”I den tid vi lever i måste alla få en utbildning”, anser Fredrik Malmberg, chef för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Därför vill han att vuxenvärlden gör allt för att varenda 16-åring ska fullfölja en utbildning efter grundskolan.
När han nu snart ska sluta ger han sin syn på hur gymnasieskolan bör förändras och vad som har sopats under mattan.

Era förslag om fler disciplinära åtgärder är som en kniv i ryggen på oss som kämpar för en skola som fungerar för alla barn, skriver 35 psykologer verksamma inom skolan.

I många år har målet varit att göra elevhälsan mer likvärdig: alla elever ska få samma chanser att må bra i skolan. Men en ny rapport från SKR visar att likvärdigheten tvärtom minskar över hela landet.

I decennier har fritidshemmen nedmonterats. Nu måste personalen få utbildning för sitt pedagogiska uppdrag och antalet elever per lärare i fritidshem måste anpassas utifrån behoven, skriver tre forskare.

Sex av tio kommuner saknade centrala riktlinjer för hur simundervisning och bad med elever ska ske på ett säkert sätt, rapporterar tidningen Läraren.

När skolor nu övergår till distansundervisning får de råd på en ny webbplats och företag erbjuder gratis digitala läromedel.

Barns uppväxtvillkor är helt avgörande för hur de lyckas i livet. Det är därför dags att bra fritids för alla blir en politisk fråga. Det är vi skyldiga alla barn, i norr som i söder. För alla som går dit efter skolan, men ännu mer för de som är där hela lovet, skriver Annika Hirvonen Falk (MP).

Dagens skola har till mångt och mycket förvandlats till ett psykologiskt experiment. Lärare, rektorer och skolan över lag behöver nya verktyg för att möta en ny verklighet, replikerar riksdagsledamoten i utbildningsutskottet Patrick Reslow (SD)

Stränga straff, internatskolor för bråkiga och disciplinära åtgärder – Sverigedemokraternas skolpolitik skrämmer mig. Elever är inga brottslingar som ska buras in, dömas och bestraffas. De behöver möta en trygg och varm skola med stabila vuxna, skriver högstadieläraren Maria Wiman.

Vi vill uppmana till en mer nyanserad debatt och en tydlig skolpolitik vad gäller inkluderingsfrågan. En dåligt anpassad studiegång skapar sämre förutsättningar att lära, fokusera, vara trygg och behålla studiero i och utanför klassrummet. Problemet är alltså inte för mycket inkludering, utan för lite, skriver flera forskare.

Som vindarna blåser just nu tycks det inte finnas någon plats för elever som behöver specialpedagogik. Vill politiker och tjänstemän i Stockholm alltså ha fler hemmasittare? Det frågar sig flera psykologer, läkare och pedagoger med anledning av att flera resursskolor i Stockholm hotas av nedläggning.

Elever med till exempel autism och adhd, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.

Antalet barn i landets förskolor ökar snabbare än det utbildas förskollärare och barnskötare. Men många som saknar fullständig barnskötarutbildning har både lång erfarenhet och är långt ifrån outbildade. Det behöver vi ta tillvara och bygga vidare på. Medarbetarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för förskolans kvalitet, skriver SKL och Kommunal ihop.

Det är sorgligt att debatten om skolan präglas av ett så högt tonläge. Jag har aldrig sagt att lågaffektivt bemötande inte kan ingå i en lärares repertoar. Däremot bör de arbetssätt en skola väljer alltid förankras hos personalen innan de implementeras, replikerar Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Überflum eller übertradition. Svenska skolor kommer att välja olika vägar, spår läraren Isak Skogstad. Hittills har han dömt ut den svenska skolan i ett otal debattartiklar. Nu gör han det i en hel bok.

Det finns en stor grupp elever med språkstörning som idag hamnar mellan stolarna. De klarar sig inte med skolans stöd men har heller inte så stora problem att de erbjuds statlig språkskola. Här måste kommunerna kliva in och inrätta kommunala språkskolor, skriver Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning.

Debatten om teknik i skolan förs i skyttegravar. På ena sidan finns Lärarförbundet, SKL och den politiska majoritet som drivit igenom regeringens strategi för skolans digitalisering. På den andra lärare och debattörer, mestadels från högerkanten, som bara tycks se risker med teknikanvändning i skolan. Båda lägren har fel.

