Ojämlikhet

Modersmålsundervisning är samhällsekonomiskt lönsam, hävdar företrädare för Sveriges Lärare. Att motarbeta ryktesspridning om socialtjänsten räcker inte, anser Visions ordförande. Dagens debatt handlar också om djurskydd, elstöd och debattklimat.

Förslaget till ny socialtjänstlag riskerar att leda till en ojämlik äldreomsorg, samtidigt som helhetssynen och professionaliseringen av äldreomsorgen kan förloras. Vi som tillsammans representerar merparten av de anställda är oroliga för utvecklingen, skriver ordförandena för Kommunal, Vision, Akademikerförbundet SSR och Vårdförbundet.

Den svenska skolan är ojämlik och ökar samhällsklyftorna. Därför är det hög tid att strama åt friskolesystemet och stoppa aktiebolag från att driva skolor. Det föreslår tankesmedjan Tiden och Unga Örnar i en ny rapport.

Världen i stort är betydligt mindre rasistisk i dag än den var för femtio år sedan, men de antirasistiska rörelserna behövs än.

Barns uppväxtvillkor är helt avgörande för hur de lyckas i livet. Det är därför dags att bra fritids för alla blir en politisk fråga. Det är vi skyldiga alla barn, i norr som i söder. För alla som går dit efter skolan, men ännu mer för de som är där hela lovet, skriver Annika Hirvonen Falk (MP).

Pisa-resultaten är sannolikt inte längre jämförbara med tidigare års resultat. Inte heller är de jämförbara med andra länders resultat eller ett tillförlitligt mått på elevernas kunskap.

Alla gillar social rörlighet, i teorin. Om de högst upp har sina positioner cementerade är rörligheten bara partiell. För viljan att klättra är svagare än oviljan att falla.

Politikens omfördelande kraft i Sverige har minskat i nära 40 år. Då är det fel att aktivt fortsätta spä på klyftorna – inte bara mellan hög- och låginkomsttagare, utan även mellan stad och land – genom att avskaffa värnskatten, skriver LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin och LO:s utredare Marika Lindgren Åsbrink.

Dousa har helt rätt i att skolan är viktig. Men Moderaternas politik hänger inte ihop. Den kommer inte att bryta skolsegregationen eller motverka klassamhället. Snarare tvärtom, replikerar Järvaborna Anders Österberg (S) och Elvir Kazinic (S).

Styrutredningen för funktionshinderspolitikens förslag innebär tyvärr en upprepning av gamla och uttjänta arbetssätt. Betänkandet saknar dessutom den skärpning av den politiska styrningen som behövs för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna genomföras, skriver ordförandena för Funktionsrätt Sverige och Lika Unika.

I dag på den internationella kvinnodagen vill FUB uppmana jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) att inte glömma bort flickor och kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar i det jämställdhetspolitiska arbetet, skriver FUB:s förbundsjurist Julia Henriksson och ombudsman Zarah Melander.

Bilden av tandhälsa som något man själv kan styra över stämmer inte. Att man som patient dessutom själv måste skaffa sig kunskap om de särskilda tandvårdsstöden får effekten att många personer riskerar att aldrig få ta del av dem. I praktiken innebär därför tandvårdsförsäkringens konstruktion att bara de med ett visst kapital kan ta del av stödet.

Tonårsflickor och unga kvinnor i storstäder är otrygga. En anledning är att många städer inte är utformade efter deras och många andras behov av trygg och välfungerande kollektivtrafik, säkra parker och gångvägar. I dag, på FN:s dag för världens städer, uppmärksammar vi den viktiga roll städerna spelar.

Det är mindre än en månad kvar till valet och jag kan inte minnas hur länge sedan ett val var så här viktigt. Sverige har gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till ett land där ojämlikheten syns allt tydligare. Det skriver Rashid Mohammed (V).

Inkomstskillnaderna har under de senaste decennierna ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Det är oroande och kan dessutom påverka tillväxten negativt, skriver Karl-Petter Thorwaldsson och Anna Almqvist på LO.

Tänderna ska inte vara en klassmarkör i ett välfärdsland som Sverige, skriver Karin Rågsjö (V), apropå att det allmänna tandvårdsbidraget igår fördubblades för alla åldersgrupper.

Samhällsklyftorna i Sverige är historiskt stora, visar ny statistik från SCB. Det gäller också i grundskolan, där familjebakgrunden avgör barns chanser att klara kunskapsmålen. Men det går att vända utvecklingen genom rejäla och omedelbara satsningar för en jämlik skola, skriver LO och Unga Örnar.

Att ha en meningsfull fritid har ett värde i sig, men det spelar också roll för barns skolresultat. De flesta barn i Sverige deltar i någon organiserad aktivitet på sin fritid, men det är vanligare att barn till arbetare och låginkomsttagare inte har några fritidsaktiviteter. Fritids som nästan alla barn går i har därför en enorm potential, både i att utjämna klyftor och i att generellt bidra till högre kunskapsresultat i skolan. Det är av rena resursskäl inte möjligt idag.

Att motverka ojämlikhet bör bli valets viktigaste fråga konstaterar Unga Örnars ordförande Anders Österberg (S) och tankesmedjan Tidens kommunikationschef Lina Stenberg.

Folkhemmet är en av de mest välfungerande samhällsidéer som någonsin skapats. Muf:s ”Svenska dröm” cementerar klasskillnader och främjar otrygghet, replikerar SSU:are till Benjamin Dousa.

Den politiska retoriken om full delaktighet finns kvar. Men i politiken handlar det mest om besparingar. För att våra rättigheter återigen ska tas på allvar vill vi att FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir svensk lag.

I dag sker medborgarskapandet på mycket olika villkor i den svenska gymnasieskolan. Vissa elever lär sig att diskutera, ifrågasätta och forma en egen åsikt. Andra fostras att lyda lagar, förstå partiernas budskap och rösta vart fjärde år, skriver Sofie Gustafsson, nydisputerad statsvetare.

Det blir allt vanligare att idrottsprojekt startas inom ramen för en socialpolitisk strävan för integration, inklusion eller för att stävja brottslighet. Det kan ha fördelar, men det finns fallgropar att ge akt på, skriver fil. dr David Ekholm.

Utredningen om elevers skolfrånvaro slår fast att över 1700 elever är borta långa perioder och att över 18 000 elever har en osammanhängande frånvaro. Unga Hörselskadade ser väldigt allvarligt på siffrorna och är djupt oroade då vi vet att många i vår målgrupp ingår i gruppen eller ligger i riskzonen för hög frånvaro.