30 nya vårdplatser – eller böter på 20 miljoner kronor. Det var kravet från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) till Region Uppsala och Akademiska sjukhuset. Men nu upphäver kammarrätten beslutet.

Överbeläggningar och utlokaliseringar på sjukhusen i Västernorrland i somras var en patientsäkerhetsrisk och ledde till vårdskador. Det visar en ny rapport.

Nationellt samordnad hälso- och vårddata skulle bidra till en mer jämlik vård, minskat antal vårdskador och effektivare behandlingar. Nu måste regeringen agera för att vi ska kunna utnyttja potentialen i insamlade data, skriver Forska!Sverige och en rad patientorganisationer.

Kommuner ska ägna sig åt kärnverksamhet och inte driva företag, anser debattörer. Övriga debattämnen i dag: reformering av socialtjänsten, upphandling och skolval.

Det behövs en nationell strategi och en handlingsplan med konkreta insatser för att sporra hälso- och sjukvården till att ha högst kvalitet i världen, skriver företrädare för Medicinteknikföretaget Arjo

Om man vill återanvända en produkt ska man upphandla en som är avsedd för det. Något annat kan inte vara acceptabelt, slutreplikerar sju organisationer som företräder patienter, vårdprofessioner och tillverkare av medicinteknik.

Reprocessering och återanvändning av katetrar är patientsäkert och försvarbart ur både ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, replikerar flera läkare.

Sekretessbelagda personuppgifter till 2 000 patienter inom hjärtsjukvården i Malmö och Lund läckte ut med tvätten. – Vi tar det här på största allvar, säger Ole Hansen, sektionschef och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

När arbetet är organiserat på ett sätt som gör vården svår eller omöjlig att bedriva och detta kostar någon livet blir sorgen stor men ilskan desto större. Ilskan som beror på insikten att döden skedde i onödan, att den gått att undvika.

Flera kommuner informerar inte anhöriga om att coronasmittan sprids på äldreboenden, visar en kartläggning.

Patientsäkerhetslagen är en kuliss av omsorg om patienter när det i själva verket bara är ett system för att göra personalen fri från personligt ansvar, skriver Dennis Brinkeback i sin slutreplik till Vårdförbundet.

Anmälningar om vårdskador till patientförsäkringsbolaget Löf ökar stadigt. Förra året inkom nästan 18 000. Men allvarliga skador minskar. Västerbotten har flest anmälningar per tusen invånare – se hela listan region för region.

I dag släpps Sveriges första nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Den långsiktiga målsättningen är att ingen patient ska behöva drabbas av skador som hade kunnat undvikas, skriver Charlotta George och Thomas Lindén på Socialstyrelsen.

God sjukvård uppstår inte över en natt. Vi behöver arbeta på både kort och lång sikt. Och från politiskt håll arbetar vi just nu med att utveckla vården och på olika sätt avlasta akutsjukhusen, skriver Anna Starbrink (L) i en slutreplik.

Anna Starbrinks (L) förslag på välfärdssatsningar är ett hån mot de patienter i Stockholmsvården som dagligen utsätts för risker på grund av platsbrist, personalbrist och resursbrist. Politikerna måste sluta komma med tomma ord och visa hur de ska lösa de katastrofala förhållandena i vården, skriver läkarna bakom Stockholms sjukvårdsupprop i en replik.

Vittnesmålen om hur vi i vården tvingas skada väller i fram i Sjukvårdsupprop. Det är som ett me too för vården. Men makthavarna väljer att svara med tystnad.

Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i ett paradigmskifte som ställer höga krav på ledarskapet. Det här är något som triggar Rasmus Havmöller, ny chefläkare och ansvarig för det strategiska patientsäkerhetsarbetet i Region Skåne.

Läkares villkor är en samhällsfråga. Sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet är tydligt – läkares arbetsmiljö är patientens säkerhet. I slutändan är det patienterna som drabbas när vårdplatserna minskar och väntetiderna till vård ökar, skriver Läkarförbundet som presenterar sina krav i avtalsrörelsen 2020.

Varsel av sjukhuspersonal ser just nu bara ut att vara aktuellt i Stockholm och Östersund. Men sparbeting gör att flera regioner tvingas dra ned på bemanningen på andra sätt, visar en enkät till landets regioner.

