Patienter

Antalet vårdskador har minskat sedan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) började sina mätningar för tio år sedan, rapporterar SVT Nyheter.

Den 1 april ska regionen ha fasat ut en tredjedel av hyrpersonalen i sjukvården.

För att dra ner på kostnaderna för bemanningsanställda kommer Region Stockholm att pausa bokningen av inhyrd vårdpersonal efter sista februari. Regionen ska också ta fram en plan för hyrbemanningen framåt.

Betyget är allt annat än bra när Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) granskat 27 akutsjukhus i landet. Samtliga kritiseras för brist på personal och vårdplatser, och Ivo bedömer att patientsäkerheten inte kan garanteras. ”Det här får inte bli ett normalläge”, säger generaldirektör Sofia Wallström.

Ombildningar av hyresrätter, hot mot socialsekreterare och vinster i skolan är några av de ämnen som debatterats den gångna långhelgen.

Kammarrätten upphäver återigen det vitesföreläggande på 20 miljoner kronor som utfärdats mot Region Uppsala.

Region Sörmland publicerade förra året ett Facebookinlägg med syftet att få fler unga män att vaccinera sig mot covid-19. Nu får regionen bakläxa av Justitieombudsmannen, något SVT Nyheter var först att rapportera om.

Klimatledarkommuner ger tips kring offentlig upphandling. Lärare vill att riksdagen kompromissar om skolan. SD vill se mer återvandring. Övriga debattämnen: personalförsörjning och patientmedverkan.

30 nya vårdplatser – eller böter på 20 miljoner kronor. Det var kravet från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) till Region Uppsala och Akademiska sjukhuset. Men nu upphäver kammarrätten beslutet.

Överbeläggningar och utlokaliseringar på sjukhusen i Västernorrland i somras var en patientsäkerhetsrisk och ledde till vårdskador. Det visar en ny rapport.

Jonas Lindberg (V) har fel: ingen privatbetalande patient går före i kön till Mandometerbehandling, skriver Cecilia Bergh, vd för Mando Group AB.

Nationellt samordnad hälso- och vårddata skulle bidra till en mer jämlik vård, minskat antal vårdskador och effektivare behandlingar. Nu måste regeringen agera för att vi ska kunna utnyttja potentialen i insamlade data, skriver Forska!Sverige och en rad patientorganisationer.

Kommuner ska ägna sig åt kärnverksamhet och inte driva företag, anser debattörer. Övriga debattämnen i dag: reformering av socialtjänsten, upphandling och skolval.

I en ny undersökning säger en majoritet att de hellre får specialistvård hos en vårdgivare i en annan del av landet än väntar i kö på det närmaste sjukhuset. Det är dags att släppa loss patienterna, skriver Vårdföretagarnas Sabina Joyau och Karin Liljeblad.

Mantrat om valfrihet och synen på patienten som kund har tagit en grotesk vändning när patienter tillåts välja en etnisk svensk vårdgivare.

Alla människor ska garanteras den bästa, beprövade vården fri från privata vinstintressen, skriver vänsterpartisterna Anna Sehlin, Catarina Wahlgren och Jonas Lindberg.

Det behövs en nationell strategi och en handlingsplan med konkreta insatser för att sporra hälso- och sjukvården till att ha högst kvalitet i världen, skriver företrädare för Medicinteknikföretaget Arjo

Jag har arbetat många år i hälso- och sjukvården. Men det som jag lärt mig allra mest av är de erfarenheter jag fått av att själv vara patient eller närstående

Resultatet blir mer användarvänligt, behovsbaserat och relevant när patientföreträdare involveras vid utveckling av digitala vårdlösningar, replikerar företrädare för Visiba Care.

Om man vill återanvända en produkt ska man upphandla en som är avsedd för det. Något annat kan inte vara acceptabelt, slutreplikerar sju organisationer som företräder patienter, vårdprofessioner och tillverkare av medicinteknik.

Reprocessering och återanvändning av katetrar är patientsäkert och försvarbart ur både ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, replikerar flera läkare.

Trots att det under lång tid har jobbats hårt för att förbättra vården, uppvisar den vid en internationell jämförelse, fortsatt svaga resultat på flera områden som väntetid, kontinuitet och samordning. För att lösa problemen behövs framförallt ett nytt fokus, där utgångspunkten är att vården är en gäst i patienternas liv.

