Klimatledarkommuner ger tips kring offentlig upphandling. Lärare vill att riksdagen kompromissar om skolan. SD vill se mer återvandring. Övriga debattämnen: personalförsörjning och patientmedverkan.

Jonas Lindberg (V) har fel: ingen privatbetalande patient går före i kön till Mandometerbehandling, skriver Cecilia Bergh, vd för Mando Group AB.

I en ny undersökning säger en majoritet att de hellre får specialistvård hos en vårdgivare i en annan del av landet än väntar i kö på det närmaste sjukhuset. Det är dags att släppa loss patienterna, skriver Vårdföretagarnas Sabina Joyau och Karin Liljeblad.

Mantrat om valfrihet och synen på patienten som kund har tagit en grotesk vändning när patienter tillåts välja en etnisk svensk vårdgivare.

Alla människor ska garanteras den bästa, beprövade vården fri från privata vinstintressen, skriver vänsterpartisterna Anna Sehlin, Catarina Wahlgren och Jonas Lindberg.

Jag har arbetat många år i hälso- och sjukvården. Men det som jag lärt mig allra mest av är de erfarenheter jag fått av att själv vara patient eller närstående

Resultatet blir mer användarvänligt, behovsbaserat och relevant när patientföreträdare involveras vid utveckling av digitala vårdlösningar, replikerar företrädare för Visiba Care.

Trots att det under lång tid har jobbats hårt för att förbättra vården, uppvisar den vid en internationell jämförelse, fortsatt svaga resultat på flera områden som väntetid, kontinuitet och samordning. För att lösa problemen behövs framförallt ett nytt fokus, där utgångspunkten är att vården är en gäst i patienternas liv.

I fjol kom det in tusentals coronarelaterade klagomål till landets patientnämnder. Vanligast var det att klaga på inställd eller framflyttad vård.

Socialstyrelsen förespråkar att vården ska återanvända medicintekniska engångsprodukter – på flera patienter. Argumenten som lyfts handlar i huvudsak om ekonomi. Vi ser tvärtom att besparingarna man räknat med vilar på skakig grund, skriver företrädare för sju organisationer som företräder patienter, vårdprofessioner och tillverkare av medicinteknik.

Produktion har blivit ett alldeles normalt ord i munnarna på sjukhusvårdens makthavare. Deras fabriksfantasi fått ett så starkt fäste att människor börjat missta drömmen för verklighet. Men den härligt pirriga fantasin som eggade så många beslutsfattare kostar nu hälsa och liv i en utsträckning ingen trodde var möjlig.

Inom vården förstår vi att de patienter som uppfattar sig som elöverkänsliga har ett verkligt lidande. Men beror symtomen på svaga elektromagnetiska fält? Upprepade experiment har visat att ökad exponering inte är det som orsakar akuta symtom hos upplevt elöverkänsliga utan om de tror att de har utsatts, slutreplikerar Mats Reimer.

Det vore bra om vi kunde nyansera den allmänna bilden av vad psykisk ohälsa är och hur den kan behandlas. Det finns en bild i samhället av att psykisk ohälsa kan lindras eller botas genom att en person talar med en psykolog och stannar hemma när den känner sig nere. Problemet är bara att denna bild på många sätt är falsk.

Kan patienter kräva viss vård när evidens för åtgärdernas effekt saknas? När är man mogen att fatta oåterkalleliga medicinska beslut? Att patienten som söker lider är klart, men hur säkerställer man att hen inte ångrar sig? Det finns många obesvarade frågor som rör vården av personer med könsdysfori.

Att peka ut en grupp med en miljörelaterad funktionsnedsättning erkänd 1995, som patientaktivister är inte respektfullt. Elöverkänslighet är en realitet för många i Sverige – oavsett Mats Reimers egna tankar, replikerar Elöverkänsligas Riksförbunds ordförande Marianne Ketti.