Trots att förskolan är en central del av utbildningssystemet prioriterar politikerna inte den på det sättet som de borde, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, och flera professorer i pedagogik på Förskolans dag.

Plagiat är förvisso dåligt. Men huvudproblemet är inte att elever plagierar, utan om elever inte lär sig användbara färdigheter i skolan, eller om läraren inte kan övertyga eleven om varför de är viktiga att ta till sig. Det pratar nästan ingen om.

I dag saknar nästan hälften av landets 1,4 miljoner elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Men vi har höga förväntningar på att den nya regeringen agerar för att samtliga elever får tillgång till bibliotek med utbildade bibliotekarier skriver Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.

Det finns många orsaker till hemmasittande, som kräver såväl individuella lösningar som förstärkningar på systemnivå. Det vi absolut inte behöver nu är en debatt som handlar om att vara för eller emot inkludering och som landar i svartvita slutsatser.

Vårt ställningstagande om fjärrundervisning handlar inte om att vara en lättsinnig opposition, som Johanna Jaara Åstrand skriver i en replik (27/11). För Moderaternas del handlar det om att skapa bästa möjliga skola för så många elever som möjligt.

Vi Liberaler har varnat för att det som kallas inkludering i svensk skola i själva verket är exkludering. Det senaste avsnittet av Kalla Fakta bekräftar våra farhågor, skriver Roger Haddad och Bengt Eliasson (L).

Det är väl belagt att distansundervisning generellt sett medför sämre kunskapsresultat än undervisning med en närvarande lärare. Ett skarpare oppositionsparti borde därför ha valt att ifrågasätta regeringens lättsinniga politik för att till varje pris öka fjärrundervisningen, replikerar förbundsordföranden för Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand.

Fjärrundervisning gör att fler elever, oavsett var i landet de bor, kan få undervisning av hög kvalitet av behöriga lärare. Därför välkomnar Moderaterna Skolverkets förslag om att fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen än i dag.

I somras anmälde jag mig till en lärarvikariepool och åkte snabbt i väg på mitt första uppdrag, ett gymnasium i Stockholms innerstad. Det jag hamnade i var en form av krig, skriver författaren och debattören Fredrik Segerfeldt.

Huvudskador är en av de vanligaste orsakerna till akutvård för barn och unga. Barn sjukskrivs inte, de förväntas snarast återgå till skolan. Stödet till skolan måste stärkas för att alla elever i landet ska få samma förutsättningar, konstaterar en ny utredning.

2018 års valrörelse är igång, men en så pass viktig framtidsfråga som skolan har helt glömts bort. Det är bekymmersamt att skol- och utbildningsfrågor knappt fått något utrymme överhuvudtaget, skriver Benjamin Dousa (M).

Kristdemokraterna tycks vara det enda parti som ser skevheten i det jämställdhetsarbete som har genomsyrat Sverige under lång tid, skriver Anna Ekelund Nachman apropå partiets kritik av förskolans ”genusflum”.

Om vi får makten över skolan i Stockholm, Malmö och Göteborg efter valet, kommer vi att starta fler högspecialiserade undervisningsgrupper där elever som behöver denna lärmiljö kan gå tillfälligt eller en längre tid.

Forskningen inom pedagogik kännetecknas av en undermålig kvalitet. Trots det präglar den de svenska lärarutbildningarna. Sommarkolumnisten Isak Skogstad efterfrågar rejäla reformer för att bli av med flummet.

Enligt beräkningar från SCB kommer Sverige att sakna 80.000 behöriga lärare år 2035. Det är en oerhört hög siffra. För att undvika ett katastrofscenario måste politiken agera nu, och våga ta till nya idéer, skriver Karin Pihl.

Ledande tjänstemän på Skolverket saboterade sitt uppdrag att ta fram en tydlig läroplan. Sommarkolumnisten Isak Skogstad varnar för statlig aktivism i postmodern anda.

Under de senaste decennierna har den svenska skolan gått allt mer från traditionell katederundervisning till en mer progressiv, elevledd undervisning – trots att det går emot forskningen. Sommarkolumnisten Isak Skogstad frågar sig när det pedagogiska experimentet ska ta slut.

