Patientjournaler

Det it-problem som orsakade omfattande störningar i Region Stockholms journalsystem på tisdagen är löst.

De lågt hängande it-frukterna plockade vi för länge sedan. Nu jagar vi marginella eller imaginära fördelar. Och priset är högt.

TEMA: DIGITAL VÅRD. Bristande informationsöverföring i vården lyfts ofta fram som ett problem. Men trots att Nationell patientöversikt sedan länge är en lösning avstår många från att använda den. ”Jag är förvånad över att användningen fortfarande är relativt låg”, säger Sofie Zetterström på Inera.

Sekretessbelagda personuppgifter till 2 000 patienter inom hjärtsjukvården i Malmö och Lund läckte ut med tvätten. – Vi tar det här på största allvar, säger Ole Hansen, sektionschef och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

85 procent av de tillfrågade i Skånepanelen vill att ens behandlande vårdgivare ska ha tillgång till journaluppgifter från andra vårdgivare. Det är hög tid att regeringen gör det möjligt, annars riskerar vi att bryta mot lagen, skriver Region Skånes regionråd Annette Linander (C) och regionstyrelseledamot Mattias Olsson (S).

Sjukvården lider knappast brist på data, men det är inte helt enkelt att snabbt uppfatta den viktigaste informationen i journalsystemens ordmassor. Visualisering skulle leda till bättre beslut, hävdar uppfinnaren Johan Lundell.

Tamas talar om fluktuationer, som vore syndromet lika osäkert som en väderprognos, när alla andra ser någonting annat: orsak och verkan, skriver Mattias Göransson och Ola Sandstig i en replik till Gellert Tamas.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att korta vårdköerna är att ta kontroll över patientflödena med ett nationellt register och ett gemensamt journalsystem, skriver Ermine Khachatryan, S-politiker i Uppsala.

Ny teknik möjliggör digitala lösningar inom vården som underlättar skapandet av en bättre och mer samordnad vård, men det väcker också juridiska frågeställningar som behöver lösas. Vi behöver en lagstiftning som hjälper oss att utveckla vården, skriver regionstyrelseordförandena i Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Region Stockholm.

Hälso- och sjukvården brottas med tidskrävande digitala system. Samtidigt utnyttjar vi bara en bråkdel av potentialen i Sveriges unika kvalitetsregister. Genom en digital plattform kan vi lösa båda dessa problem och skapa en kunskapsrevolution i vården, skriver Jan Nilsson, professor i hjärt-kärlmedicin och Johan Assarsson, vd Inera.

På området e-hälsa och it-stöd inom vården är det lätt hänt att politiker lockas att fokusera på glamourös genombrottsteknik snarare än på de basala och tråkiga lösningar som måste säkras först, skriver läkarna Mikael Hoffmann och Håkan Nordgren.

Ekots uppmärksammade granskning "När vården inte räddar liv" aktualiserar frågan om dödshjälp. Men tankarna går inte i huvudsak till den etiska och filosofiska sidan av frågan, utan till den organisatoriska. Principer är enkelt – men rutiner är svårt.

Det är viktigt att vara vaksam inför eventuella negativa konsekvenser av nätjournaler. Efter fyra år med tjänsten i Uppsala läns landsting har emellertid inga sådana kunna beläggas, och det gynnar knappast någon att framföra oro innan fakta har kontrollerats.

Mer än var tredje patient som får sjukvård i sitt hem drabbas av en vårdskada. Det visar de första resultaten från en granskning av journaler i hemsjukvården.

Det är fel att påstå att nätjournaler innebär en ökad risk utsatta ungdomar. De kan inte spridas via nätet och kan förseglas så att journalerna blir omöjliga att öppna även om patienterna utsätts för påtryckningar, skriver bolaget bakom tjänsten.

Öppna patientjournaler på nätet kan innebära att hotbilden mot unga som är utsatta för hedersförtryck ökar. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström måste ta ansvar för att dessa personer även i framtiden vågar söka vård

Behoven av digitalisering inom hälso- och sjukvården är både många och stora. Dagens vård är patientosäker på grund av lagstiftningen. Lagen måste nu ändras så att den sätter individens behov i centrum.

Primärvården har mycket att vinna på en förbättrad informationshantering. Elektroniska intyg, bättre remissystem och tillgång till en patients hela läkemedelslista är exempel på nödvändiga åtgärder.

När en patient skadas på grund av felaktig medicinering i hemmet förklaras det ofta med den mänskliga faktorn inom vård och apotek. Eller med brister i IT-stöd eller patientjournaler. Den viktigaste förklaringen – att patienten saknar stöd för att kunna hantera sina läkemedel – kommer sällan fram.

Svensk hälso- och sjukvård är i absolut världsklass sett till den medicinska kvaliteten. Tyvärr håller den inte alltid samma nivå av excellens när det kommer till ”mjuka” värden som tillgänglighet och delaktighet. Ibland kan vården även uppfattas som direkt otidsenlig.

Sverige behöver en helt ny sammanhållen strategi i en allt mer digitaliserad värld. Det kan ge Sverige ökad produktivitet så att resurserna till välfärden räcker till. Robotiseringen måste exempelvis få en likadan knuff som hem-pc-reformen fick genom skattesubventioner 1998.

Var sjätte kvinna har någon gång utsatts för våld av någon som hon har, eller har haft, en nära relation med. I dag onsdag är det internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor och det är ett misslyckande för vårt samhälle att denna dag behöva konstatera att vi har lång väg kvar till målet.

Om vi menar allvar med jämlik vård så får det inte vara betydande skillnader i vilken typ av journaldata de olika landstingen erbjuder via nätet.

Svensk hälso- och sjukvård är ofta bättre än sitt rykte. Men inom ett område släpar utvecklingen efter rejält - tjänster inom E-hälsa. Där har vi en lång väg kvar att gå innan vårdens IT-lösningar ligger på den nivå som vi har rätt att förvänta oss.

För att minska risken för felbehandling och förbättra patientsäkerheten behövs ett gemensamt journalsystem för hela Sverige. Detta ska samordnas och upphandlas på riksnivå.