Utan attiydförändring – ingen personal. Det menar framtidsspanaren Troed Troedson som tycker att det är dags att kommunerna slutar racka ner på sig själva. Och så ger han exemepel på hur offentlig sektor kan bli mer agil.

Många av fackförbundet Akavias medlemmar som arbetar i offentlig sektor är otrygga med att rapportera oegentligheter till media. Chefer måste arbeta mer med information om lagar och regler, anser förbundets expert Anna Nitzelius.

Våga ställa yrkesutövandet i centrum i offentlig förvaltning, uppmanar professor Gustaf Kastberg Weichselberger som ser att verksamhet bedrivs i allt mindre utsträckning.

Allmänhetens förtroende är en ödesfråga för svensk offentlig sjukvård.

Hur kommunicerar man bäst i offentlig sektor? Hur skapas engagemang i sociala medier? Hur kan man säkra att alla medborgare inkluderas?
Chefredaktör Christina Kennedy har valt ut ett axplock av insikter från talarna på eventet Kommunikation i offentlig sektor.

Är offentliga jobb trygga? Nej, tycker Täby. Självklart, anser Karlsborg. Kommunerna har helt olika bild av hur man skapar en stabil arbetsmarknad.
Hela listan – kommunerna där flest jobbar i offentlig sektor:
• Här dominerar regionen
• Kommunerna där en privat arbetsgivare är störst
• Här är försvaret och statliga bolag dominerande

Vissa förändringar har gått trögt, tycker Ann-Sofi Lodin, som efter elva år som regiondirektör i Västra Götaland slutar i höst. ”En del chefer ser beslut som rekommendationer.”

Brister i chefers arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar får konsekvenser. Det här är därför våra råd till politiker med ambition att reformera offentlig verksamhet, skriver Ledarnas förbundsordförande Andreas Miller.

De som gör digitaliseringen till en it-fråga kommer att få lida stort. Det säger informatikprofessorn Johan Magnusson som menar att utvecklingen måste ägas av verksamheterna, inte it-chefen.

Våga testa i liten skala, omfamna mångfalden och låt bli att förenkla. Det är några av tipsen från Klara Palmberg Broryd som skrivit en guide till vårt allt mer komplexa arbetsliv.

Med ett tillitsbaserat ledarskap är det lika viktigt att arbeta med styrning och strukturer som med förhållningssätt och beteenden. Därför bör verksamhetsutveckling och ledarskapsutbildning i högre grad integreras, skriver docenten Louise Bringselius.

TCO har kartlagt riskfaktorerna för sjukskrivning. Den i särklass viktigaste åtgärden för att minska sjukfrånvaron är en förbättrad arbetsmiljö, skriver fackförbundets ordförande Therese Svanström.

Tillitsbaserad styrning kan mycket väl leda till kvalitetsbrister, försämrad styrning, större risktagande och sämre förmåga och kapacitet att möta utmaningar, skriver professorerna Björn Brorström och Gustaf Kastberg Weichselberger.

Varför ska alla chefer i alla kommunala organisationer arbeta efter ”tillitsbaserad styrning och ledning”? Var är forskningen som visar att det är rätt för alla, replikerar ledarskapsutvecklaren Helena Zenzé.

Den 27 april var det exakt sex år sedan överläkaren Dan Johannessons liv förändrades på grund av ett inlägg han skrev på sin privata Facebooksida.

Får man kritisera chefen? Uttrycka personliga åsikter om kommunen? Reglerna för vad offentliganställda får och inte får säga på sociala medier, eller var gränsen mellan privat- och arbetsliv ska dras, är inte glasklara. Kommunernas syn på frågan skiljer sig åt.

Det är så sorgligt att se hur sekretess verkar bli allt vanligare i den offentliga sektorn. Ett alldeles för vanligt sätt att undvika insyn är att bedriva verksamhet i företagsform. Då får man sekretessbelägga uppgifter om affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas om informationen röjs.

Det är lätt att man i organisationer lägger till mycket av föga värde och relevans. (O)vanor som strategier, möten, dokumentationskrav kan envist leva sina egna liv. Det är därför en bra idé att tillsätta en städpatrull, som kan granska en verksamhet och peka på onödigheter.

Medborgare måste kunna lita på den offentliga förvaltningen och vi behöver gemensamt arbeta aktivt för att säkerställa detta. Sverige utmärker sig internationellt med ett stort förtroende bland allmänheten för våra myndigheter men vi får aldrig slå oss till ro. Jag välkomnar därför den pågående debatten om regeringens arbete mot korruption, replikerar civilminister Lena Micko (S).