Den pedagogik som återfinns i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) speglar det samhälle dagens elever kommer ut i, skriver läraren Maria Norberg i en replik till Isak Skogstad.

Häromdagen blev jag glad, jag läste en artikel av Helén Ängmo, att Skolinspektionen tydliggör förskolans uppdrag att undervisa. I många, många länder är detta en självklarhet, men inte i Sverige av olika skäl. Men strukturerad undervisning i en god inlärningsmiljö måste vara en rättighet för alla barn även före skolåldern. Detta skulle vara en stor jämlikhetsreform, skriver Birgitta Strömbom, grundare av småbarnsskolan Liten Lär.

Samhällsklyftorna i Sverige är historiskt stora, visar ny statistik från SCB. Det gäller också i grundskolan, där familjebakgrunden avgör barns chanser att klara kunskapsmålen. Men det går att vända utvecklingen genom rejäla och omedelbara satsningar för en jämlik skola, skriver LO och Unga Örnar.

Sverige har på många sätt en bra förskola, men den är inte likvärdig. På vissa förskolor genomförs inte lärande på ett tydligt, aktivt och medvetet sätt. Konsekvensen blir att alla barn inte får möjlighet att lära och utvecklas så långt möjligt. Kvalitetsskillnaderna kan inte kopplas till särskilda geografiska mönster eller till socioekonomisk nivå. Skolinspektionens bedömning är istället att de till stor del bottnar i hur styrning, ledarskap och dialog fungerar i praktiken, skriver Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Hans-Lennart Schylberg, förvaltningschef på Barn och utbildning i Uddevalla bemöter vår debattartikel och skriver att det är viktigt att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Samtidigt ställer han sig frågande till de kritiska fackliga reaktionerna kring detta. Vi frågar oss om vi och Hans-Lennart Schylberg lever i samma verklighet? Låt oss återigen vara mycket tydliga om vad detta handlar om. Det handlar om vår arbetsmiljö, ingenting annat, skriver Gunnar Hermansson, Lärarnas Riksförbund och Eva Carlsson, Lärarförbundet.

Lärarförbundets och LR:s lokalavdelningar i Uddevalla har gått till skarpt angrepp mot kommunens engagemang i ett projekt kring utveckling av skolledares pedagogiska ledarskap. Uddevalla kommun tror på att utveckla rektors pedagogiska ledarskap och ställer sig frågande till den fackliga reaktionen på den satsning som nu görs, skriver Hans-Lennart Schylberg, förvaltningschef Barn och utbildning Uddevalla.

En sak kan vi vara eniga om när det gäller skolan. Elevers och lärares tid går bara att använda en gång och det är därför viktigt att vi gör det mesta och bästa av den tiden. Men så är inte alltid fallet, skriver Eva Carlsson, ordförande Lärarförbundet Uddevalla och Gunnar Hermansson, kommunombud Lärarnas Riksförbund Uddevalla.

Om skolan har ett generellt mobilförbud kan det ses som ett enkelt sätt. Men det löser bara skolans problem och hjälper inte barnet.

För elever med språkstörning, som varje dag kämpar för att förstå och uttrycka sig, är det avgörande att skolan har insikt i vad deras funktionsnedsättning innebär och sätter in rätt stöd. Många gör redan det, men det finns också skolor som brister.

Den svenska skolan betraktar kunskap som något relativt och individuellt, på ett sätt som borde stå en bra bit ifrån den allmänna uppfattningen. Redan nioåringar får i dag lära sig att historiekunskaper är något föränderligt. Politikerna bör svara på om de vill ha det så.

Gustav Fridolins lagförslag om en läsa-skriva-räknagaranti bygger på ett tankefel. Det kommer alltid finnas elever som saknar förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan, även med goda insatser. Staten bör till exempel i stället finansiera det specialpedagogiska stödet i skolan.

Även ungdomar med funktionsvariationer har rätt till kunskap om sin egen kropp. Besök på ungdomsmottagningar, inkludering i undersökningar och utbildning av pedagoger är tre åtgärder som behöver genomföras.

Barngrupperna är för stora och någon pedagogik hinns inte med när näsor ska snytas, blöjor bytas och chefen knappt tar in vikarier att täcka upp för sjuk personal.