Patientaktivister för inte sällan fram illa underbyggda argument i olika medier om behandlingen av sina sjukdomar och de får även gehör för dessa argument i politiken. Journalistiken borde bättra sig. Och politiken borde lära sig att inte lägga sig i frågor som avgörs vetenskapligt.

Jag välkomnar rörelsen bort från en sjukvård enligt principen ”one size fits all” till en sjukvård där patienten involveras i ett lagarbete tillsammans med personalen. Omställningen till nära vård är emellertid bara möjlig om den grundas på principer och värderingar. Det är därifrån energin till förändring kommer, skriver oppositionsregionrådet Jimmy Loord (KD) i Region Kalmar län.

Hypotyreos, för låg nivå av sköldkörtelhormon är en folksjukdom. Men det är inte alltid behandling av sjukdomen ger önskade resultat. I det läget är det viktigt att inte stirra sig blind på sköldkörteln, utan noga undersöka andra orsaker till ospecifika symtom som trötthet och nedstämdhet.

85 procent av de tillfrågade i Skånepanelen vill att ens behandlande vårdgivare ska ha tillgång till journaluppgifter från andra vårdgivare. Det är hög tid att regeringen gör det möjligt, annars riskerar vi att bryta mot lagen, skriver Region Skånes regionråd Annette Linander (C) och regionstyrelseledamot Mattias Olsson (S).

Rasism dödar. Det är fakta och det är oacceptablet. Men att rasism även dödar och skadar i vården, vars uppgift är att rädda liv, är extra chockerande. Dessvärre är också det fakta.

De gånger som lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård följs och it-stödet används så som det är tänkt kan patienter utan övertid bli utskrivvna från heldygnsvården. Ändå stöter jag dagligdags på patrull i samverkansarbetet. Hur kommer det sig att vissa planeringar blir så tungrodda, frågar kuratorn Gunny Åkesson.

Skaparna av vårdfabriken har aldrig begripit värdet av en kram. Tiden det tar att trösta ses som en direkt förlustaffär; kramar drar ner produktionstakten, driver kostnaderna i höjden och föranleder ännu ett år med hårda besparingskrav.

Sju av tio patienter med långvariga folksjukdomar har fått mindre rehabilitering under coronapandemin. Varannan uppger att deras hälsa har försämrats. Regeringen behöver ta ett samlat grepp om rehabiliteringsskulden, skriver Stefan Jutterdal, förbundsordförande för Fysioterapeuterna.

Låt nätläkarbolagen bedriva sjukvård på samma villkor som vanliga vårdcentraler och ta ett helhetsansvar för sina patienter, ha BVC, hemsjukvård och allt annat som ingår, i stället för att dränera och fragmentera sönder vården, skriver Svensk förening för allmänmedicins ordförande Magnus Isacson.

Nu har det hänt, som vi visste skulle hända. Vårdpersonal i Sverige har insjuknat och dött i Covid-19. Samma sak händer i alla drabbade länder, och misstanken om otillräcklig skyddsutrustning skaver.

Att formulera en politik som garanterar jämlik vård utifrån gissningar är svårt. Det krävs fakta och evidens för att veta vilka förebyggande resurser som bör sättas in, skriver nio liberaler från olika delar av landet.

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Läkare ska lindra, trösta och bota, inte förhindra och hota. Mats Reimer använder i stället all sin energi på att trampa på en hårt drabbad grupp med miljörelaterad funktionsnedsättning, replikerar Ingrid Berggren.

Samhället bör inte spela med i vanföreställningen om att elallergi finns. Det gör ingen friskare, tvärtom.

I dag släpps Sveriges första nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Den långsiktiga målsättningen är att ingen patient ska behöva drabbas av skador som hade kunnat undvikas, skriver Charlotta George och Thomas Lindén på Socialstyrelsen.

Reformer som öppnat för privatiseringar och marknadsanpassningar ökar ojämlikheten i vården. Hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen säger att sjukast ska få hjälp först rundas ständigt i takt med att de privata sjukförsäkringarna, vårdvalen och de privata nätläkarna ökar i antal, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö, Sara Svensson, Jonas Lindberg och Eva Olofsson.

