Personlig assistans

Assistansutredningen sätter det kommunala priset på den personliga assistansen till 10,3 miljarder.

Staten bör genom Försäkringskassan ensam besluta om och finansiera personlig assistans, skriver regeringens särskilda utredare Lars Lööw på DN Debatt.
SKR:s ordförande Peter Danielsson är nöjd med beskedet. Han hoppas på mindre fusk, bättre likvärdighet och enklare vardag för brukarna om förslaget klubbas i riksdagen: ”Vi ser nästan bara fördelar.”

Staten bör ta över ansvaret för personlig assistans. Den ekonomiska utsattheten ökar, men få åtgärder sätts in. Göteborgs styre tvingar bort barnfamiljer, hävdar oppositionen. Det är några ämnen från dagens debattsvep.

Vårdföretaget Humana får fortsätta sin verksamhet tillfälligt. Kammarrätten har beslutat att inte pröva Ivos överklagande.

En socialchef tjänar 79 900 kronor i månaden i snitt, ganska exakt 20 000 kronor mindre än kommunchefernas genomsnitt. Socialchefernas uppdrag är tufft och lönen måste växlas upp, anser Akademikerförbundet SSR.
Lista: Så mycket tjänar 174 socialchefer.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) återkallade i slutet av januari Humana Assistans tillstånd att bedriva verksamhet.

Ivo kan komma att överklaga förvaltningsrättens beslut om inhibition för Humana Assistans. ”Vi håller på och bereder den här frågan internt”, säger Ann Einerth, enhetschef på Ivo till Dagens Industri.

Efter det indragna tillståndet för Humana – nu ryter Vårdföretagarna till mot Ivo. ”En enorm rättsosäkerhet”, säger förbundsdirektör Antje Dedering och kräver att myndigheten ändrar sitt sätt att utöva tillsyn på.

Det privata vårdbolaget Humana har till Förvaltningsrätten i Stockholm överklagat Ivos beslut att dra in bolagets tillstånd att bedriva assistansverksamhet.

Närmast utpressning. Så beskrivs samarbetet med Humana Assistans av en kommun där bolaget verkar. Ivo stoppar nu företaget från att bedriva personlig assistans. Dagens Samhälle har gått igenom kommunernas klagomål.

Onödiga politiska pålagor och avgifter pressar upp priserna på varor och tjänster, skriver nationalekonomen Stefan Fölster idag i en Timbrorapport. Risk för urholkade ersättningar till personaliga assistenter och urholkade sjuk- och aktivitetsersättningar är andra debattämnen med avstamp i inflationsläget.

Stärkt statlig styrning av skolan föreslås av utredare. Lärarfacken vill fasa ut aktiebolag från skolan. Resultatet av socialpolitiska insatser bör utvärderas, anser Humanas vd. Dagens debatt handlar även om tågtrafik, Nato och priset på falukorv.

Uppsägningar inom välfärden på grund av arbetsbrist minskade kraftigt under 2022 jämfört med i fjol, visar nya statistik

Ett omsorgsbolag med verksamhet i flera kommuner har fått sitt tillstånd indraget av Ivo, ett beslut som gäller med omedelbar verkan. Södertälje är en av kommunerna som drabbas: ”Kom inte som en överraskning.”

Vi i DHR ser stora risker med lagstadgad rätt till dödshjälp, eftersom det strider mot livets okränkbarhet, skriver förbundsordförande Åsa Strahlemo.

Det privata assistansbolaget Lystra säger att det kan bli aktuellt att säga upp ovaccinerad personal, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Flera stora vårdbolag säger till TT att de ser annorlunda på frågan.

Vård och omsorg är en av de sektorer där flest mutbrottsdomar meddelas. Det behövs därför ett omfattande antikorruptionsarbete för att förhindra att brotten begås, skriver Institutet mot mutors nya generalsekreterare Hayaat Ibrahim.

Den ekonomiska tryggheten för de människor som behöver den mest måste stärkas, skriver socialförsäkringsministern. Höj de personliga assistenternas lön uppmanar DHR. Fattigdomen som kan vara dubbelt så stor som de officiella siffrorna visar, skriver Sveriges Stadsmissioner. Andra ämnen i dagens debattsvep är bland annat utsatta områden, skolan och kossornas påverkan på klimatet.

Om regeringens löften att stärka den personliga assistansen ska kunna förverkligas måste assistenterna erbjudas en anständig lön. Schablonbeloppet behöver räknas upp årligen med minst den procentsats som motsvarar de kollektivavtalade löneökningarna, skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

En ny myndighet ska skapas för kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen, berättar finansminister Magdalena Andersson (S).

Januaripartierna ger besked om Arbetsförmedlingens reformering. Regeringens utredare lägger förslag som ska ge fler barn rätt till assistans. Och SD:s ja till vinstjakten sviker arbetare, menar Kommunal och S.

Från den 1 november ska assistansersättning inte längre betalas ut till företag som saknar tillstånd. Det innebär att kommuner får större ansvar.

Personlig assistans har gett oss ett liv i frihet. LSS-utredningen som lades fram för snart två år sedan begrep inte det, utan ville ta bort vår assistans. Nu är utredningen på remiss. Och vi känner oss inte alls lugnade av regeringens löften om att vårt stöd inte ska försämras. Starka krafter hotar i kulisserna, skriver företrädare för Riksföreningen JAG.