Socialdemokraterna i Stockholms stad har trots protester från förskollärare, barnskötare och föräldrar nyligen drivit igenom att alla barn, även barn till föräldralediga, ska ha rätt till 40 timmars förskola. Konsekvenserna kommer att bli större barngrupper i en redan ansträngd situation, sämre miljö för barnen, försämrad arbetsmiljö för dem som arbetar och ökad oro hos föräldrar.

Studier visar att svåra barn tenderar att få paddor i händerna oftare än andra barn. Men är skärmarna verkligen omistliga pedagogiska verktyg i barnomsorgen och skolan?

Vi kommer nu att få läsa tvärsäkra uttalanden om vad Pisa-resultaten står för och vad som behöver göras med svensk skola. Olika aktörer – partipolitiska såväl som kommersiella - kommer att se resultaten som tekniska mått på skolans kvalitet. Det är problematiskt av flera skäl, skriver två skolforskare.

Elever med adhd och deras föräldrar får slita för att skolsituationen ska fungera, visar en ny lägesrapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den visar också att pojkar och flickor med diagnosen får olika bemötande. Här lyfts saker som skolan kan göra för en mer välfungerande skolgång.

Det är märkligt tyst när normkritiken rekordsnabbt implementeras i skolor och förskolor som en lösning på orättvisor och problem. Pedagogiken måste bli föremål för en mycket mer omfattande debatt - för det går att verka för alla människors lika värde utan att ansluta sig till en queer-marxistisk normkritik.

En klok skolpolitik är en skolpolitik som avhåller sig från att detaljreglera. Alla ordningar kommer att manipuleras av människor och betygssystemet är bara ännu ett exempel på att den planekonomiska tankemodellen inte fungerar. Och förstatligande är inte heller vägen ut.

Vi, elever och sju civilsamhällesorganisationer anslutna till Nätverket för Normkritiska Skolgrupper, kräver att politiker, skolledning och skolpersonal tar sitt lagstiftade ansvar att skapa en trygg skolmiljö för alla. För att det ska ske måste normkritiska perspektiv upp på agendan och in i klassrummet.

Påståendet att religiösa friskolor fördjupar segregationen i samhället är inte baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. De kristna friskolorna lyckas bättre med integrationen av olika grupper än majoriteten av Sveriges skolor, skriver Bo Nyberg, rektor, i en replik till Humanisterna.

Många blundar för den målkonflikt som finns mellan kunskapsinhämtning och glädje i inlärningen. För till skillnad från progressiv pedagogik – som kan ha positiva effekter på elevnöjdheten – är effektiv inlärning inte alltid speciellt rolig. Och barnens glädje är viktig idag.

Snabba reformer krävs för att vända utvecklingen med sjunkande resultat i svensk skola. Men vilka förändringar är möjliga om skolan och lärarna är marinerade i felaktiga pedagogiska idéer som lär ta generationer att fasa ut?

Stockholm vill försvara sin position som en av världens smartaste städer. För att lyckas med det är tillgången till personer utbildade inom datavetenskap och digital produkt- och tjänsteutveckling avgörande. Staden har därför skapat en programmeringskommission som ska bidra till förändring, skriver politiker och företrädare för skola och näringsliv.

Fler barn måste ges chansen att upptäcka och intressera sig för matematik. Det handlar om en demokratifråga och är något som stärker Sveriges framtida konkurrenskraft. En bra grund i matematik gör det möjligt för medborgarna att kritiskt granska politiken och fatta bra vardagsbeslut.

Det finns många frågor om hur roligt man ska ha i skolan. Går det egentligen att ha för roligt samtidigt som man lär sig nya saker, eller är det snarare så att lusten att lära bör bejakas då den förbättrar inlärningen och därmed också skolan?

Att skolan måste bli ”roligare” för att höja kunskaperna är totalt nonsens. Det är som att skolvärlden befinner sig i en masspsykos: man ignorerar all empiri och fortsätter att driva på i en riktning som leder oss längre och längre ner i avgrunden.

Fallet för svensk skola fortsätter. En fjärdedel av 15-åringarna har så dåliga skolresultat att de inte bedöms klara sig i samhället, visar den senaste Pisa-undersökningen. Mot bakgrund av den höga asylvandringen är det inte så konstigt.

Syftet med offentlighetsprincip i alla fristående skolor kan tyckas gott, men kan få ödesdigra konsekvenser. Ett införande skulle tvinga oss till nya administrativa rutiner på bekostnad av elevernas utbildning.

