Alla 60 000 anställda i Göteborgs stad ska utbildas om meddelarfrihet och meddelarskydd, skriver DN. Detta efter flera larm om en omfattande tystnadskultur i kommunen.

Det kan kosta att vara påläst. När kommunpolitikern Michael Cocozza inför ett beslut ville ta del av en utredning fick han en nota på 1 100 kronor från Linköpings kommun.

Möjligheten att sekretessbelägga delar av anbud i offentliga upphandlingar utnyttjas alltför slentrianmässigt. Det skriver flera företrädare för möbelindustrin som efterfrågar mer öppenhet och insyn.

Justitieombudsmannen (JO) slår fast att det skedde en viss olämplig samordning mellan Sörmlandskommuner när journalister bad om uppgifter om smittspridning på äldreboenden. Men alla kommuner utom en undgår kritik.

”Leverantörer måste komma in tidigare i processen, innan upphandlingsdokumentet publiceras.” Det tipsade Bo Nordlin, vd på Upphandling24, om under Dagens Samhälles webbinarium om hur man säljer till offentlig sektor.

Det är så sorgligt att se hur sekretess verkar bli allt vanligare i den offentliga sektorn. Ett alldeles för vanligt sätt att undvika insyn är att bedriva verksamhet i företagsform. Då får man sekretessbelägga uppgifter om affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas om informationen röjs.

Det är inte orimligt att begära att skolor som finansieras med våra gemensamma medel ska vara öppna för medborgarnas insyn. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän lever upp till skollagens krav på kvalitet och värdegrund, slutreplikerar Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

Skolverket och SCB har nyligen presenterat lösningar på problemet med statistiksekretessen som inte får så stora effekter som införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor. Låt oss ta den proportionerliga vägen för en öppenhet vi alla vill ha, så att mer resurser kan användas till undervisning, replikerar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Den som driver skola måste rimligen klara den insyn som offentlighetsprincip och meddelarskydd medför. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund, skriver Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

DS kunde nyligen avslöja att koden till Trelleborgs socialtjänstrobot innehåller känsliga personuppgifter, som legat öppna för den som begärt ut koden och för konsulter som arbetat med roboten. Nu har vi gått igenom den 130 000 rader långa programkoden, för att se hur roboten egentligen fungerar.

Att vi är ett vinstdrivande företag är ingen motsättning till att vi vill vara med och bidra för att svensk välfärd ska fortsätta leverera en service i världsklass, skriver Ola Johnsson, rådgivare på PwC i sin slutreplik

Det är inte våra medlemmar som står i vägen för utvecklingen. Mer än varannan socialsekreterare är tydligt positiv till automatisering – men samtidigt ser de verkligheten bakom de fina powerpointbilderna som läggs fram för ledningen, replikerar Simon Vinge, chefsekonom Akademikerförbundet SSR.

Kammarrätten i Göteborg slog före jul fast att friskolor får vägra att lämna ut uppgifter om betyg och elevsammansättning; offentlighetsprincipen gäller inte friskolesektorn. Grundlagen väger alltså lättare än aktiebolagslagen, skriver skoldebattören Sten Svensson.

Jag har ingen förväntan på att SKR:s makthavare själva ska driva på för en ökad öppenhet. Däremot borde lagstiftaren utreda ett förtydligande i som klargör att organisationen ska ses som ett organ som ska tillämpa offentlighetsprincipen, slutreplikerar informationssäkerhetsexperten Fia Ewald.

Vi är en ideell organisation utan myndighetsutövning och därför gäller inte offentlighetsprincipen för SKR. Men vi försöker vara så öppna som vi bara kan, skriver Staffan Isling i en replik till informationssäkerhetsexperten Fia Ewald.

Det är dags för SKR att inte bara byta namn, utan även vara beredda att ta ansvar i förhållande till sitt inflytande. Om SKR agerar som en myndighet ska organisationen behandlas som en myndighet och omfattas av offentlighetsprincipen, skriver Fia Ewald.

Karl-Bertil Jonssons glöggfryntlige fader Tyko Jonsson är allt det som allt för ofta fattas i svensk förvaltningskultur. Mer än något annat har han en grundmurad moraluppfattning som är baserad på regelefterlevnad: han gör inte undantag för någon samtidigt som han ser sitt eget ansvar.

Av Västerbottens offentliganställda säger var elfte att de rekommenderats att inte tala med journalister. Det är en enorm skandal, som skadar förtroendet för det offentliga. Fram med skavankerna i ljuset!

Offentlighetsprincipen lyfts ofta fram som ett av skälen till att Sverige är en särskilt berömvärd demokrati. Men på ett område fallerar faktiskt möjligheten till granskning - och det är när SKL exempelvis utreder åt staten eller ger råd till kommuner och regioner. Är det rimligt, frågar sig Erik Torstensson i en gästkrönika.

För att elever ska kunna känna sig trygga i skolan bör vi ge dem rätt att påtala kränkningar och trakasserier utan att behöva komma fram med namn, skriver Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.

När en offentlig upphandling är avgjord kan väsentliga delar av det vinnande anbudet enligt gällande lagstiftning sekretessbeläggas. Leg. psykologerna Ingvar Svensson och Daniel Maroti frågar utifrån ett aktuellt fall inom upphandlad psykiatisk vård i hundramiljonklassen hur journalister eller medborgare ska kunna granska ifall företag lever upp till de utfärdade löftena i anbuden?

Kommunikatörer och journalister ställs ofta emot varandra i debatten. Fler kommunikatörer i kombination med ett krympande lokalt medielandskap ses som ett hot mot demokratin. Som kommun har vi därför ett växande ansvar att vara öppna, sakliga och snabba i våra mediekontakter. Men det finns ingen anledning för journalisten att känna sig hotad!