Trots att vi lever i landets största och rikaste region och betalar den högsta landstingsskatten har vi en sjukvård som inte fungerar. Varslet på 600 tjänster på Karolinska sjukhuset är en katastrof som det borgerliga styret bär skulden för, skriver Kommunal.

Restnoteringarna har ökat dramatiskt på senare år, både i Sverige och i omvärlden. Kroniskt sjuka löper risk att stå utan livsviktiga läkemedel. Det är hög tid för ansvariga politiker på nationell nivå att agera ansvarsfullt, skriver Iktyosföreningen.

I en budget ser man till att öka inkomsterna när man får ökade utgifter. Här har Region Stockholm istället förorsakat ökade utgifter genom dyra hus och fortsatta ombyggnationer, it och annan administration, samt en organisation som är möteskrävande/ kostnadsdrivande. Det skriver Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening.

Regionerna måste bli bättre på att förebygga sjukhusrelaterad undernäring och även på att rapportera till det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det föreslår vi till SKL:s kongress i november, skriver MP-politiker.

Som funktionshindrad far jag runt i vårdsvängen som en kula i ett flipperspel. Både primär- och slutenvården har svårt att närma sig sådana som mig. Det behövs vårdcentraler som är specialiserade på att ta emot personer med funktionsnedsättning, skriver liberalen Per Frykman.

Ökat deltagande i cellprov, direktkanal till urologin och hudcancerdiagnos på distans. Att tidig upptäckt räddar liv är ett faktum inom cancervården och här kan landets sjukvårdsregioner lära av varandra, skriver Ulrika Årehed Kågström, Cancerfonden.

Nej, vi missbrukar inte stomipåsar och katetrar. Det skriver ILCO, Tarm-uro- och stomiförbundet apropå tre regioners åtstramning av stomiprodukter.

En icke optimal vård med många exempel på negativa effekter för kvinnors hälsa som inte syns i de offentliga rapporterna. Så sammanfattas sommaren i svensk förlossningsvård av Svenska barnmorskeförbundet som nu kräver konkreta nationella insatser mot barnmorskebristen.

En av fyra ögonpatienter får vänta olagligt länge på vård och riskerar sämre syn. Med utökade befogenheter för optikerna kan ögonläkarna avlastas - varför tar inte regeringen tag i frågan?

Alla patienter har rätt till en trygg och nära cancervård i tid. Oavsett var de bor. Därför protesterar vi moderater när onkologin i Västervik, en del av Region Kalmar län, nu hotas av nedläggning.

Vården lider av akut personalbrist. På Nya Karolinskas intensivakut har hälften av vårdpersonalen sagt upp sig. Ännu fler hotar med uppsägning efter att de fått sänkt lön. Irene Svenonius (M) - vem ska ta hand om de sjuka när personalen flyr?

Vårdens organisation måste förändras. Vi håller på att administrera ihjäl vår vårdapparat samtidigt som vi stressar sönder personalen.

Brexit innebär den största logistikutmaningen som läkemedelsindustrin någonsin har hanterat. Med tanke på hur kritisk tillgången på läkemedel är för befolkningens hälsa är vi i läkemedelsindustrin oroade över att frågorna inte har uppmärksammats mer utanför vår bransch, skriver styrelseordföranden för Efpia Stefan Oschmann.

Den som dömer ut digital vård kan göra det på grund av tro och tyckande, men inte på basis av medicinsk kvalitet och tillgänglighet. I det avseendet är vi lika bra, om inte bättre, skriver 30 läkare på den digitala vårdgivaren Kry.

Det är hög tid för vårdens arbetsgivare att planera för sommarens bemanningsutmaningar. Vår rekommendation till dem är att de rekryterar så många läkarstudenter som möjligt att arbeta som läkarassistenter eller underläkare, skriver företrädare för Sveriges läkarförbund, Sjukhusläkarna, Sveriges yngre läkares förening, (Sylf) och Sveriges läkarförbund Student.

I vården finns flera exempel på hur digitaliseringen sprungit förbi lagarna. I Skåne lanseras snart en ny digital vårdplattform och för att den ska fungera fullt ut måste regeringen förtydliga lagen, uppmanar Alliansen i Region Skåne.