Till er politiker som bestämmer över skolan – sluta fokusera på hur ni ska bedöma oss elever i olika ämnen. Istället för ännu tidigare betyg och fler nationella prov borde ni analysera vilken typ av stöd vi behöver för att nå upp till de krav som ni ställer.

Folkbildningsrådet uppges ha gjort ”mer än 30 års motstånd mot kompetensutveckling när det gäller digitalisering”. Detta stämmer inte, svarar Björn Garefelt Folkbildningsrådet.

Onsdagen den 18 november sätts ett världsrekord i matematikundervisning. 4 000 elever mellan nio och tolv år samlas i Gavlerinken i Gävle för världens största mattelektion. Låt oss förklara poängen med detta.

Vi befinner oss mitt i en transformation till ett helt nytt samhälle där digitaliseringen beskrivs som katalysatorn, möjliggöraren och motorn. Vi på Mattecentrum är övertygade om att IT har en enorm potential som pedagogiskt verktyg och bidrar gärna med vår kunskap och våra erfarenheter.

Det är avgörande att den digitala utvecklingen tar en annan väg än hittills där det funnits en övertro på digital teknik som en frälsare. Det är om tekniken används på ett pedagogiskt sätt som är avgörande för lärandet. Vi måste inse att pojkars datoranvändningsmönster är ett problem, skriver Per Kornhall i en replik.

Den svenska skolan har debatterats mycket, men sällan har de särbegåvade elevernas behov lyfts upp i debatten. De är en av de mest utsatta elevgrupperna som inte får de resurser och det stöd som krävs för att de ska nå sin fulla potential. Varför får inte de särbegåvade plats i den svenska skolans värld?

Om vi misslyckas med att ge nyanlända barn och ungdomar en god start, utbildningsmöjligheter och verktyg för snabb språkinlärning lägger vi grunden för ett långvarigt utanförskap. Därför utvecklar vi nu gemensamt ett verktyg och flerspråkigt digitalt interaktivt läromedel som ska ge dem en bättre skolstart och möjligheter att gå vidare till gymnasiet. Det skriver flera utbildningschefer, forskare och teknikleverantörer.

Sverige behöver kunniga unga företagare och innovativa krafter. Ungdomar som vill förverkliga sina egna idéer, starta eller ta över företag och som vågar tro på sin egen innovationsförmåga. För att inspirera och uppmuntra elever till innovativa tankar som för utvecklingen framåt behövs entreprenörskap i skolan. Det skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund tillsammans med Jens Spendrup, Svenskt Näringsliv.

Pojkar halkar efter i skolan på grund av grupptryck och genusnormer. Samma normer ger flickor stressjukdomar och självskadebeteende. I skolan reproduceras de normer som ligger till grund för samhällets ojämlikhet. Fi vill att en likvärdig, kunskapshöjande och hälsosam skola prioriteras.

Vi vet att pojkar med föräldrar med lägre utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund riskerar att halka efter i skolan. Vi vet också att klass och etnicitet är kategorier som forskningen länge visat är mer utslagsgivande än kön när det gäller utbildningsframgång. Det är en kunskap som måste användas. Debatten om pojkars och flickors skolgång är i dag onyanserad och alldeles för generaliserande.

Skolan behöver få ett starkt och entydigt stöd för arbetsro och ett fokus på att tidigt säkra grundläggande kunskaper och färdigheter. Bristen på ordning och arbetsfokus i skolan är ett uttryck för dåligt ledarskap och en huvuduppgift för den nya Skolkommissionen att ta itu med, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

Det finns starka tecken på att Sveriges långa sommarlov är ett svek mot de svagaste eleverna. När forskare mätt elevernas resultat flera gånger per år upptäckte de att det var under det långa sommarlovet som de svagaste eleverna halkade efter – inte under terminerna.

Sverige har goda förutsättningar att införa ett skolsystem som bygger på att vi litar på våra unga. Vi har nu chansen att skapa skolor som vågar lita på att alla unga individer vill och kan lyckas i livet, och som litar på att pedagoger är kompetenta att hjälpa dessa unga människor att finna och nå sina mål.