Vårdens utmaningar kräver många åtgärder och ofta ökade resurser. Men svaret behöver inte alltid vara mer pengar, det kan också vara effektivare rutiner och att varje patient hamnar på rätt plats. Här är patienthotellen, med en kombination av vårdkompetens och service, en viktig resurs som komplement till sjukhusvården. En resurs som kan vidareutvecklas, skriver fem chefer för patienthotell.

Vår kritik mot hur genomsnittskostnaderna för vård på en vårdcentral jämförs med digitala vårdbesök kvarstår, slutreplikerar Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann.

Det går inte att separera vissa patientgrupper från de ökade möjligheter till vård som digitaliseringen medfört. Det saknas dock bra sätt mäta kostnader för digital respektive fysisk primärvård och det finns ett stort behov av mer forskning och kunskap, replikerar läkare, forskare med flera.

Det går inte att rakt av jämföra kostnader för vård på distans med vård på en vårdcentral, eftersom den tillgängliga statistiken endast tillåter missvisande jämförelser. Det skriver forskarna Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann, som är kritiska till en ny forskningsrapport som slår fast att distansbesök troligen är billigare.

Sjukvården misslyckas ofta att göra behandlingar med nya innovativa läkemedel tillgängliga till patienter med svåra, sällsynta och obotliga sjukdomar. Den långsiktiga lösningen på problemet handlar inte om mer pengar till hälso- och sjukvården utan om att öka vår gemensamma betalningsförmåga, skriver hälso- och sjukvårdsdirektörerna i Region Västerbotten och Region Örebro län.

Vården och omsorgen står inför en omdanande förändring för att bli mer tillgänglig och nära den enskilda medborgaren. Staten behöver ta ett större ansvar och tillsynen har en särställning bland statliga styrmedel. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har idag lämnat en rapport till regeringen på hur förstärkt tillsyn bäst kan bidra till omställningen.

Utvecklingen har länge gått mot mer brukarmedverkan och patientinflytande, men i SKR:s nya förslag behandlas patientorganisationerna styvmoderligt. Det vore olyckligt om vi nu rör oss mot en situation där civilsamhället åsidosätts, till förmån för att professionen bestämmer mer på patienternas bekostnad, skriver Rasken Andreasson, Verdandi.

De riktigt bra verksamheterna börjar inte med att skära ned, utan med att skapa värde för dem verksamheten är till för. Det är dags att sjukvårdens politiker och tjänstemän ändrar tankemönster, skriver organisationsforskaren Henrik Eriksson apropå varslen i Region Stockholm.

Vi satte morgonkaffet i halsen när vi läste att Kristdemokraterna vill införa avgifter för mammografi. Ebba Busch Thor bedriver en instagrampolitik där det är viktigare att synas med kändisar än att ge alla kvinnor rätt till god vård, skriver S-kvinnor och S i Region Uppsala.

Vården säger sig vilja lyssna på patienten. Men civilsamhällets betydelsefulla demokratiska roll urholkas allt mer. I det nationella utvecklingsarbetet för en likvärdig vård vill sjukvårdsregionerna nu själva kunna bestämma vem som ska representera patienten. Vad gör patientmedverkan för nytta om det inte är patienterna själva som får välja vem som ska representera dem?

Jag har fortfarande inget emot digital vård som riktar sig till patienter som inte behöver fysisk undersökning, men den får stå på egna ben på en privat marknad. Resultatet blir annars att principen om en behovsstyrd offentligt finansierad vård får stryka på foten, slutreplikerar Mats Reimer till Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Mats Reimers nedlåtande kommentarer om att besöken hos nätläkare handlar om hälsoångest eller behov av mormorsbehandling tyder på att han inte tar patienterna på allvar. Han bör ta till sig den information om digitala vårdmöten som finns tillgänglig, så han slipper uppröras i onödan, replikerar Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Barnmorskan är många gånger den enda kontakt en kvinna har med vården. Hon handlägger självständigt olika tillstånd, gör undersökningar, ställer diagnoser, samt genomför patientuppföljningar. För att få ett helhetsperspektiv bör barnmorskan få förskriva fler läkemedel kopplat till mötet och behandlingen av patienterna.