Närmare 17 000 anmälningar om vårdskador kom till patientförsäkringen Löf förra året. Samtidigt dör allt färre till följd av skada som uppkommit i vården.

Ansvaret för vårdens digitalisering behöver ägas och tas på ledningsnivå. Annars kommer digitaliseringen ifrågasättas allt mer av patienter som tappat tilliten till sjukvården, skriver Håkan Nordgren, läkare och e-hälsokonsult.

Tilliten och hela sjukvårdssystemet har skadats av avslöjandet om läckaget från 1177 Vårdguiden. Samtliga regioner måste nu se över sin verksamhet och ansvariga regioner agera både transparent och resolut.

Alliansen i Region Stockholm betraktar av gammal vana upphandlad verksamhet som bättre och billigare – men snålheten bedrar visheten. Avslöjandet om 1177 Vårdguiden har ställt oss inför en förtroendeskandal och tyvärr får de som vill förstatliga vården nu vind i seglen.

Privatpersoners samtal till 1177 Vårdguiden har legat åtkomliga för vem som helst på internet. Tiotusentals svenskar svävar nu i obehaglig ovisshet. Förtroendet kan bara återfås om de ansvariga visar att de bryr sig om problemet.

Det är oroande att Social­styrelsen lämnat ifrån sig en rap­port med så många triviala konsta­teranden och substanslösa slutsat­ser i en så principiellt viktig fråga som för vilken typ av vård och behandling som lämpar sig för digitala vårdtjänster, skriver överläkare och övertandläkare verksamma vid HTA-enheten Camtö.

Hälso- och sjukvården brottas med tidskrävande digitala system. Samtidigt utnyttjar vi bara en bråkdel av potentialen i Sveriges unika kvalitetsregister. Genom en digital plattform kan vi lösa båda dessa problem och skapa en kunskapsrevolution i vården, skriver Jan Nilsson, professor i hjärt-kärlmedicin och Johan Assarsson, vd Inera.

Rätten till abort, preventivmedel och fri sexualitet handlar i grunden om kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar. Det är landvinningar som måste försvaras mot de konservativa krafter som nu vädrar luft. Argumentet att nej till samvetsfrihet orsakar bemanningsproblem i vården är ett svepskäl som döljer en mörk agenda.

Att bryta beroendet av inhyrd personal är en av nycklarna till att arbetet för högre patientsäkerhet och bättre kvalitet i vården ska lyckas, skriver SKL i en replik till Kompetensföretagen.

SKL:s mål att få bort hyrläkarna nästa år är både orealistiskt och feltänkt. För patienten är det bättre att få träffa en hyrläkare än ingen alls. Inhyrning är en effektiv strategi för att öka vårdens kapacitet, effektivitet och kvalitet.

Råttfällorna i sjukhusets omklädningsrum är ett exempel bland flera på politikers och sjukhuslednings förakt mot vårdpersonalen.

Rätt reformer minskar dödligheten i cancer. I budgeten för 2019 satsar Moderaterna därför stort på bättre och mer tillgänglig cancervård. Den som är sjuk ska få hjälp och stöd, inte en kölapp.

Oron för att patienten inte ska få träffa en läkare vid behov är obefogad. Det är för att patienten ska få rätt vård i rätt tid som vårdgarantin förstärkts, svarar SKL på kritik från Distriktsläkarföreningen Stockholm.

Ambulansflyget är en garant för säkra transporter av patienter. Inte minst från norr till söder. Patienter i Kiruna eller Gällivare ska inte behöva åka till Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska eller Lunds universitetssjukhus i helikopter eller ambulans, skriver företrädare för de fyra Norrlandsregionerna i en replik.

De var överlägset sämst i Sverige. Men på två år har Landstinget Sörmland nästan halverat överbeläggningarna på sina sjukhus.

På fem år har överbeläggningarna fördubblats på svenska sjukhus. Men bilden är splittrad. I 14 av 21 landsting har platsbristen minskat det senaste året.

Landstingens stora it-upphandlingar gör dem beroende av leverantörer från USA. Risken är att patientjournaler lagras utan svensk kontroll, varnar forskare och politiker.

