Ojämlik skola

Långt ifrån bara glesbygden förlitar sig på utjämningen. I ett hundratal kommuner står utjämningsbidragen för en fjärdedel av finansieringen eller mer. Och här finns flera stora städer som Malmö och Eskilstuna. Nio kommuner får ingenting alls.
Häng med i Dagens Samhälles ekonomiskola del 2 – ta chansen att på riktigt förstå hur utjämningssystemet fungerar. 
• Därför är Danderyd Stockholmsregionens största mottagare 
• Så ger roten ur miljardbelopp till Stockholm
• Regionerna som får mest – inte de du tror
• Flera sökbara tabeller – hitta din kommun

Varför kan inte skolan ge alla elever en likvärdig utbildning? Dagens Samhälle har frågat fyra skolprofiler som pekar på orsaker och lösningar.

Allmänhetens förtroende för politiker och journalister är förskräckande lågt, skriver företrädare för Folkets hus och parker apropå en färsk Novusmätning. Resursfördelningen till skolan, regeringens biståndspolitik och sjuksköterskors arbetsvillkor är andra ämnen på dagens debattsidor.

Ökat svenskt stöd till Ukraina och Putins alltmer osäkra politiska ställning är några av ämnena på dagens debattsidor. Men även segregationen i skolan, lagstiftningen om tvångsvård av barn och riskerna med höjda deltagaravgifter till idrottsföreningarna står i fokus.

Centerpartiet blev grundlurade om strandskyddet, hävdar två M-företrädare. Marknadsskolans följder, juridiska könsbyten och fysioterapeuters arbetsvillkor är andra ämnen i dagens debattsvep.

När varje enskild kommun bestämmer hur mycket resurser som ska läggas på utbildning kommer resurserna ofrånkomligen att variera. Ett likvärdigt och jämlikt skolväsende kräver ett nationellt grepp, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Kommunerna har en nyckelroll när det gäller grön el, skriver vd:n för Svensk Vindenergi. Stärkt tillgång på bra läromedel är det enklaste sättet att öka likvärdigheten, anser skoldebattörer. Sekretess inom upphandlingar är ett annat debattämne denna morgon.

Om man på allvar vill bryta skolsegregationen behöver skolvalet behållas. Men det är viktigt att man väljer ”rätt” metod för att tilldela skolplatser så att taktiska skolval elimineras, skriver professorerna Tommy Andersson och Alvin E Roth.

Behörigheten till gymnasiet dubblerades när Rosengårdsskolan stängdes. Men det beror inte på att de nya skolorna har bättre personal eller mer resurser. Det är elevernas sammansättning som förklarar skillnaden. Därför är det rimligt att kommunerna får verktyg att motverka skolsegregationen.

Anna Ekströms slutsats är korrekt, segregationen måste motverkas genom att skapa skolor med en mer blandad sammansättning av eleverna.

I söndagens Agenda drog Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket och ordförande i Skolkommissionen, slutsatsen att det fria skolvalet är boven i dramat vad gäller skolsegregation. Det väcker oro. Friskolornas riksförbund är tvärtom övertygade om att obligatoriska skolval skulle leda till mer blandade klasser i fler kommuner.

Det går bättre och bättre för många barn i skolan. Men trots den goda utvecklingen finns det elevgrupper som uppvisar sämre och sämre resultat. Därför är det viktigt att sätta eleven i centrum och fokusera på skolans kompensatoriska uppgift.

Vi menar att likvärdighet är omöjligt att uppnå eller bibehålla om dagens system med vinstdrivna skolor får fortsätta. Därför vore det befriande för debattklimatet om LO och de två lärarfacken vågade gå till problemets rot, nu när man är inne på rätt spår, skriver Daniel Suhonen och Sten Svensson från Katalys.

Det saknas en kraftfull och sammanhållen politik för att alla skolor ska erbjuda alla elever samma chans. För att skapa perspektiv och tryck i frågan kommer våra tre fackliga organisationer att samverka i ett flerårigt projekt för att ge skolorna mer likvärdiga förutsättningar. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, Bo Jansson och Johanna Jaara Åstrand.