När regeringen strax före jul presenterade den första nationella handlingsplanen mot korruption kunde vi konstatera att den dessvärre saknar handling. Vi uppmanar därför regeringen att komplettera planen, skriver Transparency International Sveriges ordförande Ulrik Åshuvud och styrelseledamot Inga-Britt Ahlenius.

Byråkratin, som dominerande ledningsmodell, kommer att ersättas med något som är bättre, som är anpassat till människor, vår demokrati och framtiden – vare sig byråkrativurmare vill det eller inte, slutreplikerar professor Henrik Eriksson.

Byråkrati är en nödvändighet för den demokratiska styrningen av offentlig sektor. Det som byråkratielimineringsivrare vänder sig mot är strängt taget inte byråkrati utan överdriven styrning och administration. Och det är ett problem – men inte samma sak, replikerar Johan Alvehus, docent i tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Vi fackförbund, som genom Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) företräder nära en halv miljon medlemmar i kommun- och regionsektorn, kräver en arbetsskadeförsäkring som fullt ut kompenserar för förlust av inkomst på grund av covid-19, skriver ordförandena för OFR, Akademikerförbundet SSR, Lärarnas riksförbund, Vision, Ledarna, Teaterförbundet för scen och film, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund och Lärarförbundet.

Det byråkratiska systemet med det ständiga syndabocksletandet, övertron på lagar, regler och rutiner, de meningslösa utredningarna och kartläggningarna behöver upphöra, skriver professor Henrik Eriksson.

Varje år fram till 2029 måste landets kommuner och regioner rekrytera 13 200 nya medarbetare – bara för att täcka de ökande behoven. Hur ska det gå till? Dagens Samhälle ställde frågan till fyra kommunala hr-chefer.

Äntligen! skulle man ha kunnat utropa i dessa Nobeltider, när regeringens Välfärdskommission meddelade att det ska inledas förhandlingar om en ”förvaltningsgemensam digital infrastruktur för välfärden” (DS debatt 2/12).

Grundproblemet är att några få leverantörer har skaffat sig en mycket stark ställning på skolmarknaden och att skolsystemet nu befinner sig i en gisslansituation, slutreplikerar Peyman Vahedi, rektor på Ådalsskolan i Kramfors och Peter Hellgren, vd för it-företaget Consid.

Att kommuner själva bygger egna tekniska lösningar är sällan ett klokt sätt att använda skattemedel på. Om det som utvecklas dessutom säljs vidare, kan det vara i strid med intentionerna i kommunallag och konkurrenslag, replikerar Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.

Skolan måste få dra nytta av sin egen data för att förbättra verksamheten – utan att behöva betala för den. Men så är det inte alltid i dag. Det är dags att se över regelverken kring datahantering och lagring i offentlig sektor, skriver Peyman Vahedi rektor på Ådalsskolan i Kramfors och Peter Hellgren vd för it-företaget Consid.

I Stockholm tror många på Staten. Problem i äldreomsorgen? Problem i sjukvården? Problem i skolan? Förstatliga – det är det sesam som ska få lyckoriket att öppna sig.

Allt fler kvinnor arbetar som chefer eller specialister i offentlig sektor. Våra beräkningar visar att denna utveckling fortsätter, skriver Bengt Göran Emtinger och Claes Stråth som skrivit en ESO-rapport om kvinnors förändrade positioner i arbetslivet.

Mathias Ekman på Microsoft, kvantfysiker i botten, vill hjälpa sjukvården att förstå nyttan med ny teknik. Men är frustrerad över att det går för långsamt. ”Det är en jättestor risk att offentlig sektor inte hinner ikapp”, säger han.

Att vi är ett vinstdrivande företag är ingen motsättning till att vi vill vara med och bidra för att svensk välfärd ska fortsätta leverera en service i världsklass, skriver Ola Johnsson, rådgivare på PwC i sin slutreplik

Det är inte våra medlemmar som står i vägen för utvecklingen. Mer än varannan socialsekreterare är tydligt positiv till automatisering – men samtidigt ser de verkligheten bakom de fina powerpointbilderna som läggs fram för ledningen, replikerar Simon Vinge, chefsekonom Akademikerförbundet SSR.