I fjol kom det in tusentals coronarelaterade klagomål till landets patientnämnder. Vanligast var det att klaga på inställd eller framflyttad vård.

Socialstyrelsen förespråkar att vården ska återanvända medicintekniska engångsprodukter – på flera patienter. Argumenten som lyfts handlar i huvudsak om ekonomi. Vi ser tvärtom att besparingarna man räknat med vilar på skakig grund, skriver företrädare för sju organisationer som företräder patienter, vårdprofessioner och tillverkare av medicinteknik.

Sekretessbelagda personuppgifter till 2 000 patienter inom hjärtsjukvården i Malmö och Lund läckte ut med tvätten. – Vi tar det här på största allvar, säger Ole Hansen, sektionschef och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Produktion har blivit ett alldeles normalt ord i munnarna på sjukhusvårdens makthavare. Deras fabriksfantasi fått ett så starkt fäste att människor börjat missta drömmen för verklighet. Men den härligt pirriga fantasin som eggade så många beslutsfattare kostar nu hälsa och liv i en utsträckning ingen trodde var möjlig.

Inom vården förstår vi att de patienter som uppfattar sig som elöverkänsliga har ett verkligt lidande. Men beror symtomen på svaga elektromagnetiska fält? Upprepade experiment har visat att ökad exponering inte är det som orsakar akuta symtom hos upplevt elöverkänsliga utan om de tror att de har utsatts, slutreplikerar Mats Reimer.

Det vore bra om vi kunde nyansera den allmänna bilden av vad psykisk ohälsa är och hur den kan behandlas. Det finns en bild i samhället av att psykisk ohälsa kan lindras eller botas genom att en person talar med en psykolog och stannar hemma när den känner sig nere. Problemet är bara att denna bild på många sätt är falsk.

Kan patienter kräva viss vård när evidens för åtgärdernas effekt saknas? När är man mogen att fatta oåterkalleliga medicinska beslut? Att patienten som söker lider är klart, men hur säkerställer man att hen inte ångrar sig? Det finns många obesvarade frågor som rör vården av personer med könsdysfori.

Att peka ut en grupp med en miljörelaterad funktionsnedsättning erkänd 1995, som patientaktivister är inte respektfullt. Elöverkänslighet är en realitet för många i Sverige – oavsett Mats Reimers egna tankar, replikerar Elöverkänsligas Riksförbunds ordförande Marianne Ketti.

Patientaktivister för inte sällan fram illa underbyggda argument i olika medier om behandlingen av sina sjukdomar och de får även gehör för dessa argument i politiken. Journalistiken borde bättra sig. Och politiken borde lära sig att inte lägga sig i frågor som avgörs vetenskapligt.

Jag välkomnar rörelsen bort från en sjukvård enligt principen ”one size fits all” till en sjukvård där patienten involveras i ett lagarbete tillsammans med personalen. Omställningen till nära vård är emellertid bara möjlig om den grundas på principer och värderingar. Det är därifrån energin till förändring kommer, skriver oppositionsregionrådet Jimmy Loord (KD) i Region Kalmar län.

När arbetet är organiserat på ett sätt som gör vården svår eller omöjlig att bedriva och detta kostar någon livet blir sorgen stor men ilskan desto större. Ilskan som beror på insikten att döden skedde i onödan, att den gått att undvika.

Hypotyreos, för låg nivå av sköldkörtelhormon är en folksjukdom. Men det är inte alltid behandling av sjukdomen ger önskade resultat. I det läget är det viktigt att inte stirra sig blind på sköldkörteln, utan noga undersöka andra orsaker till ospecifika symtom som trötthet och nedstämdhet.

85 procent av de tillfrågade i Skånepanelen vill att ens behandlande vårdgivare ska ha tillgång till journaluppgifter från andra vårdgivare. Det är hög tid att regeringen gör det möjligt, annars riskerar vi att bryta mot lagen, skriver Region Skånes regionråd Annette Linander (C) och regionstyrelseledamot Mattias Olsson (S).

Rasism dödar. Det är fakta och det är oacceptablet. Men att rasism även dödar och skadar i vården, vars uppgift är att rädda liv, är extra chockerande. Dessvärre är också det fakta.

