Personalbrist

De lättade direktiven om hemkarantän och MSB:s nya lista över personer som undantas från förhållningsreglerna välkomnas av flera kommuner. ”Vi gjorde vår egen lista på nyckelfunktioner direkt i går kväll”, berättar Östersunds kommundirektör.

Kulturskolan i Östersunds kommun stängs för att de 25 pedagogerna ska kunna rycka in i grundskolan och på fritidshem. ”Måste fokusera på kärnuppdrag”.

Sjukfrånvaron i hemtjänsten i Ängelholm har ökat så kraftigt att kommunen tvingas till drastiska åtgärder. Personal från Järnvägens museum och fritidsledare hoppar nu in i hemtjänsten.

I Östersund stängs nu en förskola för alla barn vars föräldrar inte har samhällsviktiga arbeten. Personalbrist kan tvinga fler förskolor att minimera verksamheten och kommunen överväger avgiftslättnader.

Anställda på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala slår personalen larm om att den höga arbetsbelastningen riskerar patientsäkerheten.

Det intressantaste hr-chefsjobbet i hela Dalarna, säger Faluns hr-chef Helena Bergman om sin nya tjänst.

Förra våren jobbade 140 anställda hos privata vårdgivare åt Region Stockholm. Under pandemins tredje våg bara 23, visar en kartläggning av lokaltidningen Mitt i.

Den kommunala livsmedelstillsynen kan bli mer effektiv och likvärdig om ackrediterade kontrollföretag tillåts stötta kommuner, skriver Jörgen Backersgård, Swetic.

SKR ställer sig negativa till införandet av en familjeveckan. Anledningen uppges vara oro över välfärden och hur den skulle påverkas av ökad frånvaro. Men Socialdemokraterna tror att det är partipolitik som ligger bakom.

Redan innan pandemin pekade WHO ut sjuksköterskebristen som ett hinder för att nå de globala hälsomålen och behoven är nu större än någonsin. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening har tre konkreta förslag om hur svensk hälso- och sjukvård kan tillämpa WHO:s rekommendationer.

Ett par hundra nya bussförare har rekryterats i Region Stockholm för att klara av trafiken trots hög sjukfrånvaro. Kollektivtrafikens rekryteringsbehov kommer att vara stort hela året ut, enligt regionen.

Mer inflytande över de egna arbetstiderna, sänkta sjuktal och minskat vikariebehov. Den nya arbetstidsmodellen på socialkontoret i Skellefteå verkar gynna alla inblandade. Kommunen kan både spara pengar och bli en attraktiv arbetsgivare.

Vi behöver nationell styrning inom flera delar av hälso- och sjukvården om vi ska få en personcentrerad vård där professionernas kompetens används för att forma den bästa organisationen och dess innehåll, skriver Acko Ankarberg Johansson (KD).

Min mormor fick ingen höftprotes och ingen intraokulär lins när gråstarren opererades, vård som idag är standard. Under de fyrtio år jag jobbat i vården har jag med egna ögon sett stora saker hända. Tittar vi bakåt ser vi de stora framstegen, men blickar vi framåt ser bilden mörkare ut.

Bristen på förskollärare är störst i glesbygd och storstadsområden. På förskolorna i Solna är bara var femte anställd legitimerad förskollärare.

Klinisk handledning måste värderas högre och vara meriterande för läkaren genom hela karriären. Att läkarstudenter saknar handledare är illavarslande.

Nästan fyra av fem räddningstjänster har svårigheter att rekrytera deltidsbrandmän. Mer än hälften av dessa har problem att upprätthålla sin bemanning, och därmed också förmågan att rycka ut på larm. Det krävs en gemensam kraftsamling över hela landet, skriver Dan Eliasson, generaldirektör MSB, Anders Knape, ordförande SKL tillsammans med fack och arbetsgivare.

För att klara personalbristen inom offentlig sektor behövs satsningar för mer inkluderande arbetsplatser, där nyanlända får tidig yrkes- och språkträning. Sådana satsningar skulle också bidra till integrationen i samhället. Det skriver Robert Persson Asplund, chefspsykolog och forskare på företagshälsan Avonova.

Hade Vänsterpartiet fått bestämma hade alla anställda i vården varit tvingade till en enda arbetsgivare och utan möjlighet till eget inflytande över sin egen arbetssituation, konstaterar Irene Svenonius (M) i en replik.

Nästa år behöver kommunerna i Göteborgsregionen anställa 3 000 förskollärare och lika många barnskötare. Nu satsar de på vidareutbildningar och försöker höja barnskötarnas status.