Om vi tar vårt ansvar för att sprida kunskap om diabetes måste läkarna ta sitt och ge behandling som räddar liv, skriver Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige.

Ny teknik möjliggör digitala lösningar inom vården som underlättar skapandet av en bättre och mer samordnad vård, men det väcker också juridiska frågeställningar som behöver lösas. Vi behöver en lagstiftning som hjälper oss att utveckla vården, skriver regionstyrelseordförandena i Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Region Stockholm.

Slussfunktioner är naturligtvis bra, men i vissa fall leder det till dubbla eller trippla konsultationer helt i onödan, skriver Magnus Nyhlén, Min Doktor, som vill ersätta gamla principer med nya.

De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin MS-diagnos. Rätt diagnos och snabbt insatt behandling så snart som möjligt betyder mycket för möjligheterna till bevarad livskvalitet och delaktighet i samhället. Därför är det oroande att allt fler patienter fått vänta mer än ett år på sin diagnos, skriver Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.

I en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen slås det fast att en patient inte har rätt till ersättning för vård i ett annat EU-land, trots att villkoren är uppfyllda. Den nya domen stänger, i strid med gällande EU-rätt, ute tiotusentals patienter från den vård som de har rätt till, skriver läkarna Johan Rosengren och Carl Swartling.

Om digitalisering och innovationsutveckling verkligen ska förändra vården måste det ske inifrån och i samverkan med alla delar i vårdens eko-system. Att upprätta ett separat branschråd är inte ett steg i rätt riktning, replikerar Doktor24:as verksamhetschef Daniel Kernell till Kry och Min Doktor.

Försäkringskassan riskerar att utsätta patienter för livsfara när de förhalar brådskande LSS-beslut. Våra myndigheter måste kunna prioritera och agera i stället för att lita på att assistansbolagen arbetar ideellt i väntan på ett beslut, skriver Babak Sarhang, vd Adela omsorg.

Elva procent av Sveriges kvinnor lider av lipödem. Men det är en sjukdom som vården struntar i – trots att den är behandlingsbar. Vi kräver nu bättring av Sveriges Kommuner och Landsting.

I dag publicerar Riksförbundet sällsynta diagnoser en rapport som visar att personer som har sällsynta diagnoser möts av bristande kunskap och förmågor hos vården. För att komma framåt behövs en nationell handlingsplan. Ansvaret vilar ytterst på regeringen, skriver förbundets ordförande Ulf Larsson.

Med vår nya policy för en Tobaksfri Region Västernorrland gör vi ett tydligt ställningstagande att patienter, där det är relevant, ska tillfrågas om tobaksvanor och medarbetarna inte ska röka på arbetstid, skriver hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Lena Asplund (M) och vice ordförande Elina Backlund Arab (S).

Brexit innebär den största logistikutmaningen som läkemedelsindustrin någonsin har hanterat. Med tanke på hur kritisk tillgången på läkemedel är för befolkningens hälsa är vi i läkemedelsindustrin oroade över att frågorna inte har uppmärksammats mer utanför vår bransch, skriver styrelseordföranden för Efpia Stefan Oschmann.

Att sänka ersättningen för den nationellt tillgängliga digitala vården skulle skicka en kraftig signal om att den nödvändiga digitaliseringen av svensk hälso- och sjukvård inte är önskvärd, skriver Kry:s utvecklingschef Livia Holm och Sverigechef Tobias Niemi.

Det är oroande att Social­styrelsen lämnat ifrån sig en rap­port med så många triviala konsta­teranden och substanslösa slutsat­ser i en så principiellt viktig fråga som för vilken typ av vård och behandling som lämpar sig för digitala vårdtjänster, skriver överläkare och övertandläkare verksamma vid HTA-enheten Camtö.

