Patientbemötande

Trots klara riktlinjer tillåts patienter välja bort läkare som inte är etniskt svenska, visade nyligen en stor granskning.
– Det finns en kultur av att alltid tillmötesgå patienten, men vi har tydligt sagt att det finns gränser, säger Eivor Blomqvist, sekreterare i Region Jönköpings etikråd.

Det nya begreppet patientkontrakt är det verbala trollspö som ska lösa vårdens problem med att svara upp mot patienternas förväntningar. Vården förändras dock inte av att vi hittar på nya ord, skriver Calle Waller vårdpolitisk talesman på Prostatacancerförbundet.

Läkare ska lindra, trösta och bota, inte förhindra och hota. Mats Reimer använder i stället all sin energi på att trampa på en hårt drabbad grupp med miljörelaterad funktionsnedsättning, replikerar Ingrid Berggren.

Samhället bör inte spela med i vanföreställningen om att elallergi finns. Det gör ingen friskare, tvärtom.

Utvecklingen har länge gått mot mer brukarmedverkan och patientinflytande, men i SKR:s nya förslag behandlas patientorganisationerna styvmoderligt. Det vore olyckligt om vi nu rör oss mot en situation där civilsamhället åsidosätts, till förmån för att professionen bestämmer mer på patienternas bekostnad, skriver Rasken Andreasson, Verdandi.

Trots att vi lever i landets största och rikaste region och betalar den högsta landstingsskatten har vi en sjukvård som inte fungerar. Varslet på 600 tjänster på Karolinska sjukhuset är en katastrof som det borgerliga styret bär skulden för, skriver Kommunal.

I de berättelser ME-sjuka delat om sin vårdsituation inom ramen för protestaktionen #MEvårdsaknas blir det väldigt tydligt att många blivit mer sjuka på grund av felaktig vård, skriver bland andra Malin Carlbom och Karin Alvtegen.

De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin MS-diagnos. Rätt diagnos och snabbt insatt behandling så snart som möjligt betyder mycket för möjligheterna till bevarad livskvalitet och delaktighet i samhället. Därför är det oroande att allt fler patienter fått vänta mer än ett år på sin diagnos, skriver Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.

Elva procent av Sveriges kvinnor lider av lipödem. Men det är en sjukdom som vården struntar i – trots att den är behandlingsbar. Vi kräver nu bättring av Sveriges Kommuner och Landsting.

Vårdens organisation måste förändras. Vi håller på att administrera ihjäl vår vårdapparat samtidigt som vi stressar sönder personalen.

Patienter som får livsomvälvande sjukdomar utvecklar ofta metoder för att maximera tiden då de mår bra. Deras strategier behöver sjukvården veta mer om och sprida till fler patienter, skriver deltagarna i projektet ”Spetspatienter – en ny resurs för hälsa”

Att bryta beroendet av inhyrd personal är en av nycklarna till att arbetet för högre patientsäkerhet och bättre kvalitet i vården ska lyckas, skriver SKL i en replik till Kompetensföretagen.

Råttfällorna i sjukhusets omklädningsrum är ett exempel bland flera på politikers och sjukhuslednings förakt mot vårdpersonalen.

Trots att epilepsi är den vanligaste bland allvarliga neurologiska sjukdomar får inte personer med epilepsi den vård de behöver. Det behövs en bättre organiserad epilepsivård som utgår från varje enskild patients behov.

Hälso- och sjukvården är en av valets viktigaste frågor. Regeringen har föreslagit skärpt vårdgaranti. Vissa partier vill återinföra en kömiljard, andra vill stärka tillgängligheten genom särskilda satsningar för att utbilda mer vårdpersonal. Men det viktigaste av allt är mötet mellan läkare och patient.

De bristfälliga beslut om behandlingsbegränsning, som Sveriges Radio har rapporterat om nyligen är tyvärr ingen nyhet för oss som organiserar människor med funktionsnedsättningar, skriver Funktionsrätt Sverige, som menar att vården måste få kunskap om så kallad "ableism", det vill säga en sorts kapacitetsnorm som fungerar diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning.

Patienternas frihet är något vi liberaler försvarar och vill förstärka. Vi vill göra det lättare att göra informerade val. Därför föreslår Liberalerna en ”vårdrådgivare” – en ”TripAdvisor” för vården – som sjukvårdens huvudmän själva bör stå bakom.

Allmänläkarkollegiet slåss för att patientsäkerheten, kontinuiteten och resurserna ska bibehållas inom primärvården så att vi kan undersöka våra patienter på plats. Mot oss har vi ett fartblint landstingsstyre som uppger att upp till 75 procent av besöken i primärvården kan tas emot genom digitala lösningar, skriver Sara Banegas, distriktsläkare och verksamhetschef, Ekerö Vårdcentral.