Automatisering kan rädda den svenska välfärden. Men ledarskapet i kommunerna måste i så fall bli modigare. Det är du som ledare som behöver bryta mark och våga lyfta in tekniken på arbetsplatsen, skriver Ola Johnsson, rådgivare på PwC.

Karl-Bertil Jonssons glöggfryntlige fader Tyko Jonsson är allt det som allt för ofta fattas i svensk förvaltningskultur. Mer än något annat har han en grundmurad moraluppfattning som är baserad på regelefterlevnad: han gör inte undantag för någon samtidigt som han ser sitt eget ansvar.

Den stora utmaningen för välfärden är att vi har en åldrande befolkning samt att skattekvoten har sänkts under 2000-talet. Utan denna sänkning hade det offentliga haft 240 miljarder kronor mer per år att spendera.

Den som lär ut granskning av trossamfunden på Fojo har de senaste femton åren haft en strategisk och operativ nyckelroll i trossamfunds-Sverige, skriver Sofia Lilly Jönsson i sin slutreplik.

Fojo är sedan 70-talet statens medieinstitut för fortbildning för journalister. Man har hög pressetisk ribba och ställer krav på de sökande. Men på kursen ”Granska trossamfund” står en hög representant för det i särklass största trossamfundet bakom katedern. Orimligt, menar journalisten Sofia Lilly Jönsson, som JO-anmäler kursen.

Sätt stopp för allt vad värdegrundsarbete heter. Ge den som vägrar delta löneökning för produktivitetshöjande insatser.

Dialogen kring tillit i styrningen är livlig runtom i landet, skriver Lundaforskaren Louise Bringselius, som vill varna för fem vanliga fallgropar när tillit ska implementeras i verksamheter.

Av Västerbottens offentliganställda säger var elfte att de rekommenderats att inte tala med journalister. Det är en enorm skandal, som skadar förtroendet för det offentliga. Fram med skavankerna i ljuset!

Resten av världen talar om strukturförvandling och drastiska omställningar i kölvattnet av automatiseringen. Att svensk offentlig sektor tycks tro att algoritmerna är här för att göra jobbet tryggare håller inte.

Politiker och andra beslutsfattare har hittat ett nytt ord för att förklara varför saker och ting inte alltid blir som planerat: ”komplexitet”. Men att benämna sektorer, organisationer eller problem som komplexa får inte bli en förevändning för dysfunktionell organisering, skriver Christian Gadolin, lektor i företagsekonomi.

För att klara personalbristen inom offentlig sektor behövs satsningar för mer inkluderande arbetsplatser, där nyanlända får tidig yrkes- och språkträning. Sådana satsningar skulle också bidra till integrationen i samhället. Det skriver Robert Persson Asplund, chefspsykolog och forskare på företagshälsan Avonova.

En kommun som köper in mycket ekomat från hela världen får med beröm godkänt enligt regeringens målsättningar. Men en kommun som köper 75 procent närodlat från Sverige får underkänt. Orimligt, menar agronomen och före detta riksdagsledamoten Staffan Danielsson.

Den politiska ledningen i kommuner och regioner måste medverka till att hitta goda former för samarbete med tjänstemännen. Professorerna i företagsekonomi Björn Brorström och Rolf Solli och identifierar tre viktiga spelregler för ett fungerande samarbete.

Hot och våld blir allt vanligare inom välfärdssektorn. Det är ett samhällsproblem som aldrig får accepteras eller normaliseras. Inte en enda förtroendevald eller anställd, vare sig lärare, äldreomsorgspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal eller myndighetsutövare - ska behöva känna sig otrygg, skriver företrädare för revisions- och rådgivningsföretaget PwC.

Chefer är så pressade att de tvingas åsidosätta sin egen hälsa för att klara av sitt ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö. Ett närvarande ledarskap är nödvändigt för att förebygga ohälsa och sjukskrivningar på arbetsplatserna, skriver förbundsordförandena för Unionen och Vision.

Det finns ett stort antal skattefinansierade redaktörer som publicerar massor av information som allt för många varken kan läsa eller förstå, skriver Susanna Laurin, forsknings- och Innovationschef på Funka, på Tillgänglighetens dag.

Det är inte handlingskraftigt att utfärda ett anställningsstopp, som så ofta sker inom offentlig sektor. Om det leder till mer hyrpersonal riskerar det att bli en ekonomisk brakförlust i stället.