Med lärdomar från länder som Sri Lanka, Bosnien-Hercegovina och Liberia kan den svenska offentlighetsprincipen moderniseras och förbättras, skriverMedieinstitutet Fojo som jämfört offentlighetslagstiftning världen över.

Om den offentliga sektorn överhuvudtaget ska ägna sig åt verksamhetsutveckling, vilket sannolikt få ifrågasätter, borde den rimliga slutsatsen bli att man också bör ägna tid och resurser till att vårda och utveckla varumärket. Det ena ingår i det andra, skriver kommunikationschefen Thomas Hartman i en replik.

Myndigheter, kommuner och landsting ska inte primärt ägna sin tid och sina resurser åt att putsa på sitt anseende och tänka på sina ”varumärken”. De ska följa lagarna, se till medborgarnas bästa och leverera det de är tänkta att leverera med hög kvalitet och god rättssäkerhet.

För TU är öppenhet, offentlighet och insyn grundpelare i Sveriges statsskick. Därför förstår vi inte hur regeringen tänker då den först hyllar öppenhet, offentlighet och insyn som principer, för att sedan gång efter annan sortera bort dessa principer i detaljförslag. Det kan vi inte acceptera.

Den uppförandekod som KI infört för sina anställda kastar nytt ljus över Macchiarini-affären, där flera KI-forskare tidigt slog larm om oegentligheter. De interna reglerna står i strid såväl med grundlagens meddelarfrihet som med centrala akademiska värden.

Syftet med offentlighetsprincip i alla fristående skolor kan tyckas gott, men kan få ödesdigra konsekvenser. Ett införande skulle tvinga oss till nya administrativa rutiner på bekostnad av elevernas utbildning.

Trick, kupper och propaganda. Kommunikatörsyrket tillskrivs egenskaper ingen annan yrkesgrupp skulle behöva leva med.

I knappt ett år har jag jobbat som kommunikatör i en kommun. Under den tiden har jag utan tvekan känt att jag gjort långt mer nytta för demokratin än jag gjorde under mina tidigare nitton år som journalist i tidnings- och tv-branschen.

En statlig utredare vill begränsa allmänhetens insyn när myndigheter utreder allvarliga olyckor. Förslaget bygger på myndigheternas egna önskemål om skärpt sekretess. Men inga företrädare för insynsintresset har fått komma till tals.

Aldrig har väl yttrandefrihet och demokrati varit så aktuella som just nu, apropå det som hände i Paris. En annan sak som är viktig för just yttrandefrihet är offentlighetsprincipen. Men regeringen ägnar sig redan åt att mörklägga och åsidosätta yttrandefriheten och verkar anse att medborgarna inte har rätt att se vad statsråd som Mehmet Kaplan gör. Det här har hänt, alldeles nyligen, läs!

Kommunerna driver allt fler verksamheter i bolagsform, bolag som verkar i ett juridiskt gränsland. Det ställer hårda krav på styrningen och granskningen av dem. Annars blir ansvarsutkrävandet lidande. Och medborgarnas samt journalisternas möjligheter att hålla koll på de kommunala bolagens verksamhet och ekonomiska flöden försämras kraftigt, skriver fem kommunforskare.

Almega sätter företagsintresset främst när man argumenterar mot förslaget om stärkt meddelarskydd för välfärdens privatanställda. Men medborgar- och personalintresset måste väga tyngre.

Systemet med meddelarskydd som är skapat för den offentliga sektorn kan inte bara överföras till den privata sektorn inom offentligt finansierad verksamhet som vård, skola och omsorg. Risken är stor att företagen skadas.

Principfrågan om upphandlingar genomförda av SKL-ägda Kommentus Inköpscentral är enkel: De handlingar som tidigare var offentliga, när myndigheterna själva höll i inköpen, är inte längre öppna. Den frågan borde SKL:s styrelse ta en principdiskussion om, skriver inköpschefen Therese Klaar, tillsammans med flera upphandlingsexperter, i en replik till SKI:s vd Thomas Idermark.

När verkligheten inte stämmer överens med ens intressen får man justera beskrivningen av verkligheten. Det är vad de inköpsaktörer försöker göra som i en artikel ger en helt felaktig bild av upphandlingsarbetet i SKL Kommentus Inköpscentral, replikerar SKL Kommentus vd Thomas Idermark.

Att SKL:s upphandlingar för 4 miljarder kronor nu är slutna är illa för konkurrensen, rättssäkerheten och korruptionen.

När förskolor, skolor och äldreomsorg lämnas över till privata entreprenörer minskar allmänhetens insyn. Det som en gång var offentlig information förvandlas till företagshemligheter. Kommunerna kan motverka hemlighetsmakeriet, men låter medvetet bli att göra detta.

Det finns tio stjärnkrogar i Sverige enligt Michelinguiden. Vilken av dem är populärast bland statstjänstemännen på regeringskansliet och i Rosenbad? Nu kan du själv ta reda på svaret, trots försöket att mörklägga uppgifterna.

Öppen data hade kunnat förhindra representationsskandalerna på Tillväxtverket och Näringsdepartementet. Hade klavertrampen upptäcks i tid hade de kunnat kvävas och räddat Annie Lööf från ett rejält snedsteg.

Den digitala utvecklingen erbjuder gränslösa möjligheter till ökad öppenhet. Men paradoxalt nog sker en rörelse mot ökad slutenhet i det offentliga Sverige. En utomstående granskning av öppenheten kan bryta upp hemlighetsmakeriet.

I skydd av den nya hyreslagen mörkar flera kommunala bostadsbolag sina vd-löner. Och kammarrätten har i en färsk dom gett dem rätt att göra det. Men är det verkligen lagstiftarens avsikt?