Inom psykiatrin drabbas kvinnor av vårdskador oftare än män. Vid nästan vart tionde vårdtillfälle inträffar en skada som hade kunnat undvikas. Det visar en ny, världsunik journalgranskning.

Landstingen är skyldiga att ge vård i tid, fast läkarkontakt och göra patienten delaktig i vården. I dag är det inget landsting som fullt ut följer lagen. Detta får allvarliga konsekvenser för patienter med komplexa tillstånd och kroniska sjukdomar. Vi har i en valenkät till riksdagspartierna ställt frågan om stärkta patienträttigheter i lagen.

De bristfälliga beslut om behandlingsbegränsning, som Sveriges Radio har rapporterat om nyligen är tyvärr ingen nyhet för oss som organiserar människor med funktionsnedsättningar, skriver Funktionsrätt Sverige, som menar att vården måste få kunskap om så kallad "ableism", det vill säga en sorts kapacitetsnorm som fungerar diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning.

Ekots uppmärksammade granskning "När vården inte räddar liv" aktualiserar frågan om dödshjälp. Men tankarna går inte i huvudsak till den etiska och filosofiska sidan av frågan, utan till den organisatoriska. Principer är enkelt – men rutiner är svårt.

Vi skattebetalare har rätt att förvänta oss valuta för pengarna. Det gäller även vården, som bör basera sig på evidens i dess verkliga bemärkelse. Slutreplik i debatten om komplementär vård.

Svenska vårdtagare är lika intresserade av att använda komplementär vård som tyskar, fransmän och schweizare. De betalar också lika mycket för vården. Att själv få välja den vård som fungerar och som hjälper oss att hitta tillbaka till hälsa är både en fråga om mänskliga fri- och rättigheter och en demokratisk fråga.

Hur kan de politiska partier som är mest marknadspositiva om och om igen så gravt missförstå hur marknader fungerar, frågar Marika Lindgren Åsbrink i sin krönika.

Allmänläkarkollegiet slåss för att patientsäkerheten, kontinuiteten och resurserna ska bibehållas inom primärvården så att vi kan undersöka våra patienter på plats. Mot oss har vi ett fartblint landstingsstyre som uppger att upp till 75 procent av besöken i primärvården kan tas emot genom digitala lösningar, skriver Sara Banegas, distriktsläkare och verksamhetschef, Ekerö Vårdcentral.

Sjukvårdens arbetsgivare lever inte upp till de förväntningar som dagens arbetstagare har. Ett exempel är arbetsgivarnas begränsade förmåga att skapa möjligheter för medarbetarnas kompetensutveckling och fortbildning, skriver Liberalernas region och landstingstoppar i Västra Götaland, Stockholm och Skåne – Jonas Andersson Anna Starbrink och Gilbert Tribo.

Landstinget inte ska ha avtal med vårdgivare som missköter sig, skriver Socialdemokraternas oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting Erika Ullberg, Dag Larsson och Jens Sjöström i en slutreplik till Ultragyn.

Självklart finns olika åsikter om offentlig och privat vård och olika ersättningssystem men att förvränga fakta är alltid fel skriver Eva Ribbenhall, vd på Ultragyn.

Det som i andra länder är en självklarhet – att man har en egen läkare som känner till ens medicinska historia är ovanligt i Sverige. Vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Lösningen stavas politisk vilja, skriver Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund.

Vi trodde att landstingens främsta uppgift var att främja patientsäkerheten. Efter att ha läst SKL:s och flera landstings remissvar om en legitimation för hälso- och sjukvårdens kuratorer undrar vi om så är fallet.

Med ett återinförande av en namngiven patientansvarig läkare ökar patientens trygghet och kontinuitet i vården, skriver Ella Bohlin (KD) i en replik till DS krönikör Jona Elings Knutsson.

Vårdförbundet delar inte bilden som SKL förmedlar till omvärlden om att sommarens vård varit god och säker. Tvärtom äventyrades patientsäkerheten och arbetsmiljön var mycket ansträngd. Nu måste vi tillsammans se till att sommaren 2018 blir bättre.

Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för vården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, tycks alldeles obekant för beslutsfattarna.