När vi slöt Januariöverenskommelsen var vi tydliga med att LSS och den personliga assistansen efter år av besparingar och nedrustning måste återupprättas. Tempot i återuppbyggandet är för långsamt. Krisinsikten måste öka, replikerar Liberalernas talesperson i funktionsrättspolitik Bengt Eliasson.

Den nedmontering av rätten till personlig assistans som skett de senaste åren, bland annat genom regeringens famösa regleringsbrev till Försäkringskassan inför 2016 och ett antal domar som gått på Försäkringskassans restriktiva linje, kan vändas genom politiska beslut, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Reglerna om registerkontroll för personliga assistenter innehåller så stora luckor att seriösa assistansanordnare i dag tvingas vidta egna åtgärder och kontroller för att säkerställa personalens lämplighet. Det skriver Tom Schultz-Eklund, Förvaltningsjuristerna.

Vårdföretagarna välkomnar utredningsförslaget för ökad kvalitet i personlig assistans, men vi måste också tala klarspråk. Villkor, arbetsmiljö och utbildning och handledning för ökad kunskap om arbetsuppgifter och gränsdragningar är en ekonomisk fråga, skriver organisationens näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Det krävs inga underverk för att låta framgångssagan personlig assistans förbli verklighet. Det räcker att återställa schablonbeloppet med de dryga 20 kronor per timme som vi förlorat de senaste sex åren, skriver Magnus Andén, Brukarkooperativet JAG, genom sin gode man Cecilia Blanck, och Jonas Franksson, ordförande för STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige.

Regeringen har tillsammans med C och L lagt ett lagförslag som riskerar att rädda andning och sondmatning på bekostnad av övriga grundläggande behov. Det vore förödande, skriver KD.

Schablonersättningen på knappt 300 kronor i timmen gör det svårt för arbetsgivare som tillhandahåller personlig assistans att utveckla och erbjuda attraktiva tjänster till sina medarbetare. De snäva ekonomiska marginalerna drabbar över tid såväl medarbetarna som de assistansberättigade, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Östersund kommun försöker – utan att ha stöd i lag – styra människors liv genom sitt beslut att begränsa brukares rätt att anlita anhöriga som personliga assistenter, skriver Riksförbundet FUB:s ordförande Harald Strand och förbundsjurist Julia Henriksson.

Fusk med VAB går tydligen utmärkt att komma åt med ”mer träffsäkra kontroller”, men fusk med assistansersättning måste stoppas genom att bestraffa samtliga funktionsnedsatta, skriver Daniel Lindkvist, vd Lystra personlig assistans.

Personlig assistans handlar om att få leva sitt liv så likt andra människor som möjligt. Att leva– inte bara överleva. En assistans som ger trygghet är därför så mycket mer än rätten att kunna äta och andas, skriver Josefin Mikaelsson chefsjurist på Humana Assistans.

I Sverige pågår just nu ett stort socialt experiment med drygt 15 000 direkt medverkande och fler än dubbelt så många som indirekt ingår i studien. Det handlar om ett avancerat stresstest av samhällstjänsten personlig assistans, där staten verkar vilja se hur hårt svångremmen kan dras åt innan en total kollaps uppstår.

Som tonåring kunde jag hänga med mina polare, gå på bio, och i övre tonåren även vara full för första gången. Allt tack vare den personliga assistansen. Men just nu byggs boenden där barn med funktionshinder ska bo. Inte i Bulgarien. Inte i Rumänien. Inte i sjuttiotalets Sovjet. I Sverige, sossarnas Sverige, valåret 2018.

Situationen är så orimlig och ovärdig att jag skulle beskriva den som omöjlig, om jag inte sett handlingarna i målet om förlamade Erik som fått beskedet att han inte längre är berättigad till personlig assistans vid måltider, konstaterar Åsa Moberg.

Att värna rätten att leva som andra, som är det övergripande målet och ambitionen i lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), är sedan flera år bara en floskel. LSS i allmänhet och personlig assistans i synnerhet har i sin nuvarande tillämpning förvandlats till ett så grovmaskigt nät att det inte ens fångar upp många av de allra svårast behövande.

Liberalerna satsar sex miljarder kronor mer än regeringen på den personliga assistansen. Det betyder att 2400 fler personer kommer återfå sin frihet och självbestämmande med vår politik. Förslaget presenteras under tisdagen när vår skuggbudget läggs fram, skriver Bengt Eliasson (L) talesperson i funktionshinderpolitik.

Att utesluta vissa grupper från möjligheten till assistans är inhumant och riskerar att bryta ned anhöriga. Inget pekar heller på att ett sådant upplägg skulle bli bättre, eller sänka de totala kostnaderna, skriver Vårdföretagarnas branschstyrelse för personlig assistans.

Oavsett vad utredaren Gunilla Malmborg säger om de läckta utkasten så står direktiven för den statliga LSS-utredningen fast. Det enda rimliga nu är att regeringen börjar om från början, tillsätter en ny utredning och utför den tillsammans med oss berörda.