Stort personalansvar och hög utbildning lönar sig inte för chefer inom kvinnodominerade områden. Det visar en ny rapport från Sveriges chefsorganisation Ledarna.

Mellan 90–135 miljarder kronor slösades bort i offentliga upphandlingar under 2018. Men företrädare för privata företag ska akta sig för att slå sig för bröstet i förvissningen om att de själva sköter upphandling och underleveranser så mycket bättre, skriver Jakob Hirsmark.

Att vi som arbetar med kommunikation, information, marknadsföring och reklam pratar om kommunikation som generiskt begrepp förvirrar. Vi behöver bli konkreta och tydliga igen, och kanske är första steget att gå ifrån begreppet kommunikation?

Företagen har redan krav på sig att hållbarhetsrapportera, men när det gäller kommuner och statliga myndigheter är bilden mer splittrad. Fokus bör nu riktas mot det offentliga, som borde redovisa hållbarhet lika systematiskt, skriver Revisorsinspektionen.

I dagens samhälle behövs privata aktörers medverkan i välfärdssektorn. Många offentliga processer kan förbättras med arbetssätt från näringslivet. Men någon reell systemförändring lär inte åstadkommas om offentliga aktörer ska ersättas av – eller ensidigt lära av – näringslivet, skriver Erik Eriksson.

Potentialen att förbättra samhällsservicen med hjälp av digitala tjänster är stor. Men digitaliseringen får inte ske på bekostnad av Sveriges säkerhet, samhällets funktionalitet eller individens integritet, skriver företrädare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Ja, vi är för många kommunikatörer i offentlig sektor. Jag möter allt oftare kommunikatörer som sitter med på för många möten och gör för lite, replikerar Märit Malmberg Nord kommunikatör på Göteborgsregionen.

Min allmänna inställning till ledarskap är att det är naturens sätt att hålla puckon borta från produktionen. Men allt kan ju bli bättre - här är tre tips till dig som vill lyckas som chef.

En slapp och tendentiös kritik mot förekomsten av kommunikatörer har blivit allt vanligare med åren, i synnerhet från medier. Men att antalet kommunikatörer ökar är inte en konsekvens av att redaktionerna blir anorektiska, utan att offentlig verksamhet blir allt mer komplex att förmedla.

Offentlig sektor behöver hitta långsiktiga lösningar för att klara av att finansiera välfärden och klara kompetensförsörjningen. Tillsammans arbetar vi för att frigöra tid till det som är vårt viktigaste uppdrag − att möta och hjälpa människor. Det som kan automatiseras ska automatiseras, skriver företrädare för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) välfärdsråd.

Kommuner, regioner och myndigheter driver stora kostsamma projekt för att minska ohälsan, men hanterar inte grundproblemet som handlar om smartare bemanning. Gig-ekonomin kan bidra med rätt kompetens och göra organisationen smartare.

Välfärden brottas med stora problem och Svenskt Näringsliv ropar efter effektiviseringar. Men näringslivets lösningar gör medarbetarna sjuka – offentlig sektor behöver inte mer utan mindre NPM. Det som krävs nu är en verkligt obekväm debatt, skriver tankesmedjan Balans i en replik.

Genom att välja bort utländska molntjänster riskerar offentliga aktörer att gå miste om förbättrad användbarhet, tillgänglighet och effektivitet. Branschen har ett stort ansvar att utbilda kring hur molntjänsterna kan användas säkert. Samtidigt behöver offentlig sektor bli bättre på säkerhets-, risk- och sårbarhetsanalyser, skriver Fredrik Sidmar, Cygate.

Att kommuner anlitar väktare och ordningsvakter väcker debatt. De 4,4 miljarder kronor som offentlig sektor lägger på trygghet är dock en försvarbar investering, vilket synliggörs av ny statistik från Stockholms upphandlade ordningsvakter.

Offentlig sektor borde agera mer som större företagskoncerner för att undvika att stora projekt blir dyrare än vad det är tänkt. Exempelvis skulle det kunna införas ett system för granskning av investeringsförslag.

Om mindre än ett halvår riskerar 80 procent av landets småföretag – som i dag är leverantörer till offentlig sektor – att inte längre kunna göra affärer med den offentliga sektorn, eftersom de inte skickar e-fakturor. Spontant känns det som en mycket onödig konsekvens, skriver Anders Jonsson vd på InExchange.

För första gången finns en mätning som visar innovation i offentlig sektor. Fyra av fem arbetsställen har genomfört minst en innovation de senaste åren. Men brist på tid och resurser hämmar nytänkandet.