Det debatteras friskt om läxor, betyg från fjärde klass, ordningsomdömen och obligatoriskt gymnasium. Men vad får alla dessa förändringar för faktiska resultat i skolan? Vi har nu en situation där det snarare är lösningar som söker problem än problem som söker lösningar, som diskuteras.

Nidbilden av den svenska skolan är att svenska elever knappt kan läsa, skriva eller räkna. Sant är att allt fler elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och att fler elever än tidigare har problem med grundläggande kunskaper. Detta måste vi ändra på. Därför inför Pysslingens skolor nu en läsa-skriva-räkna-garanti.

Skolinspektionen har kritiserat en skola i Kramfors för att den gett elever modersmålsundervisning i form av fjärrundervisning. Ålderdomliga regler får inte stoppa kreativa rektorer som med hjälp av modern IT-teknik hittar nya lösningar i skolans värld.

Skoldebatten kretsar ofta kring frågor som rekrytering av lärare, lönesättning och personaltäthet. Men vi ser andra möjligheter till stora förbättringar för enskilda skolor. I Stockholm har vi tolv förändringsledare som hjälper skolor att göra rätt, skriver Håkan Edman, grundskoledirektör, Stockholms stad, och Oskar Lingqvist, McKinsey & Company.

Grundskolans huvuduppgift är att se till att alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, lär sig de basfärdigheter som krävs för att klara sig i samhället. En förutsättning för att detta ska fungera i verkligheten är förstås att eleverna lär sig att läsa och skriva under sina första skolår. Och det är av nationellt intresse att så sker – bristande läsförståelse är inte bara en fråga för skolan.

Vi är många som grubblar över vilka incitament som får arbetsglädje och resultat att stiga. Såväl elever som lärare behöver känna mer stimulans och motivation i vardagen. Vi är övertygade om att entreprenörskap i skolan är rätt väg att gå.

Jag tror inte det! Förstelärartjänsterna är en dåligt genomtänkt reform som bör omarbetas.

För att den svenska skolan ska utvecklas behöver den följa nya forskningsrön, lämna katedern och välkomna nya och fler sätt att lära, skriver skolpolitikerna Louise Malmström och Nicklas Rudberg (S) tillsammans med Anders Szczepanski, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

Det är dags att låta eleverna utvärdera lärarna. Genom att skapa en plattform lagd av rektorer, förstelärare och lärarbetyg satta av eleverna lägger vi rätt grund för lärarnas kompetensutveckling. Att det behövs visar om inte annat de låga poängkrav från högskoleprovet som räcker för att antas till lärarutbildningen, skriver lärarstudenten Isak Skogstad.

Regeringens senaste skolutspel om att införa betyg i fyran samt att finansministern kallar undervisningen för grupporienterad flumpedagogik visar på en och samma sak: Vi har nu en osedvanligt dålig och flummig skolpolitik. Det skriver lärarna Ann Hultman Jakobsson, inititativtagare till #skolvåren, och Anna-Karin Bengtsson.

Alla jublar över Jan Björklunds (FP) förslag att låta OECD utreda krisen i den svenska skolan. Utredningen ska på ett oberoende sätt fördjupa den vetenskapliga analysen. Men OECD är varken oberoende eller experter på utbildning. Så vilken vetenskaplighet och kunskapssyn kommer OECD stå för?

Det finns en internationell enighet om att det är ytterst viktigt för framtiden att skolan ger unga kunskaper som lägger en grund för en hållbar utveckling. Trots det visar vår undersökning att var fjärde kommun inte ger skolorna möjlighet att nå läroplanens mål om hållbar utveckling. Det skriver Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.

Regeringen misslyckas med de nationella och internationella åtagandena om lärande för hållbar utveckling. Nu måste utbildningsministern berätta vad regeringen tänker göra för att leva upp till målen i läroplanen, skriver tio aktörer inom miljö- och skolområdet.

Skolan måste bygga på elevernas lust att lära, på deras tillit till egna idéer, på deras förmåga att hitta egna lösningar för lärandet. Dagens skola försöker anpassa eleverna till skolan. Morgondagens skola måste anpassa sig till eleverna.

Vi behöver lyfta fram det arbete som görs för att förändra det pedagogiska förhållningssättet i skolan. Där kan ett entreprenöriellt lärande bidra till att förbättra elevernas studieresultat.