De gånger som lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård följs och it-stödet används så som det är tänkt kan patienter utan övertid bli utskrivvna från heldygnsvården. Ändå stöter jag dagligdags på patrull i samverkansarbetet. Hur kommer det sig att vissa planeringar blir så tungrodda, frågar kuratorn Gunny Åkesson.

Skaparna av vårdfabriken har aldrig begripit värdet av en kram. Tiden det tar att trösta ses som en direkt förlustaffär; kramar drar ner produktionstakten, driver kostnaderna i höjden och föranleder ännu ett år med hårda besparingskrav.

Sju av tio patienter med långvariga folksjukdomar har fått mindre rehabilitering under coronapandemin. Varannan uppger att deras hälsa har försämrats. Regeringen behöver ta ett samlat grepp om rehabiliteringsskulden, skriver Stefan Jutterdal, förbundsordförande för Fysioterapeuterna.

Låt nätläkarbolagen bedriva sjukvård på samma villkor som vanliga vårdcentraler och ta ett helhetsansvar för sina patienter, ha BVC, hemsjukvård och allt annat som ingår, i stället för att dränera och fragmentera sönder vården, skriver Svensk förening för allmänmedicins ordförande Magnus Isacson.

Nu har det hänt, som vi visste skulle hända. Vårdpersonal i Sverige har insjuknat och dött i Covid-19. Samma sak händer i alla drabbade länder, och misstanken om otillräcklig skyddsutrustning skaver.

Att formulera en politik som garanterar jämlik vård utifrån gissningar är svårt. Det krävs fakta och evidens för att veta vilka förebyggande resurser som bör sättas in, skriver nio liberaler från olika delar av landet.

Flera kommuner informerar inte anhöriga om att coronasmittan sprids på äldreboenden, visar en kartläggning.

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Patientsäkerhetslagen är en kuliss av omsorg om patienter när det i själva verket bara är ett system för att göra personalen fri från personligt ansvar, skriver Dennis Brinkeback i sin slutreplik till Vårdförbundet.

Läkare ska lindra, trösta och bota, inte förhindra och hota. Mats Reimer använder i stället all sin energi på att trampa på en hårt drabbad grupp med miljörelaterad funktionsnedsättning, replikerar Ingrid Berggren.

Samhället bör inte spela med i vanföreställningen om att elallergi finns. Det gör ingen friskare, tvärtom.

Anmälningar om vårdskador till patientförsäkringsbolaget Löf ökar stadigt. Förra året inkom nästan 18 000. Men allvarliga skador minskar. Västerbotten har flest anmälningar per tusen invånare – se hela listan region för region.

I dag släpps Sveriges första nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Den långsiktiga målsättningen är att ingen patient ska behöva drabbas av skador som hade kunnat undvikas, skriver Charlotta George och Thomas Lindén på Socialstyrelsen.

Reformer som öppnat för privatiseringar och marknadsanpassningar ökar ojämlikheten i vården. Hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen säger att sjukast ska få hjälp först rundas ständigt i takt med att de privata sjukförsäkringarna, vårdvalen och de privata nätläkarna ökar i antal, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö, Sara Svensson, Jonas Lindberg och Eva Olofsson.

Vårdens utmaningar kräver många åtgärder och ofta ökade resurser. Men svaret behöver inte alltid vara mer pengar, det kan också vara effektivare rutiner och att varje patient hamnar på rätt plats. Här är patienthotellen, med en kombination av vårdkompetens och service, en viktig resurs som komplement till sjukhusvården. En resurs som kan vidareutvecklas, skriver fem chefer för patienthotell.

God sjukvård uppstår inte över en natt. Vi behöver arbeta på både kort och lång sikt. Och från politiskt håll arbetar vi just nu med att utveckla vården och på olika sätt avlasta akutsjukhusen, skriver Anna Starbrink (L) i en slutreplik.

Anna Starbrinks (L) förslag på välfärdssatsningar är ett hån mot de patienter i Stockholmsvården som dagligen utsätts för risker på grund av platsbrist, personalbrist och resursbrist. Politikerna måste sluta komma med tomma ord och visa hur de ska lösa de katastrofala förhållandena i vården, skriver läkarna bakom Stockholms sjukvårdsupprop i en replik.