Det är analoga metoder, inte digitala, som hotar informationssäkerheten, skriver Liberalerna i en slutreplik om vårdens digitalisering.

Svensk sjukvård konfronteras med en helt ny kategori patienter: gängkriminella. Och problematiken eskalerar. Vården riskerar att försämras om personalen är livrädd.

På sjukhuset vårdar vi människor utan att ha personal, utan vårdplatser och utan operationssalar. Vårdens tusenkonstnärer har tystnat i indignation, lappa och laga duger inte längre. Tillsätt i stället en haverikommission.

En ny lag som börjar gälla nästa år slår fast att det i första hand är vårdgivarna som ska ta emot och hantera klagomål från patienterna. Tanken är att stärka kvalitetsarbetet, men avsaknaden av ett gemensamt system gör tyvärr att vården riskerar att gå miste om viktig kunskap.

Med ett arbetssätt där vi tydligare utgår ifrån individen kan vården göras mer tillgänglig och resurseffektiv. Digitalisering och ny teknik är en framgångsfaktor för detta. Det visar flera pilotprojekt som genomförts inom ramen för Forum för välfärd.

Det är hög tid att rusta hela vårdkedjan runt den födande. Fler efterkontroller och individanpassad uppföljning med barnmorska, fysioterapeut, samt läkare vid behov, måste bli norm efter en förlossning.

Jörgen Nordenström försöker få det till att vår kritik av värdebaserad vård egentligen handlar om att vi vill ha mer resurser. Han har helt missuppfattat oss, skriver 26 specialistläkare i en replik.

Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för depressions- och ångestbehandling, som nu är ute på remiss, har väckt livliga diskussioner. Men en aspekt har inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Det handlar om konsekvenserna för patienterna.

Ledningen för Stockholm läns landsting har nyligen beslutat att införa vårdval för reumatologisk specialistvård i Stockholm. Beslutet påverkar reumatikervården i hela Sverige till det sämre.

Vi ser med stor oro på att den nya styrtrenden värdebaserad vård” införs i Sverige utan vetenskapligt stöd och i strid med riksdagens etiska prioriteringsplattform. Dessutom sker det utan diskussion med vårdpersonalen, skriver ett läkarnätverk.

När jag ser min son som föddes på Sollefteå BB sova stilla bredvid mig blir klumpen i magen stor. De som får lida av landstingets oansvariga politik är små barn som han och deras mammor, skriver BB-ockupanten Anna Marica Ek.

Överbeläggningarna i vården ökar i 18 av 21 landsting. Bristen på sjuksköterskor medför stängda vårdplatser och ökat tryck på de avdelningar som är öppna. Fackförbund varnar för hotad patientsäkerhet.

Ingen ska behöva tveka om den noggranna planeringen kring den sjukvård som ska bedrivas på NKS. Patientsäkerheten ska sättas i första rummet på NKS liksom på alla våra sjukhus, svarar landstingsråden Anna Starbrink och Marie Ljungberg Schött.

Mer än var tredje patient som får sjukvård i sitt hem drabbas av en vårdskada. Det visar de första resultaten från en granskning av journaler i hemsjukvården.

Patienter och personal har just överlevt ännu en sommar i vården. Larmrapporter om stängda vårdplatser, inställda operationer och sönderstressad personal har återigen avlöst varandra. Det är därför hög tid att vårdens huvudmän slutar behandla symtomen – överbeläggning och utlokalisering av patienter – och tar tag i grundproblemet: vårdplatsbristen.

Behoven av digitalisering inom hälso- och sjukvården är både många och stora. Dagens vård är patientosäker på grund av lagstiftningen. Lagen måste nu ändras så att den sätter individens behov i centrum.

Det är dags att utöka patientlagen och inrätta en nationell väntelista inom slutenvården. Genom att låta patienternas valfrihet omfatta både öppenvård och slutenvård kan de välja den sjukvård som är effektivast och bäst. Det gynnar kvaliteten och ger ett mer likvärdig vårdutbud över hela landet, skriver företrädare för Läkarförbundet och flera patientföreningar.