Patienter som får livsomvälvande sjukdomar utvecklar ofta metoder för att maximera tiden då de mår bra. Deras strategier behöver sjukvården veta mer om och sprida till fler patienter, skriver deltagarna i projektet ”Spetspatienter – en ny resurs för hälsa”

Den nya regeringen har målet att öka jämlikheten för patienter och användare i välfärden. Medias rapporter om hur människor faller mellan stolarna är hisnande, men tyvärr bara toppen på ett isberg. Vi kräver nu att Lena Hallengren agerar för en fungerande samverkan i vården och ett verkligt patient- och klientinflytande.

I dag råder det brist på tandsköterskor i nästan hela landet, vilket i slutänden riskerar att drabba patienterna genom långa väntetider och sämre tandvård, skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

Sverige står inför stora hälsoutmaningar framöver. För att bemöta dessa behöver regeringen gå från ord till handling och prioritera satsningar på medicinsk forskning och medborgares hälsa i den kommande budgeten, skriver Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd och ordförande Olle Stendahl.

Rätt reformer minskar dödligheten i cancer. I budgeten för 2019 satsar Moderaterna därför stort på bättre och mer tillgänglig cancervård. Den som är sjuk ska få hjälp och stöd, inte en kölapp.

Oron för att patienten inte ska få träffa en läkare vid behov är obefogad. Det är för att patienten ska få rätt vård i rätt tid som vårdgarantin förstärkts, svarar SKL på kritik från Distriktsläkarföreningen Stockholm.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Från årskiftet har vårdgarantin i primärvården skärpts, men ingen talar om att det egentligen handlar om en klar ambitionssänkning. Jag kan bara beklaga detta, skriver ordföranden för Distriktsläkarföreningen i Stockholm Ylva Sandström.

Bristen på sjuksköterskor är orsaken till att akutmottagningen och vårdavdelningarna på Sahlgrenska håller på att gå under. Trots det finns en politiskt ovilja att skapa en attraktiv och hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor, replikerar överläkaren Jan Brun till till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

Om Sahlgrenska universitetssjukhuset ska kunna erbjuda jämlik och lika vård för alla så måste ansvariga politiker och tjänstemän å det snaraste lösa arbetsmiljöfrågan, replikerar överläkaren Olof Lekholm till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

De senaste veckorna har det rapporterats om brist på vårdplatser, brister i arbetsmiljön och långa väntetider på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Problemen är inte nya. Trots att både mer pengar och personal tillförts verksamheten under åren är köerna fortsatt långa och ekonomin inte i balans. Det är självklart inte hållbart.

Trots att epilepsi är den vanligaste bland allvarliga neurologiska sjukdomar får inte personer med epilepsi den vård de behöver. Det behövs en bättre organiserad epilepsivård som utgår från varje enskild patients behov.

Region Norrbotten ska anställa en spetspatient som har erfarenhet av livsomvälvande sjukdom och vill vara med och utveckla vården. 35 personer har visat intresse för jobbet.

Vården av personer med typ 2-diabetes har omfattande brister som leder till lidande och ökade vårdkostnader helt i onödan, skriver Thomas Magnusson, ordföranden för Diabetesorganisationen i Sverige, och Anders Ekholm, ordföranden för Storstockholms Diabetesförening.

Under de år som Stockholms läns landsting (SLL) styrts av Alliansen har läget stadigt blivit sämre för sjukvårdspersonalen, både på vårdcentralerna och i akutsjukvården, skriver Jonas Lindberg sjukvårdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i SLL.

Vår rekommendation till Finansdepartementet är att inte blanda ihop tillit och förtroende och att inte göra tillit till både ingrediens och resultat, skriver flera forskare med anledning av Tillitsutredningens remissrunda.