I dag styr och leder vi utbildning, vård och omsorg så att effektivisering ska ge ekonomisk vinst. En idé som vi hämtat från företag som producerar skolböcker, röntgenapparater och hjälpmedel. Denna idé har sedan 1990-talet blivit alltmer förankrad i vår världsbild och nu kommit nära en naturlag. Tänk om den är fel och i stället skapar svårigheter och problem inom dessa områden?

Hälso- och sjukvården i Sverige måste bli mer patientnära, mindre sjukhustung och styras mer effektivt. Den 15 december 2017 presenterade regeringen de första förslagen för att förstärka primärvården och omstrukturera vården. Vision välkomnar detta arbete, men vill bidra med ett antal förslag, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande.

Det som i andra länder är en självklarhet – att man har en egen läkare som känner till ens medicinska historia är ovanligt i Sverige. Vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Lösningen stavas politisk vilja, skriver Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund.

Svensk sjukvård konfronteras med en helt ny kategori patienter: gängkriminella. Och problematiken eskalerar. Vården riskerar att försämras om personalen är livrädd.

En ny lag som börjar gälla nästa år slår fast att det i första hand är vårdgivarna som ska ta emot och hantera klagomål från patienterna. Tanken är att stärka kvalitetsarbetet, men avsaknaden av ett gemensamt system gör tyvärr att vården riskerar att gå miste om viktig kunskap.

Svensk psykosvård utmärker sig genom att inte förlita sig på vetenskaplig evidens. Och i den vården har vi sannolikt de längsta vårdtiderna och de sämsta resultaten.

Trots att den svenska hälso- och sjukvården håller mycket hög kvalitet fortsätter antalet klagomål att öka. Många rapporterar om brister i bemötande och bristfällig information till patienter och närstående. Att lösa den knuten är en av de viktigaste uppgifterna för att klara morgondagens vård.

Personer som lider av fetma eller övervikt känner ofta en olust inför att söka sig till vården. Många känner sådant obehag att de väljer att inte söka vård alls. Orsaken är nästan alltid den samma: bemötandet.

Det är landstingets ansvar som huvudman för sjukvården att säkra att vårdcentraler, i både offentlig och privat regi, som verkar i socialt tunga områden där ohälsan är större har tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag, skriver Vårdföretagarna i en replik.

Ett nationellt program för uppföljning och hjälp med sena komplikationer behövs för alla som överlevt barncancer. Behandlingen av barncancer kan ge en mängd olika komplikationer som kvarstår hela livet. I dag saknas specialiserad hjälp för den här patientgruppen i större delen av landet.

Lokala och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service jämfört med andra driftsformer. Att skapa möjligheter till fler, och inte färre, alternativ i vården är därför nödvändigt för att förbättra primärvården över hela Sverige.

Om inte ens chefen behöver bry sig om den dagliga verksamheten, varför ska någon annan göra det? Det undrar Hans-Inge Persson efter att ha vistats på sjukhus som anhörig i ett halvår. Patientbemötande måste bli ett obligatoriskt inslag som särskild kurs i all utbildning för sjukvårdspersonal, föreslår han.

Svensk hälso- och sjukvård är i absolut världsklass sett till den medicinska kvaliteten. Tyvärr håller den inte alltid samma nivå av excellens när det kommer till ”mjuka” värden som tillgänglighet och delaktighet. Ibland kan vården även uppfattas som direkt otidsenlig.

Min vän har endometrios, precis som jag och tvåhundratusen personer till i Sverige. I affären hinner smärtan ikapp henne, vid avdelningen för frukt och grönt och hon svimmar i ett regn av julapelsiner.

I Sverige ska alla kunna känna trygghet när de går till läkaren. Undantaget har dock varit oss livmodersbärare med endometrios. Socialstyrelsen har nu gått ut med löften om att införa nationella riktlinjer för endometrios för att kunna ge en likvärdig vård överallt – en nyhet som både glädjer och chockar, skriver Amanda Selberg, Endometrios i Sverige.

Patienter blir lidande av att slussas runt mellan olika personer i vården. Kristdemokraterna föreslår därför att SKL:s kongress fattar beslut om en lag som ger rätt till en patientansvarig läkare.

För många framstår säkert vården som djupt omodern. Det som krävs är att digitaliseringen ses inte bara som ett stöd, utan som en del av en modern och tillgänglig vård, skriver innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (FP).

Allt fler klagar på vårdens kommunikation, trots att IT-kostnaderna ökar. Landstingens e-tjänster har blivit en bruten länk i vårdkedjan. Utvecklingspotentialen – och efterfrågan på förbättring – är stor, visar en SIFO-undersökning.