Det är alltid tufft att vara ny i ett yrke. Att samtidigt arbeta för flera på grund av underbemanning, och att ersätta personer med betydligt större kompetens som precis gett upp, gör verkligen inte saken bättre. Jona Elings Knutsson skriver om de ökande sjukskrivningstalen hos unga regionanställda.

Det är hög tid för vårdens arbetsgivare att planera för sommarens bemanningsutmaningar. Vår rekommendation till dem är att de rekryterar så många läkarstudenter som möjligt att arbeta som läkarassistenter eller underläkare, skriver företrädare för Sveriges läkarförbund, Sjukhusläkarna, Sveriges yngre läkares förening, (Sylf) och Sveriges läkarförbund Student.

Det råder stor brist på barnmorskor och värre kan det bli, eftersom många närmar sig pensionen. Allmänläkare och specialistutbildade sjuksköterskor är det också ont om, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Både privat och offentlig sektor står inför stora utmaningar att hitta rätt kompetens för att upprätthålla samma service och produktivitet som i dag, skriver SKL i en replik till Industriarbetsgivarna.

Den växande psykiska ohälsan är en av svensk vårds största utmaningar. Här måste den nya ministern Lena Hallengren visa ledarskap. Personalbristen, hot och våld mot vårdpersonal, regionernas allt sämre ekonomi samt vårdköerna är andra frågor som måste prioriteras.

Välfärden brottas med stora problem och Svenskt Näringsliv ropar efter effektiviseringar. Men näringslivets lösningar gör medarbetarna sjuka – offentlig sektor behöver inte mer utan mindre NPM. Det som krävs nu är en verkligt obekväm debatt, skriver tankesmedjan Balans i en replik.

Råttfällorna i sjukhusets omklädningsrum är ett exempel bland flera på politikers och sjukhuslednings förakt mot vårdpersonalen.

Var tredje läkartjänst är vakant på vårdcentralerna i glesbygd. Med hjälp av ett nytt arbetssätt lyckades Svegs hälsocentral vända en katastrofal utveckling.

De fyra norra landstingen och regionerna kritiseras för otillåten direktupphandling av inhyrd personal.

Personalbehoven tvingar fram nya lösningar. Bristen på brandmän såväl som på undersköterskor i äldreomsorgen gör att flera kommuner satsar på att kombinera de två jobben.

Tillgången på arbetskraft och skattekraft förmår inte mäta sig med de kraftigt ökande behoven av välfärdstjänster. De stora resurs- och personalförstärkningar som många ser som lösning, kommer alltså inte. Om inte kommunsektorn arbetar mer effektivt väntar i stället mer av försämringar, slutreplikerar Bettina Kashefi och Anders Morin från Svenskt Näringsliv.

Bettina Kashefi och Anders Morin från Sveriges Näringsliv har delvis rätt i sin rubrik: "Enbart mer resurser kommer inte att lösa välfärdens problem". Det är tyvärr det enda som är rätt i deras debattartikel, replikerar Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans.

För att lösa välfärdens problem krävs ökad användning av modern teknik i kommun och landsting. I första hand behövs mer digitalisering och artificiell intelligens, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv.

Varför vill unga inte in i välfärdens yrken? Med ett yrkesliv som lågavlönad kulturarbetare bakom mig vägrar jag tro att pengarna är problemet. I stället förlorar landsting, regioner och kommuner kompetens genom att sätta sina scheman före människorna, skriver Åsa Moberg.

Bristen på estetisk kompetens bland våra unga kommer inte att ge upphov till dramatiska problem. Den kommer bara stillsamt att leda till mindre kreativitet och färre innovationer i det industrisamhälle, som redan ersatts av ett informationssamhälle, skriver Åsa Moberg.

Välfärdens finansiering och kompetensförsörjning kan inte sopas under mattan med förhoppningen att någon annan löser det, skriver Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet.

Hitta en lärare – få 15 000 kronor i bonus! Det löftet har gett Borås stad 43 nya behöriga lärare. Nu erbjuds hittelön även till dem som tipsar om en socionom, fysioterapeut, arbetsterapeut eller sjuksköterska.

Att personer med utländsk bakgrund väljer att arbeta i omsorgen är positivt, men språkkunskaperna måste räcka till, menar Michaela Hollis, KD, som föreslår ett språklyft inom äldreomsorgen.