Vittnesmålen om hur vi i vården tvingas skada väller i fram i Sjukvårdsupprop. Det är som ett me too för vården. Men makthavarna väljer att svara med tystnad.

Vår kritik mot hur genomsnittskostnaderna för vård på en vårdcentral jämförs med digitala vårdbesök kvarstår, slutreplikerar Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann.

Det går inte att separera vissa patientgrupper från de ökade möjligheter till vård som digitaliseringen medfört. Det saknas dock bra sätt mäta kostnader för digital respektive fysisk primärvård och det finns ett stort behov av mer forskning och kunskap, replikerar läkare, forskare med flera.

Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i ett paradigmskifte som ställer höga krav på ledarskapet. Det här är något som triggar Rasmus Havmöller, ny chefläkare och ansvarig för det strategiska patientsäkerhetsarbetet i Region Skåne.

Läkares villkor är en samhällsfråga. Sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet är tydligt – läkares arbetsmiljö är patientens säkerhet. I slutändan är det patienterna som drabbas när vårdplatserna minskar och väntetiderna till vård ökar, skriver Läkarförbundet som presenterar sina krav i avtalsrörelsen 2020.

Det går inte att rakt av jämföra kostnader för vård på distans med vård på en vårdcentral, eftersom den tillgängliga statistiken endast tillåter missvisande jämförelser. Det skriver forskarna Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann, som är kritiska till en ny forskningsrapport som slår fast att distansbesök troligen är billigare.

Sjukvården misslyckas ofta att göra behandlingar med nya innovativa läkemedel tillgängliga till patienter med svåra, sällsynta och obotliga sjukdomar. Den långsiktiga lösningen på problemet handlar inte om mer pengar till hälso- och sjukvården utan om att öka vår gemensamma betalningsförmåga, skriver hälso- och sjukvårdsdirektörerna i Region Västerbotten och Region Örebro län.

Varsel av sjukhuspersonal ser just nu bara ut att vara aktuellt i Stockholm och Östersund. Men sparbeting gör att flera regioner tvingas dra ned på bemanningen på andra sätt, visar en enkät till landets regioner.

Vården och omsorgen står inför en omdanande förändring för att bli mer tillgänglig och nära den enskilda medborgaren. Staten behöver ta ett större ansvar och tillsynen har en särställning bland statliga styrmedel. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har idag lämnat en rapport till regeringen på hur förstärkt tillsyn bäst kan bidra till omställningen.

Utvecklingen har länge gått mot mer brukarmedverkan och patientinflytande, men i SKR:s nya förslag behandlas patientorganisationerna styvmoderligt. Det vore olyckligt om vi nu rör oss mot en situation där civilsamhället åsidosätts, till förmån för att professionen bestämmer mer på patienternas bekostnad, skriver Rasken Andreasson, Verdandi.

De riktigt bra verksamheterna börjar inte med att skära ned, utan med att skapa värde för dem verksamheten är till för. Det är dags att sjukvårdens politiker och tjänstemän ändrar tankemönster, skriver organisationsforskaren Henrik Eriksson apropå varslen i Region Stockholm.

Trots att vi lever i landets största och rikaste region och betalar den högsta landstingsskatten har vi en sjukvård som inte fungerar. Varslet på 600 tjänster på Karolinska sjukhuset är en katastrof som det borgerliga styret bär skulden för, skriver Kommunal.

Restnoteringarna har ökat dramatiskt på senare år, både i Sverige och i omvärlden. Kroniskt sjuka löper risk att stå utan livsviktiga läkemedel. Det är hög tid för ansvariga politiker på nationell nivå att agera ansvarsfullt, skriver Iktyosföreningen.

I en budget ser man till att öka inkomsterna när man får ökade utgifter. Här har Region Stockholm istället förorsakat ökade utgifter genom dyra hus och fortsatta ombyggnationer, it och annan administration, samt en organisation som är möteskrävande/ kostnadsdrivande. Det skriver Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening.

Regionerna måste bli bättre på att förebygga sjukhusrelaterad undernäring och även på att rapportera till det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det föreslår vi till SKL:s kongress i november, skriver MP-politiker.

Vi satte morgonkaffet i halsen när vi läste att Kristdemokraterna vill införa avgifter för mammografi. Ebba Busch Thor bedriver en instagrampolitik där det är viktigare att synas med kändisar än att ge alla kvinnor rätt till god vård, skriver S-kvinnor och S i Region Uppsala.