Regeringens senaste satsning på patientcentrerad vård för kroniskt sjuka har misslyckats. Sjuktalen hos en halv miljon sköldkörtelsjuka är högre än hos andra med kronisk sjukdom och många fortsätter att må dåligt trots behandling. Den nya regeringen måste satsa på forskning och individanpassad vård.

Biologiska läkemedel har revolutionerat reumatikervården och när patenten går ut kommer billigare efterföljare ut på marknaden. Vi är mycket glada för det, men det behövs fler studier om läkemedelsbyten för att patienterna ska känna sig trygga, skriver Reumatikerförbundet.

Vi kan inte ha en ordning där ett enskilt apotek riskerar att gå i konkurs om en patient inte hämtar ut ett beställt läkemedel men vi i läkemedelsbranschen föreslår en annan lösning än den som än den som apoteksföreträdarna vill se, replikerar Lif:s vd Anders Blanck.

Den svenska primärvården har dragits med stora tillgänglighetsproblem. Därför har patienter, till sjukvårdspolitikers förtret, sökt sig uppåt i vårdkedjan. Därför kan de nya virtuella vårdtjänster som har vuxit fram i Sverige dels utgöra ett viktigt komplement till den övriga vården, dels råda bot på den bristande tillgängligheten.

Huvudskador är en av de vanligaste orsakerna till akutvård för barn och unga. Barn sjukskrivs inte, de förväntas snarast återgå till skolan. Stödet till skolan måste stärkas för att alla elever i landet ska få samma förutsättningar, konstaterar en ny utredning.

Utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhus är en av vårdens värsta proppar. Sedan en ny lag infördes vid årsskiftet redovisar flertalet landsting minskningar av medelvårdtiderna. Men i Stockholm går utvecklingen åt fel håll.

Nobelpriserna i medicin och i kemi lever upp till statuterna om att belöna den största nyttan för mänskligheten. Upptäckterna har förändrat sjukvårdens möjligheter att behandla svåra sjukdomar. Men vi bör vi inte bara nöja oss med att dela ut priserna i Sverige. Vi har även stora möjligheter att bidra till medicinsk utveckling och växa inom Life Science.

Digitalisering och ny teknik bidrar med nya möjligheter i en alltmer hembaserad vård och omsorg. Samtidigt resulterar detta i många frågor och pedagogiska utmaningar, särskilt när det gäller den ökande andelen äldre, och hur vi ska få hälsofrämjande insatser och hemsjukvård att fungera framöver.

Det ligger i allas intresse att den totala kostnaden för läkemedel är så låg som möjligt. Det är därför vi uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet kring introduktionen av nya läkemedel, inklusive den enorma administrativa apparat som har byggts upp kring läkemedelsgodkännande, slutreplikerar ordföranden för Blodcancerförbundet Lise-Lott Eriksson.

Samhällets resurser för läkemedel är begränsade. Vi måste därför alltid värdera nyttan av ett läkemedel i förhållande till kostnaden, replikerar ordföranden i NT-rådet Gerd Lärfars och ordföranden för Regionala cancercentrum i samverkan Beatrice Melin.

Regeringen vill i en lagrådsremiss införa lagstadgat ansvar för landstingen att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har särskilt behov av individuellt stöd. Förslaget verkar harmlöst, men innebär urholkning av den lagstadgade prioriteringsplattformen och medför ökad detaljstyrning av vården, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Mikael Sandlund.

Cancerpatienter förlorar månader, år och till och med livet, eftersom de inte får tillgång till nya livsavgörande läkemedel. Ansvariga politiker och tjänstemän diskuterar i princip uteslutande kostnader för läkemedel i stället för nyttan för den enskilda patienten. Det är hög tid att slå sönder den enorma apparaten kring läkemedelsgodkännande som gör patienterna till förlorare.

Sjukvården förlorar i resurser och kompetens när privata utförare försvinner. Oavsett vilken regering som så småningom bildas måste detta hanteras, skriver Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund och Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna.