Varför vill unga inte in i välfärdens yrken? Med ett yrkesliv som lågavlönad kulturarbetare bakom mig vägrar jag tro att pengarna är problemet. I stället förlorar landsting, regioner och kommuner kompetens genom att sätta sina scheman före människorna, skriver Åsa Moberg.

Den eftersatta digitaliseringen av offentlig sektor ger onödiga kostnader för samhället och kan i förlängningen även komma att påverka Sveriges konkurrenskraft, skriver Per Wallentin, koncernchef Knowit.

Omställningen av energisystemet är en ödesfråga som de nyvalda makthavarna i kommuner, landsting och riksdag måste hantera. Offentlig sektor kan genom klimatsmarta upphandlingar göra stor skillnad genom att välja hållbara lösningar i stället för traditionell energiteknik.

Socialdemokraterna ville att valet skulle vara en folkomröstning om ”välfärden”. Socialdemokraterna i Stockholm drev valrörelse i landstinget som om det skulle vara en folkomröstning om Nya Karolinska Sjukhuset. Utfallet måste ses som nedslående för Socialdemokraterna. Det är svårt att vinna val på organisationsfrågor.

Vi behöver politiker som har en plan för hur vi ska ta offentlig sektor in i framtiden. En plan för hur vi kan nya hitta sätt att stimulera och uppmuntra nytänkande och innovationer. Jag hoppas därför att vi kommer att få se ett tydligt innovationsfokus i fler kommuner och landsting den kommande mandatperioden, skriver Johan Ödmark vd för Stiftelsen Electrum.

Regeringen vill i en lagrådsremiss införa lagstadgat ansvar för landstingen att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har särskilt behov av individuellt stöd. Förslaget verkar harmlöst, men innebär urholkning av den lagstadgade prioriteringsplattformen och medför ökad detaljstyrning av vården, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Mikael Sandlund.

Det finns en stor risk att offentlig sektor kommer att plöja ner enorma resurser på att komplicera den befintliga verksamheten om man fortsätter med dagens metoder för ett systematiskt kvalitetsarbete. I stället bör man ta fram helt nya processer som är tio gånger bättre, både för användare och organisation.

Vi hoppas att även offentliga aktörer funderar på hur de kan arbeta för att bidra till ett bättre samtalsklimat på nätet. Det är nämligen på nätet som en stor del av väljarnas åsiktsbildning inför valet den nionde september sker, skriver Gustav Hjärn, vd och grundare av Ifrågasätt.

Vi vet att cheferna inom offentlig sektor vill jobba kvar, men de sänder starka signaler om att förutsättningar för ledarskapet saknas. Ledarna instämmer därför i Tillitsdelegationens uppmaning om ansvar. Att skapa en tillitskultur förutsätter att politiker och ledning börjar lita på alla duktiga chefer.

Personal inom hälso- och sjukvården och omsorgen måste få tillgång till en stärkt företagshälsovård, som kan sänka den arbetsrelaterade ohälsan. Det bör vara en prioriterad uppgift för Myndigheten för arbetsmiljökunskap som startar sitt arbete i dag, skriver företrädarna för sju fackförbund.

Vi oroas av att vår största motpart, Sveriges Kommuner och Landsting, inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter vi företräder. Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner, skriver företrädare för flera fackförbund.

Arbetet i offentlig sektor sker allt oftare i projekt, vilket inte alltid leder till de resultat man önskar sig. Projektlogiken riskerar också att bidra till att organisationer blir sämre på att förvalta ”gamla” meriter och erfarenheter, skriver Mats Fred, forskare vid Malmö universitet.

Bohlins och Starbrinks exempel visar – sannolikt tvärtemot avsikten – att det offentliga är att lita på, medan de privata vårdbolagen lägger ned när lönsamheten blir lägre än förväntad, skriver Vänsterpartiet i sin slutreplik.

Underskotten växer i kommunerna – och problemet är inte bara finansiellt, skriver Jakob Heidbrink som tvivlar på SKL:s effektiviseringsoptimism och förordar att staten minskar sin omfattning och ambition.

Digitaliseringen måste löpa som en röd tråd från riksdagen till kommuner och landsting, och i fokus ska brukaren vara. Att ingen ställs utanför är viktigare än att ligga i den digitala teknikens framkant.