Som funktionshindrad far jag runt i vårdsvängen som en kula i ett flipperspel. Både primär- och slutenvården har svårt att närma sig sådana som mig. Det behövs vårdcentraler som är specialiserade på att ta emot personer med funktionsnedsättning, skriver liberalen Per Frykman.

Ökat deltagande i cellprov, direktkanal till urologin och hudcancerdiagnos på distans. Att tidig upptäckt räddar liv är ett faktum inom cancervården och här kan landets sjukvårdsregioner lära av varandra, skriver Ulrika Årehed Kågström, Cancerfonden.

Vården säger sig vilja lyssna på patienten. Men civilsamhällets betydelsefulla demokratiska roll urholkas allt mer. I det nationella utvecklingsarbetet för en likvärdig vård vill sjukvårdsregionerna nu själva kunna bestämma vem som ska representera patienten. Vad gör patientmedverkan för nytta om det inte är patienterna själva som får välja vem som ska representera dem?

Nej, vi missbrukar inte stomipåsar och katetrar. Det skriver ILCO, Tarm-uro- och stomiförbundet apropå tre regioners åtstramning av stomiprodukter.

En icke optimal vård med många exempel på negativa effekter för kvinnors hälsa som inte syns i de offentliga rapporterna. Så sammanfattas sommaren i svensk förlossningsvård av Svenska barnmorskeförbundet som nu kräver konkreta nationella insatser mot barnmorskebristen.

Jag har fortfarande inget emot digital vård som riktar sig till patienter som inte behöver fysisk undersökning, men den får stå på egna ben på en privat marknad. Resultatet blir annars att principen om en behovsstyrd offentligt finansierad vård får stryka på foten, slutreplikerar Mats Reimer till Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

En av fyra ögonpatienter får vänta olagligt länge på vård och riskerar sämre syn. Med utökade befogenheter för optikerna kan ögonläkarna avlastas - varför tar inte regeringen tag i frågan?

Mats Reimers nedlåtande kommentarer om att besöken hos nätläkare handlar om hälsoångest eller behov av mormorsbehandling tyder på att han inte tar patienterna på allvar. Han bör ta till sig den information om digitala vårdmöten som finns tillgänglig, så han slipper uppröras i onödan, replikerar Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Barnmorskan är många gånger den enda kontakt en kvinna har med vården. Hon handlägger självständigt olika tillstånd, gör undersökningar, ställer diagnoser, samt genomför patientuppföljningar. För att få ett helhetsperspektiv bör barnmorskan få förskriva fler läkemedel kopplat till mötet och behandlingen av patienterna.

Om vi tar vårt ansvar för att sprida kunskap om diabetes måste läkarna ta sitt och ge behandling som räddar liv, skriver Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige.

Ny teknik möjliggör digitala lösningar inom vården som underlättar skapandet av en bättre och mer samordnad vård, men det väcker också juridiska frågeställningar som behöver lösas. Vi behöver en lagstiftning som hjälper oss att utveckla vården, skriver regionstyrelseordförandena i Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Region Stockholm.

Slussfunktioner är naturligtvis bra, men i vissa fall leder det till dubbla eller trippla konsultationer helt i onödan, skriver Magnus Nyhlén, Min Doktor, som vill ersätta gamla principer med nya.

De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin MS-diagnos. Rätt diagnos och snabbt insatt behandling så snart som möjligt betyder mycket för möjligheterna till bevarad livskvalitet och delaktighet i samhället. Därför är det oroande att allt fler patienter fått vänta mer än ett år på sin diagnos, skriver Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.

I en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen slås det fast att en patient inte har rätt till ersättning för vård i ett annat EU-land, trots att villkoren är uppfyllda. Den nya domen stänger, i strid med gällande EU-rätt, ute tiotusentals patienter från den vård som de har rätt till, skriver läkarna Johan Rosengren och Carl Swartling.

Om digitalisering och innovationsutveckling verkligen ska förändra vården måste det ske inifrån och i samverkan med alla delar i vårdens eko-system. Att upprätta ett separat branschråd är inte ett steg i rätt riktning, replikerar Doktor24:as verksamhetschef Daniel Kernell till Kry och Min Doktor.