Vårdarbetsgivarna pratar om begrepp som patienten i centrum och individanpassad vård men fortsätter att betrakta oss som arbetar i vården som ett homogent kollektiv, som skruvar och muttrar i vårdmaskineriet. Men personal är lika mycket individer och människor som våra patienter är, skriver läkaren Jona Elings Knutsson och efterlyser en mer personalcentrerad personalpolitik.

För att kunna vara ett land som erbjuder cancervård i världsklass måste Sveriges politiker våga lyfta grundläggande problem. Utmaningarna är gigantiska och kan inte lösas genom ideologiska attacker, årliga överenskommelser eller tillfälliga satsningar, skriver företrädare för Cancerfonden.

2017 växte den kommunala bemanningsnotan med 17 procent till 2,5 miljarder kronor. Brist på personal ligger bakom utvecklingen.

I en tid när det mesta har avreglerats är sjukvården snart den enda arena där politiker kan detaljstyra sina undersåtar. Men för mig ser politiken snarare ut som problemet än lösningen på sjukvårdens problem. Ideologiska hjärtefrågor går före patienters och brukares väl, skriver Åsa Moberg.

De var många som varnade. För omorganisationen, enkelrummen samt privat och offentlig samverkan - men det huvudlösa projektet Nya Karolinska gick inte att stoppa.

Underskotten växer i kommunerna – och problemet är inte bara finansiellt, skriver Jakob Heidbrink som tvivlar på SKL:s effektiviseringsoptimism och förordar att staten minskar sin omfattning och ambition.

Jens Sjöström (S) och Susanne Nordling (MP) pekar finger utan egna förslag. Det som Sjöström och Nordling räknar upp är sådant som Stockholms läns landsting redan arbetar intensivt med, skriver Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd (M) vid Stockholms län landsting.

Invånarna i Stockholm är trötta på att höra att problemen i sjukvården alltid är någon annans fel än landstingsmoderaterna som styrt landstinget i tolv år. Det är inte brist på sjuksköterskor som är problemet i Stockholm i dag – det är bristen på en bra personalpolitik, konstaterar Jens Sjöström (S), oppositionslandstingsråd SLL och Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd SLL i en replik.

Regeringen behöver göra betydligt mer för att säkra hälso- och sjukvårdens behov av personal. Utbildningsplatserna för läkare och sjuksköterskor behöver kraftfullt utökas i hela landet – inte bara i Stockholm, skriver forsknings- och personallandstingsråd Peter Carpelan (M).

Många läkarstudenter upplever att det är nästan omöjligt att få besked om behovet eller vad som krävs för att få ett sommarvikariat, eller ett vikariat i väntan på en AT-tjänst. Det gynnar inte vården.

Akut brist på erfaren och kompetent arbetskraft inom rader av kvalificerade yrken, särskilt sådana som kräver svensk kontextkännedom, är ett problem som endast kan lösas långsamt.

Sjuksköterskor, poliser, ingenjörer. Kompetens saknas inom många områden. Tänk om personalbristen tvingar fram efterlängtade förändringar i trögrörliga system som sjukvård och elförsörjning?

Befolkningen ställer med rätta höga krav på primärvården, de har hört av politikerna att den byggs ut. Vi som arbetar ser dock inget av detta.

”Medarbetarna är företagets viktigaste tillgång” hörs ofta när framsynta arbetsgivare beskriver sig själva. Där har offentlig sektor mycket att lära.

Föryngringen bland anställda i kommunerna tar rejäl fart. I Mullsjö som har högst andel unga är var femte under 30 år. I så gott som alla kommuner sjunker medelåldern. Men personalbrist riskerar att bromsa generationsskiftet.

Regeringen måste börja betrakta entreprenörer som kompanjoner för att klara kompetensförsörjningen till vård, skola och omsorg. Erfarenheten visar att privata aktörer kan attrahera arbetskraft på ett sätt som offentligt driven verksamhet inte klarar.

För att möta de utmaningar som det innebär att Sveriges befolkning framöver kommer att bestå av betydligt fler barn och äldre behöver resurser tas bättre tillvara. Gemensamt kan vi hjälpas åt att lägga grunden för en bättre hälsa, sjukvård och omsorg. Men då krävs mer kompetensutveckling och kunskapsstöd.

Fortfarande finns stora problem med brist på personal nattetid på äldreboenden. Kvaliteten i den svenska äldreomsorgen ska vara hög - det gäller också nattetid. På de flesta boenden fungerar det, men det ska gälla överallt. Innan det gör det får vi aldrig nöja oss.