Att kostnaderna i vårdval ökat handlar om att fler patienter har kunnat få vård. Förutsatt att det är besök och behandlingar som patienten behöver måste det betecknas som en framgång, replikerar Karin Liljeblad näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Landstingen är skyldiga att ge vård i tid, fast läkarkontakt och göra patienten delaktig i vården. I dag är det inget landsting som fullt ut följer lagen. Detta får allvarliga konsekvenser för patienter med komplexa tillstånd och kroniska sjukdomar. Vi har i en valenkät till riksdagspartierna ställt frågan om stärkta patienträttigheter i lagen.

Allt för ofta ser vi att fokus i vården ligger på effektivitet och produktion, i stället för på vårdkvalitet för patienten. Vi sjuksköterskor menar att Karolinska universitetssjukhusets nya fokus på omvårdnadsutveckling ger bättre vårdkvalitet.

Lättillgänglig vård har inte bara positiva sidor. Det finns en risk att den lättsamma reklamen för de internetbaserade vårdtjänsterna spär på trenden med överdiagnostisering, skriver Karin Pihl.

I sin debattartikel uppmanar Alexandra Charles von Hofsten och Göran Sjönell politiker att ge anhörigvården en plats i den politiska debatten. De menar att anhörigvården är kvinnofälla. Men det är inte bara kvinnor som går i fällan, utan alla!

Patient-läkarmötet är givetvis viktigt, men det finns andra yrkeskategorier som också är med och svarar upp mot patientens behov av sjukvård, skriver Johan Ejerhed i en replik.

”Patientmiljarden” som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommit överens om kommer inte att avlasta landsting och regioner i sommar. Pengarna borde i stället användas för att korta väntetiderna på riktigt för alla patienter som är i behov av vård, skriver ledamöterna från Alliansen i SKL:s sjukvårdsdelegation.

Landstingen har enligt lag en skyldighet att erbjuda rehabilitering till alla cancersjuka. Av dem som genomgått Cancerrehabfondens rehabiliteringsveckor har bara var femte person erbjudits rehabilitering via sjukvården. Det är närmast en skandal, skriver generalsekreteraren för Cancerrehabfonden Eva Hansen och professor Roger Henriksson.

Det är alltid glädjande att läsa om nya forskningsframsteg inom cancerområdet. Men nya behandlingsmetoder behöver inte ha mycket med patienterna att göra. Ibland inget alls. Ett sådant exempel RAS Reflex, ett biomarkörtest för tarmcancer.

Vi har tagit initiativ till att samla forskare, forskningsfinansiärer, industri, patienter, vården och hälsomyndigheter från hela världen till samtal om cancervårdens framtidsfrågor vid Uppsala Health Summit den 14-15 juni. Vi avser att utveckla konkreta förslag för en mer effektiv och mer jämlik cancervård, skriver en rad forskare.

I sin debattartikel klagar Johan Olson över att hälso- och sjukvården är så trög och stelbent när det gäller ny teknik så att patienter inte får tillgång till nya snabba diagnosmetoder. Men problemet ligger hos Johan Olson och SensoDetect, som på tio år inte lyckats genomföra tillräckligt omfattande studier för att kunna bevisa sin produkts vetenskapliga stöd, skriver Annika Rullgård.

Försäkringskassan kräver ”objektiva fynd” för att bevilja sjukskrivning. Men för många diagnoser existerar inga sådana objektiva biomedicinska markörer. Åsa Moberg hoppas därför att nästa generaldirektör för myndigheten tar itu med begreppet.

Vi skattebetalare har rätt att förvänta oss valuta för pengarna. Det gäller även vården, som bör basera sig på evidens i dess verkliga bemärkelse. Slutreplik i debatten om komplementär vård.

Svenska vårdtagare är lika intresserade av att använda komplementär vård som tyskar, fransmän och schweizare. De betalar också lika mycket för vården. Att själv få välja den vård som fungerar och som hjälper oss att hitta tillbaka till hälsa är både en fråga om mänskliga fri- och rättigheter och en demokratisk fråga.