Varje dag drabbas omkring 25 personer i Sverige med förmaksflimmer av stroke. I dag finns bra behandling som minskar risken för att drabbas, men ett problem är att 100 000 svenskar inte känner till att de har förmaksflimmer. Sjukvården bör därför införa ett screeningprogram och tills det är på plats rutinmässig pulskontroll av personer över 65 år för att upptäcka rytmrubbningar i hjärtat.

Om inte ens chefen behöver bry sig om den dagliga verksamheten, varför ska någon annan göra det? Det undrar Hans-Inge Persson efter att ha vistats på sjukhus som anhörig i ett halvår. Patientbemötande måste bli ett obligatoriskt inslag som särskild kurs i all utbildning för sjukvårdspersonal, föreslår han.

Utredningens förslag ökar inte vårdens effektivitet utan är en eftergift åt arbetsgivarna som genom delegering slipper åtgärda den allvarliga bristen på sjuksköterskor, skriver Svensk Sjuksköterskeförening apropå Göran Stiernstedts utredning.

När en patient skadas på grund av felaktig medicinering i hemmet förklaras det ofta med den mänskliga faktorn inom vård och apotek. Eller med brister i IT-stöd eller patientjournaler. Den viktigaste förklaringen – att patienten saknar stöd för att kunna hantera sina läkemedel – kommer sällan fram.

Makten över den högspecialiserade sjukvården bör tas från lokalpolitikerna och flyttas över till staten. Så gjorde man i Norge för femton år sedan vilket gett en större patientsäkerhet och effektivitet, skriver Melker Andersson (M) i Hedemora som vill att Moderaterna driver frågan i Sverige.

Svensk hälso- och sjukvård är i absolut världsklass sett till den medicinska kvaliteten. Tyvärr håller den inte alltid samma nivå av excellens när det kommer till ”mjuka” värden som tillgänglighet och delaktighet. Ibland kan vården även uppfattas som direkt otidsenlig.

Vården står inför en rad framtidsutmaningar som kräver resurser, reformer och politiskt ledarskap. Därtill ökar trycket på vården i pågående flyktingkris. Moderaterna tar dessa frågor på största allvar och har hittills lagt över 60 konkreta förslag som kommer att behandlas skarpt i vår. Dessa förslag måste nu Socialdemokraterna och den tomhänta regeringen ta ställning till, skriver Cecilia Widegren (M).

Det är inte altruism utan vinst som driver läkemedelsbolag att investera stora summor i forskning för att ta fram nya botemedel. Samtidigt måste enorma vinstmarginaler självklart ifrågasättas. Om detta är jag helt enig med Stefan Back, ordförande NT-rådet. Landstingens resurser är inte outtömliga, skriver Jenny Sonesson i slutreplik.

När resurserna är begränsade krävs prioriteringar – och dessa påverkas i sin tur när läkemedelsbolagen lägger prisnivåerna 20 gånger ovanför vad som tidigare har ansetts försvarligt för behandling av de svåraste sjukdomarna, skriver NT-rådets ordförande Stefan Back.

Vårdtiden har kortats för patienter med höftfrakturer. Det har ökat dödligheten efter utskrivningen med 16 procent. Hur kan politikerna stå bakom det?

Vad är en människas liv värt? Den frågan ställs på sin spets i den tilltagande konflikten om vad läkemedel får kosta. Att det finns en prislapp på läkemedel ställer oss in för svåra frågor.

Om vi menar allvar med jämlik vård så får det inte vara betydande skillnader i vilken typ av journaldata de olika landstingen erbjuder via nätet.

Att Läkemedelsverket inte tillåter flytt av läkemedel mellan apotek ger sämre tillgänglighet och service, vilket strider mot målen för omregleringen, skriver Lars Birkeland, vd på Kronans Apotek.

Alla läkemedel ska förvaras, transporteras och säljas på ett patientsäkert sätt. En omfördelning av läkemedel mellan apotek står i strid mot reglerna, och kan påverka patientsäkerheten negativt, skriver Läkemedelsverket i en replik.

I dag får inte läkemedel flyttas från ett apotek till ett annat. Läkemedelsverket bedömer att det är förknippat med patientsäkerhetsrisker. Det är både märkligt och obegripligt. Konsekvensen är en ökad belastning på miljön, sämre tillgång på läkemedel och ekonomiska risker för apoteken.