Det finns ingen personalbrist inom hälso- och sjukvården – bara personalflykt. Politiker, sjukhusledningar och andra beslutsfattare måste börja lyssna på läkarna.

Jag tror att fördomar och ideologisk kamp har hjälp till att försätta sjukvården i dagens barnmorskebrist. Så ska det inte behöva vara. Både förlossningsvården och abortvården skulle tjäna på en specialisering kallad abortsköterska.

Landstingsmoderaternas oförmåga att styra har gjort personalbristen kronisk. Med snabbt växande skatteintäkter och landets högsta landstingsskatt borde Stockholms läns landsting ha bra förutsättningar, men moderaterna vägrar se verkligheten. Tyvärr återspeglas problemen även i den nya kompetensförsörjningsstrategin.

Stockholms läns landsting har beslutat om en ny kompetensförsörjningsstrategi, men landstingssossarna som varit med under hela processen valde att i sista stund hoppa av. Det är ett populistiskt agerande när det är som sämst, och det gynnar inte medarbetarna, patienterna eller vården.

Stockholmare som behöver en hjärtoperation får köa längst i hela landet, på vissa dialysavdelningar är bara hälften av sjukskötersketjänsterna bemannade och inom neonatalvården får personalen jobba trippelpass. Nu måste den negativa utvecklingen vändas.

Hur ska det gå med sjukvården i framtiden? Jag ställde frågan till en erfaren sjuksköterska vid ett middagsbord under sommarens ledighet. Hon berättade om de många morgnar när hon stiger upp för att ta bussen 05.55 efter en alldeles för kort natt. Då vet hon att hon ska komma hem klockan 22 på kvällen och få sova lika lite nästa natt.

Brist på sjuksköterskor lyder den vanliga förklaringen till så gott som varje problem i sjukvården. Sverige är ett av de länder i hela OECD som har flest läkare och sjuksköterskor. Vi vet att vårdyrkena är attraktiva och många vill söka sig till vården. Vi vet också att många medarbetare trivs och gillar sitt jobb och sin arbetsplats. Men det betyder ju inte att vi inte har problem, som det är hög tid att göra något åt.

Det är oacceptabelt att svårt sjuka får vänta på vård - det kan handla om veckor av väntan på en operation. Nu krävs politiskt ansvar av den styrande landstingsalliansen. Vi Socialdemokrater har krävt ett extra landstingsmöte nästa vecka för att få veta vilka åtgärder som vidtas.

Backspegeln är liten och framrutan stor. Att sjuksköterskors specialistutbildning ges som högre utbildning på avancerad nivå är framåtblickande istället för att återgå till en verksamhetsförlagd utbildning och en konstruktion som ofta bygger på medicinska diagnoser.

Vänsterpartiets budgetförslag i Stockholms läns landsting rymmer flera personalpolitiska åtgärder som är nödvändiga för att lösa den rådande personalkrisen.

Vi behöver finna lösningar som kort- och långsiktigt möter de utmaningar som vården står inför i en av Europas snabbast växande regioner. Att peka finger mot dem som kommer med konstruktiva lösningar och ropa på mer av samma koncept när vården skriker efter personal är att se i backspegeln för att hitta svar på vårdens utmaningar.

De senaste 15 åren har den samlade bostadsbristen blivit allt större. Bostadsbyggandet ökar nu kraftigt, med den största ökningen sedan 1991, men den kommer ändå inte vara tillräcklig. Allra svårast är läget i storstäder och för ungdomar samt i trångbodda förorter. Sker ingen förbättring slår bostadsbristen i förlängningen hårt mot både arbetsmarknaden och välfärden.

Offentliga upphandlingar ska säkerställa att vi får så mycket som möjligt för våra skattepengar. Ett bra syfte. Men när det gäller tillvägagångssättet för att uppnå syftet blir effekten ibland det motsatta. När det gäller bemanning och rekrytering blir ofta upphandling till lägsta pris dyrast i längden, skriver Anna Johansson, Key Account Manager offentlig sektor på Poolia och samt Fredrik Tamm, sakkunning inom offentliga affärer och grundare av Doublecheck AB.

Där många kvinnor arbetar är det lönlöst att prestera, och sämst är det i kommunerna. Det visar vår granskning av lönespridningen i kvinnodominerade yrken. För att rekrytera och behålla kompetent personal till vård, skola och omsorg måste dess chefer få tillgång till ett av sina viktigaste ledarskapsverktyg, möjligheten att låta lön spegla prestation. Kommer Kommunals nya ordförande att kunna lösa det?