Alla patienter har rätt till en trygg och nära cancervård i tid. Oavsett var de bor. Därför protesterar vi moderater när onkologin i Västervik, en del av Region Kalmar län, nu hotas av nedläggning.

Vården lider av akut personalbrist. På Nya Karolinskas intensivakut har hälften av vårdpersonalen sagt upp sig. Ännu fler hotar med uppsägning efter att de fått sänkt lön. Irene Svenonius (M) - vem ska ta hand om de sjuka när personalen flyr?

Försäkringskassan riskerar att utsätta patienter för livsfara när de förhalar brådskande LSS-beslut. Våra myndigheter måste kunna prioritera och agera i stället för att lita på att assistansbolagen arbetar ideellt i väntan på ett beslut, skriver Babak Sarhang, vd Adela omsorg.

Elva procent av Sveriges kvinnor lider av lipödem. Men det är en sjukdom som vården struntar i – trots att den är behandlingsbar. Vi kräver nu bättring av Sveriges Kommuner och Landsting.

I dag publicerar Riksförbundet sällsynta diagnoser en rapport som visar att personer som har sällsynta diagnoser möts av bristande kunskap och förmågor hos vården. För att komma framåt behövs en nationell handlingsplan. Ansvaret vilar ytterst på regeringen, skriver förbundets ordförande Ulf Larsson.

Vårdens organisation måste förändras. Vi håller på att administrera ihjäl vår vårdapparat samtidigt som vi stressar sönder personalen.

Med vår nya policy för en Tobaksfri Region Västernorrland gör vi ett tydligt ställningstagande att patienter, där det är relevant, ska tillfrågas om tobaksvanor och medarbetarna inte ska röka på arbetstid, skriver hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Lena Asplund (M) och vice ordförande Elina Backlund Arab (S).

Brexit innebär den största logistikutmaningen som läkemedelsindustrin någonsin har hanterat. Med tanke på hur kritisk tillgången på läkemedel är för befolkningens hälsa är vi i läkemedelsindustrin oroade över att frågorna inte har uppmärksammats mer utanför vår bransch, skriver styrelseordföranden för Efpia Stefan Oschmann.

Den som dömer ut digital vård kan göra det på grund av tro och tyckande, men inte på basis av medicinsk kvalitet och tillgänglighet. I det avseendet är vi lika bra, om inte bättre, skriver 30 läkare på den digitala vårdgivaren Kry.

Det är hög tid för vårdens arbetsgivare att planera för sommarens bemanningsutmaningar. Vår rekommendation till dem är att de rekryterar så många läkarstudenter som möjligt att arbeta som läkarassistenter eller underläkare, skriver företrädare för Sveriges läkarförbund, Sjukhusläkarna, Sveriges yngre läkares förening, (Sylf) och Sveriges läkarförbund Student.

Att sänka ersättningen för den nationellt tillgängliga digitala vården skulle skicka en kraftig signal om att den nödvändiga digitaliseringen av svensk hälso- och sjukvård inte är önskvärd, skriver Kry:s utvecklingschef Livia Holm och Sverigechef Tobias Niemi.

I vården finns flera exempel på hur digitaliseringen sprungit förbi lagarna. I Skåne lanseras snart en ny digital vårdplattform och för att den ska fungera fullt ut måste regeringen förtydliga lagen, uppmanar Alliansen i Region Skåne.

Närmare 17 000 anmälningar om vårdskador kom till patientförsäkringen Löf förra året. Samtidigt dör allt färre till följd av skada som uppkommit i vården.

Ansvaret för vårdens digitalisering behöver ägas och tas på ledningsnivå. Annars kommer digitaliseringen ifrågasättas allt mer av patienter som tappat tilliten till sjukvården, skriver Håkan Nordgren, läkare och e-hälsokonsult.

Tilliten och hela sjukvårdssystemet har skadats av avslöjandet om läckaget från 1177 Vårdguiden. Samtliga regioner måste nu se över sin verksamhet och ansvariga regioner agera både transparent och resolut.

Alliansen i Region Stockholm betraktar av gammal vana upphandlad verksamhet som bättre och billigare – men snålheten bedrar visheten. Avslöjandet om 1177 Vårdguiden har ställt oss inför en förtroendeskandal och tyvärr får de som vill förstatliga vården nu vind i seglen.