Pensionsgruppens förslag om förändringar i pensionssystemet är säkert relevant utifrån att vi lever längre. Däremot ger det inte svar på frågor kopplat till verkligheten för stora grupper inom välfärdssektorn. Det är orimligt att höja pensionsåldern utan att först ha kommit till rätta med de omfattande bristerna i villkor och arbetsmiljö.

Regeringen satsar stort på digitalisering och en ny digitaliseringsmyndighet är planerad till hösten 2018. Ambitionen att placera ut statliga myndigheter i landet i kombination med Helsingborgs strategiska läge och stadens aktiva arbete med digitalisering gör den till den perfekta placeringsorten.

Nio av tio offentliganställda chefer vill stanna kvar på sina jobb inom sektorn, men behöver bättre förutsättningar och verktyg för att utveckla verksamheter och medarbetare. Varje arbetsdag går 48 chefer i pension. Vilka vill ta över efter dem om chefssituationen inte förändras i det nya Sverige?

Många kvalitetsbrister inom sjukvård, polis, skola, högskola, socialtjänst och offentlig byråkrati handlar delvis om effekterna av en slapp utbildning. I Pisaskolans efterföljd får vi Pisahögskolan, skriver professor Mats Alvesson, Lunds universitet.

Det värsta är inte vad Leif Östling har sagt. Det värsta är att om det offentliga Sverige inte lär sig att prioritera och hushålla med våra gemensamma resurser så kommer skattemoralen till sist att sjunka, varnar Johan Ingerö, välfärdsansvarig på Timbro.

I politikens drömvärld är kompetens något som kan beordras fram. När olika professioner larmar om väntad brist brukar varningarna ignoreras. Ansvariga politiker försäkrar: Vi vet att vår plan kommer att fungera. Men gör den verkligen det?

Turerna kring Transportstyrelsen sätter fingret på en viktig punkt när det gäller outsourcing: att bristande styrning och uppföljning kan få allvarliga konsekvenser. Men rätt genomförd är outsourcing ett av de bästa sätten för en myndighet att öka sin it-säkerhet och erbjuda effektivare service för medborgarna.

Tung överbyggnad och utarmad frontlinje – så har utvecklingen i den offentliga förvaltningen varit alltför länge. Tillitsdelegationen vill flytta ner beslutsutrymmet, och resurserna, till mötet mellan medarbetare och brukare.

Ofta drivs offentliga vårdcentraler, storsjukhus och skolor med förlust år efter år. Menar regeringen verkligen att detta inte utgör ett problem?

Offentlig sektor upplevs i många fall dra sig undan från utsatta områden, och överlåter till det civila samhället att utföra uppgifter som tidigare var deras ansvar. Det framkommer i en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Det offentligas misshushållning med personalens psykiska och fysiska hälsa kostar samhället många miljarder, mycket större summor än alla privata vinster i välfärden.

Att göra arbetsrättsliga krav obligatoriska vid upphandling av exempelvis bygg, städ och taxi kommer få mycket omfattande konsekvenser för lokala myndigheter, skriver Sveriges Offentliga Inköpare.

Offentlig sektor gynnas av ett stort utrymme för kritik, men SVT vänder på steken och riktar absurt nog sitt granskande öga mot enskilda medborgare och visselblåsare – till försvar för offentliga institutioner och system.

Värdegrundsdelegationen har presenterat en värdegrund med sex principer, alla med sin grund i lagstiftning och ganska självklara. Men vill man verkligen förstå och påverka värderingar behövs mer än självklarheter. Man behöver närma sig offentlig sektors praktik.

Sverige står sig gott i internationella jämförelser när det gäller utrikesföddas sysselsättning. Men det tar lång tid att komma in på en arbetsmarknad – som samtidigt på många håll skriker efter arbetskraft.

Kontanthanteringen kostar samhället enorma summor årligen, samt ökar rånrisker på utsatta positioner, men lagstiftningen tillåter inte den offentliga sektorn att hänga med i digitaliseringen. Låt oss skippa kontanterna och övergå till kortbetalning och faktura, skriver Nina Lagh, moderat oppositionslandstingsråd.

Många småföretagare vill delta i offentlig upphandling, men tar inte steget på grund av krångel och hinder som i realiteten går att undanröja. Det är tråkigt. För att offentlig sektor ska kunna göra goda inköp för våra gemensamma skattepengar är det viktigt att få in tillräckligt många anbud från intresserade företag, skriver Företagarna.