Rätt kompetens på rätt plats blir allt viktigare i vården. Principen bör gälla även för utbildning. När regioner och landsting föreslår internutbildningar får det följder både för sjuksköterskorna, som inte får en erkänd specialistutbildning, och för oss som arbetar med högre utbildning och står med tomma stolar.

Oron växer inför de utmaningar kommunerna står inför. Dagsdebatten handlar mest om hur kommunerna ska klara flyktingmottagningen. Det är förvisso en tuff uppgift, men kommunsektorns utmaningar handlar om mycket mer än så. Diskussionen om dessa frågor som handlar om välfärdens grundbultar och villkoren för människors dagliga liv måste starta nu.

Regeringen har sedan dag ett arbetat hårt med de frågor som rör socialtjänsten. Jenny Sonesson har fel när hon påstår att det enda Åsa Regnér har gjort är att tillsätta en nationell samordnare för att göra situationen i socialtjänsten bättre.

Min övertygelse är att vi kan vända utvecklingen i den svenska skolan och klara de utmaningar den står inför. Det handlar om att vända på varje sten och se vad som kan bli bättre. I det arbetet har utvecklingen av lärarnas karriärtjänster en nyckelroll.

Vårdval inom geriatriken är inte lösningen på situationen för länets sköra äldre. Vänsterpartiet vill istället se förebyggande insatser, bättre samordning av vård och omsorg, och större äldrevårdskompetens i primärvården. Vår lösning stavas äldrevårdcentraler och mobila uppsökande vårdteam.

Vi välkomnar att primärvården lyfts fram som den viktigaste aktören i utredningen om en effektivare sjukvård. För sköra äldre är den hälso- och sjukvård som ges i primärvården central. Därför behövs det ett perspektivskifte inom sjukvården så att den delen garanteras mer resurser och kompetens. Det skriver Sineva Ribeiro och Christina Tallberg, ordförande i Vårdförbundet respektive PRO.

I flera yrken skiljer det tusentals kronor i lön varje månad beroende på om arbetet utförs i den kvinnodominerade välfärden eller i en mansdominerad sektor. Under en livstid handlar det om miljontals kronor som en medarbetare går miste om. Arbetsgivarna måste nu ställa sig frågan – vilka villkor krävs för att rekrytera de bästa medarbetarna till framtidens välfärd?

Undersköterskan skapar en bättre vårdmiljö både för patienten och för resten av vårdteamet. Sedan mitten på 90-talet har var fjärde undersköterska försvunnit från vården – en allvarlig kompetensbrist som måste lösas.

Det är mycket välkommet att sjukvårdsminister Gabriel Wikström försöker ta ett samlat grepp om kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Det funkar inte att 21 olika landsting och regioner var och en försöker lösa en av de riktigt stora framtidsutmaningarna i vården. Det behövs en nationell samling och mer av nationell styrning.

Med gemensamma krafter, tydliga prioriteringar och god samverkan kan vi möta den stora utmaning som kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården utgör. På det sättet skapar vi en bättre vård för alla patienter.

Fackförbunden Kommunal och IF Metall har två gemensamma mål i avtalsrörelsen 2016. Dels att behålla en stabil lönebildning, där den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn värnas. Dels att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor. Dessa mål bör ses i ett sammanhang. Låt oss förklara varför, skriver de båda ordförandena Annelie Nordström och Anders Ferbe.

Det finns en rad personalpolitiska lärdomar att dra av regioner, landsting och vårdinrättningar runtom i vårt land. Stockholms läns landsting borde ödmjukt anamma dessa, och bland annat pröva sex timmars arbetsdag på akutmottagningar och förlossningsavdelningar.

Nyligen meddelades det att barnakuten på Huddinge sjukhus stängs nattetid på grund av sjuksköterskebristen. Men det är inte bara akutvården för barn som utmanas av personalbrist, även andra områden hotas. En gemensam plan krävs för kompetensförsörjning till ambulanssjukvården, skriver SOS Alarm och Vårdförbundet.

Regeringen skryter i budgeten med att satsa en miljard på landsting och regioner. Det kan låta mycket, men det är en satsning som genomskådats av landstings- och regionpolitiker över hela landet. När till och med S-styrda Region Skåne kritiserar sin egen partiledning för att utelämna delar av sanningen vet man att det är riktigt illa.

Hur ska kommunerna lyckas hitta 225 000 nya medarbetare? Vem ska arbeta med vården och omsorgen i framtiden? Och hur får vi råd? Blir demenssjukdomarna, eller alkoholen, den offentliga ekonomins gökunge? Författaren Gunnar Wetterberg, tidigare chef på Svenska Kommunförbundet och Saco, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Måns Wikstrand.

