Ny asylpolitik

Den nya tillfälliga asyllagen har gjort många av oss ledsna och besvikna. Samtidigt ser vi att situationen är ansträngd eller ohållbar i många kommuner. Vi står fast vid att Sverige fortsatt ska vara generöst, tillsammans klarar vi det, skriver 31 gröna kommunalråd som har förslag på hur systemen rustas för ett hållbart mottagande.

Debatten om åldersbedömning av ensamkommande har präglats av kritiska lekmäns övertygelser snarare än gediget faktaunderlag. Men även om expertis saknas i Sverige så finns det gott om forskning att tillgå utomlands, skriver Karl-Johan Kärrström, specialistläkare i allmänmedicin.

Sextio år av nordisk passfrihet, svenska internationella handelsvärden på närmare 300 miljarder per år, 75 000 dagliga passagerare och 18 000 pendlares vardag väger fjäderlätt när regeringen nu improviserar för att ge Danmark en pik i flyktingfrågan.

I regeringsförklaringen 2014 proklamerade Stefan Löfven att Sveriges nya regering är en feministisk regering. Nu har samma regering presenterat en rad direkt kvinnofientliga förslag riktat mot bland annat världens mest utsatta kvinnor, skriver Amanda Kanange, vice distriktsordförande Liberala ungdomsförbundet Storstockholm.

Redan nu ser vi att det mest är män och pojkar som har tillgång till flykten som val. Valet är inte detsamma för kvinnor och andra grupper som blir marginaliserade. När regeringen nu försvårar anhöriginvandringen minskar möjligheten för många att fly från våldet. En feministisk regering skulle i stället ha visat mod och handlingskraft.

En tårögd vice statsminister Åsa Romson och generad statsminister Stefan Löfven under tisdagens historiska presskonferens skulle kunna bli klimax på en period som måste vara bland de märkligaste i svensk politisk historia. Veckorna då idealismen fick ge sig för verkligheten. Omsvängningen är total och detsamma kan sägas om förvirringen, bland politiker såväl som i horderna av politiska förståsigpåare i sociala medier.

De senaste dagarna har begrepp som ”systemkris” och ”systemkollaps” kommit att dominera nyhetsflödet för att beskriva flyktingsituationen. I dag är det få som ifrågasätter att Sverige är i kris. Det har gått så långt att miljöpartistiska statsråd fattar beslut som innebär att gränserna i Europa stängs. Men detta är inte en kris som bottnar i antalet människor, utan i att myndigheter på kommunal och statlig nivå lever i vitt skilda världar.

Neddragningarna i svensk asyl- och migrationspolitik kommer inte leda till att fler länder höjer sina ambitioner. Som flera debattörer varnat riskerar regeringens beslut snarare att bidra till ett “race to the bottom”, skriver socialdemokratiska studentförbundets migrationspolitiska nätverk.

Tisdagen den 24 november 2015 klockan 15 står jag på det kommunala evakueringsboendet och hjälper till med serveringen av eftermiddagsfikat. Jag nås av beskedet att regeringen kraftigt inskränker asylrätten och att ett av motiven är att regeringen tror att de behöver göra något för att hjälpa oss kommunalråd ute i landet. Jag blir arg och ledsen.

Tänker regeringen att Skånetrafikens medarbetare ska få till uppgift att kontrollera ID-handlingar samtidigt som de kontrollerar biljetterna? Ska Skånetrafikens medarbetare tvinga ensamkommande barn av tåget i Köpenhamn? Regeringen måste svara på hur den tänker sig de utökade kontrollerna.

I valet 2014 tog Fredrik Reinfeldt upp flyktingfrågan som en högst angelägen politisk fråga. Han måste ha förstått att migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet skulle medföra stora kostnader. Ändå verkar flyktinginvandringens omfattning ha kommit som en överraskning för Åsa Romson. Regeringen försöker nu desperat hantera en situation som den aldrig riktigt haft kontroll över. I mina ögon är det en bristfällig humanism, skriver Per Holfve i replik till Kjell Magnusson.

Regeringen borde ha tagit sig tid att andas lugnare, innan de i till synes andfått stresstillstånd presenterade sin nya flyktingpolitik. De som allra mest behöver andrum är människor på flykt och det här hade regeringen kunnat göra i stället, skriver Ulf Bjereld, Förbundsordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Så tar då regeringen äntligen beslut om att åldersbedömningar av asylsökande som uppger sig vara barn skall införas. Må så vara att detta är en omvändelse under galgen och att varken Löfven eller Romson själva förstår att det är den enda logiskt försvarbara ståndpunkten utifrån ett äkta barnperspektiv, men det viktiga är att det händer något politiskt i frågan, skriver ungdomspedagogen Jonas Andersson.

Att 1-2 miljoner per år skulle kunna absorberas i Europa är en utopi. Tanken att Sverige ensamt skulle klara av det är i bästa fall hybris. De beslut regeringen fattat är en seger för förnuft och moral, menar Kjell Magnusson, docent i sociologi i en replik.

Att nästan stänga våra gränser och meddela människor som flyr från krig och död att de inte är välkomna är fel väg att gå. Självklart skär det i gröna hjärtan runt om i landet. Men jag kan inte låta bli att tänka på hur det hade blivit utan miljöpartister i regeringen, skriver Joachim Höggren (MP).

Den 24 november 2015 är en nederlagets dag för alla som kämpat för en human flyktingpolitik. I en tid av stor nöd har cynismen fått breda ut sig, på bekostnad av människoliv och drunknade barn på stränderna vid Medelhavet. Regeringen har misslyckats med att stå upp för humanitetens principer, skriver Per Holfve, jurist med inriktning mänskliga rättigheter.