Systematiska och landsomfattande brister och en regering som länge duckat för ett samlat nationellt ansvar – detta har bidragit till att fasthålla en undermålig och godtycklig svenskundervisning, skriver liberalerna Fredrik Malm och Sara Wettergren.

Få föräldrar vill låta sina barn gå i skolor där det är mycket ”kaos”, där ingen talar svenska, där lärarna håller på att tappa kontrollen.

Om vi ska ge alla elever en god och likvärdig utbildning krävs att varje enskild kommun förstår och tar sitt ansvar som huvudman. I våra granskningar kan vi dock se brister i ekonomisk styrning, att resurser fördelas slentrianmässigt och att det saknas struktur och långsiktighet i arbetet med kompetensförsörjning, skriver revisorn Joakim Nertyk.

Den stora ökningen av antalet barn och unga är en orsak till att kommunerna nu går mot kärvare tider. I vissa kommuner har antalet skolbarn ökat med drygt 30 procent på sju år. Här ökar och minskar antalet skolbarn mest - se hela listan.

Pisa-undersökningen visar att den svenska skolan är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Denna dystra trend visar att det inte bara är skolan, utan hela samhället som håller på att slitas isär. Nu behövs kraftfulla åtgärder för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Under de senaste åren har många, jag själv inkluderad, tävlat i att döma ut den svenska skolan. Men nu när resultaten har förbättrats två gånger i rad är det på sin plats att ge beröm, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare.

Det är hög tid att ifrågasätta om undervisningen av nyanlända elever som börjar skolan sent i Sverige är utformad på bästa sätt, skriver Catharina Bildt Grape, integrationsexpert som släpper en rapport för Svenskt Näringsliv i dag.

Höga förväntningar på eleverna och mer tid för lärare att förbereda och efterarbeta undervisningen. Samt mer sammanhållet statligt ansvar för skolan. Så kan segregationen bekämpas, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Det är visserligen en klok ambition att höja utbildningsnivån bland de nyanlända. Men att med ekonomiska incitament driva människor in i en utbildningsverksamhet där varken kapaciteten eller kvaliteten kan garanteras är en dålig idé.

Pajala kommun ser varje ny invånare som en tillgång för framtiden. Men en utmaning är skolgången för våra nyanlända elever. Här måste staten ta ett större ansvar. Om regeringens lagförslag som presenterades i måndags går igenom i riksdagen blir det än viktigare.

Skolans digitalisering är nödvändig för att rusta eleverna för framtiden. Nu behöver regeringen ge rätt förutsättningar genom en nationell kraftsamling för en långsiktig, effektiv och resultatinriktad satsning. Allt annat vore direkt oansvarigt.

Göteborg är en hårt segregerad skolstad, men vi arbetar metodiskt, stegvis för att öka jämlikheten och motverka segregationen. Nyanlända elever erbjuds exempelvis skolgång en bit från hemmet, skriver Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg.

Att inte låta nyanlända börja skolan på den nivå som passar deras förkunskaper baseras helt på ideologi, och de dåliga skolresultaten som blir följden används av Skolkommissionen som hävstång för politiska lösningar man redan bestämt sig för att driva.

Regeringens utredare sågar socialdemokraternas vallöften om obligatoriskt gymnasium och att alla program ska ge högskolebehörighet. Liberalerna välkomnar slutsatserna, men saknar förslag om hur yrkesutbildningarna ska bli mer attraktiva.

En av de vanligaste krigsskadorna är hörselskador till följd av buller. De här skadorna upptäcks ofta inte när nyanlända kommer till Sverige vilket gör att många, speciellt unga, ställs inför onödigt stora utmaningar.

Intervju med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om läraryrket, lärarbristen och nyanlända elever. Reporter: Cecilia Granestrand.

Den 21 juni röstar riksdagen om en åtstramad flyktingpolitik. Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd istället för permanenta. Rätten till anhöriginvandring begränsas och försörjningskraven skärps. En majoritet i socialförsäkringsutskottet bedömer att Sverige behöver anpassa regelverket till miniminivå enligt EU-rätten och internationella konventioner.