Nej, jag är inte kallsinnig inför sommarens situation inom förlossningsvården. Sommarvården är de facto en utmaning. Men den ska vi klara, svarar Ella Bohlin (KD) på Jens Sjöströms (S) inlägg.

Oron är stor inom förlossningsvården i Stockholm. Till skillnad från Ella Bohlin, ansvarigt landstingsråd, förstår jag de anställda och oroas med dem, skriver Jens Sjöström (S).

Jag har stort förtroende för att en förlossningsvård med hög kvalitet och gott omhändertagande säkerställs även den här sommaren, svarar Ella Bohlin (KD) Vårdförbundet.

I dag ligger det genomsnittliga löneläget för kvinnor 14 procentenheter lägre än männens. Mycket lite kommer att hända om inte kvinnors löner tillåts öka i snabbare takt än männens löner. Regeringen bör därför ge Medlingsinstitutet skarpare uppdrag och verktyg att säkerställa att jämställda löner uppnås inom ramen för den svenska partsmodellen.

I sommar kommer omkring 85 000 unga att sommarjobba i landets kommuner och landsting. Det innebär 85 000 möjligheter för arbetsgivarna att så ett frö inför framtida yrkesval. Men bara var femte arbetsgivare använder feriejobben för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.

För att landstinget ska kunna erbjuda Stockholmsregionens invånare en patientsäker, trygg och högkvalitativ vård behöver vi ta ytterligare steg för att säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen måste svara på vad den tänker göra för att utöka vårdutbildningarna så att de bättre möter sjukvårdens behov.

Sjukvården i Stockholm har förvandlats till ett stort experiment där privatiseringar hela tiden torgförs som en lösning på problemen, oavsett hur dessa ser ut. I stället för att haka upp oss på frågan om driftsformer är det nu dags för en ordentlig diskussion om vårdens innehåll och kvalitet.

Det finns många skäl som talar för att industrin borde understödja kraven på förbättrade villkor för exempelvis arbetarkvinnor i offentlig sektor. Det är helt enkelt ett måste för att vi ska kunna bedriva en värdig välfärd, som vi alla räknar med att få del av under olika skeden av livet.

Arbete på förskola är på väg att bli ett genomgångsjobb, ett ”jag-ska-egentligen-inte-jobba-här”-jobb. Det är dåligt för barnen och föräldrarna. Det är också dåligt för den utbildade personalen som vill göra ett bra jobb.

I vårbudgeten vill regeringen öka antalet utbildningsplatser. Men satsningarna täcker inte alls behovet av välutbildade lärare i Skåne. Enbart Malmö stad skulle i dagsläget kunna anställa alla nyutbildade förskollärare från samtliga lärosäten söder om Göteborg. Det skriver utbildnings- och förvaltningschefer och en dekan med bas i kommuner och lärosäten i Skåne i ett gemensamt upprop.

I vårbudgeten har regeringen nu lagt fram förslag på mer personal i omsorgen och traineeplatser i välfärden för unga arbetslösa. Det är positivt, men visar samtidigt att äldrepolitiken inte kan reduceras till personalfrågor. Äldres individuella behov måste vara kärnan i den.

Den svenska tågtrafiken har växt kraftigt, och kommer få ännu fler resande framöver. Svaret på utmaningarna som de framtida höghastighetstågen skapar är inte att järnvägen förs tillbaka till staten. I stället måste vi säkerställa kompetensförsörjningen till en av vår tids största samhällsinvesteringar.

För att lösa den skånska vårdkrisen krävs det en rad åtgärder. En kombination av satsningar och fokus på personalen, samt samverkan mellan sjukvården och lärosäten om högkvalitativa utbildningar ska göra Region Skåne till en attraktiv arbetsgivare.

Lärare och skolledare vill inte ha betyg från årskurs fyra, och forskningen har visat att tidigare betyg inte leder till bättre kunskapsresultat. Nu måste politikerna släppa taget om icke-frågorna och fokusera på det som gör skillnad på riktigt i skolan.

Överbeläggningar och platsbrist slår återigen hårt mot vården. Sjukhusen i Skåne och Stockholms län är mest utsatta. Nu måste vi ställa oss frågan hur det har blivit så här och hitta vägar ut ur krisen. Forskning och utbildning spelar då en nyckelroll, skriver Tapio Salonen och Ania Willman vid Malmö högskola.