från idéer. Varför inte vända på logiken? Vår idé är tydlig: det är passionen för en likvärdig utbildning för alla och demokratisk samhällsutveckling som ska vara drivkraften.

Det finns inga genvägar eller någon mirakelkur för att lyfta den svenska skolan. OECD-rapporten visar att arbetet med att utveckla skolans styrning och ledning måste fortsätta, och att det behövs ett närmare samarbete mellan staten och huvudmännen.

Häromdagen kom OECD med sin rapport om den svenska skolan. Där konstateras att den har stora problem. Rapporten hade knappt hunnit hamna på skrivbordet innan Moderaterna påstår att OECD ger partiet rätt i sin skolpolitik. Inget kan vara mer fel än det påståendet. Studien är spiken i kistan för alliansens skolpolitik.

I debatten om den nya OECD-rapporten sägs att problemet med den svenska skolan är att den saknar central styrning. Men det är en felsyn. Alltför många reformer har lett till att staten redan styr över innehållet i skolan. I stället behöver vi nu skapa ekonomiska förutsättningar för skolutveckling runtom i landet.

Pojkar halkar efter i skolan på grund av grupptryck och genusnormer. Samma normer ger flickor stressjukdomar och självskadebeteende. I skolan reproduceras de normer som ligger till grund för samhällets ojämlikhet. Fi vill att en likvärdig, kunskapshöjande och hälsosam skola prioriteras.

Ibland är en intervention precis det som behövs. En tredje part som kliver in utifrån, bryter upp dödlägen och destruktiva loopar och dömer av frågor som parter inte klarar att lösa på egen hand. Det är läget med svenska skolan nu. Därför gör det ont i hjärtat att se att den nytillsatta skolkommissionen ska ”arbeta i dialog” med en parlamentarisk referensgrupp. Nej!

Nya Moderaternas politik går i linje med OECD:s rekommendationer. Genom vår reformagenda stärker vi lärarna, höjer yrkets status och skapar mer samarbete skolor och lärare emellan. Så vill vi lyfta resultaten - redan i år. Regeringens skolkommission ska 2017 komma med förslag för skolan. Det är inte tillräckligt och alldeles för sent.

Kanske är OECD-rapporten starten på en mer faktabaserad skoldebatt och kanske är detta vändpunkten – men det beror på vad vi gör av den. OECD-rapportens bästa del handlar om läraryrket och här finns saker som regeringen borde sätta i gång med direkt.

I debatten om den krisande skolan nämns sällan högstadiet. Att så många elever saknar behörighet till gymnasiet efter grundskolan är ett stort nederlag. Behovet att attrahera fler motiverade och välutbildade personer till läraryrket med inriktning mot högstadiet är enormt.

Vi vet att pojkar med föräldrar med lägre utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund riskerar att halka efter i skolan. Vi vet också att klass och etnicitet är kategorier som forskningen länge visat är mer utslagsgivande än kön när det gäller utbildningsframgång. Det är en kunskap som måste användas. Debatten om pojkars och flickors skolgång är i dag onyanserad och alldeles för generaliserande.

De skolsystem i världen som är mest jämlika har också högst kunskapsresultat. En jämlik skola som ger alla elever samma livschanser är därför inte bara rätt, det är också smart.

Skolan behöver få ett starkt och entydigt stöd för arbetsro och ett fokus på att tidigt säkra grundläggande kunskaper och färdigheter. Bristen på ordning och arbetsfokus i skolan är ett uttryck för dåligt ledarskap och en huvuduppgift för den nya Skolkommissionen att ta itu med, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

Det finns starka tecken på att Sveriges långa sommarlov är ett svek mot de svagaste eleverna. När forskare mätt elevernas resultat flera gånger per år upptäckte de att det var under det långa sommarlovet som de svagaste eleverna halkade efter – inte under terminerna.