Jag har mer än 30 orosanmälningar till socialtjänsten mot mig. Anledningen är att mina barn har diagnoser inom autism och adhd och att de under perioder inte klarat av att vistas i skolan.

Vi behöver hitta tillbaka till en skola för alla. En skola där alla elever får goda kunskaper, känner trygghet och får lyckas.

Grundsärskoleelever skulle behöva den absolut bästa tänkbara lärmiljön – men sitter ofta i den sämsta. Vi har kunskapen om hur vi förbättrar skolmiljön och den vill vi nu sprida till varenda skolförvaltning i Sverige, skriver företrädare för Funktionshinderbanan, Svalövs kommun, forskare och experter på lärmiljö.

Med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Det finns kunskap, lagstöd och resurser. Nu är det dags att landets kommunpolitiker tar sitt ansvar och ger skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Autism- och Aspergerförbundets Gunilla Sundblad.

Barn anses vara myndiga nog att sköta sina vårdkontakter på nätet och hämta ut sina mediciner på apoteket vid 13 års ålder. För föräldrar med friska barn kanske det här inte spelar så stor roll. Men för oss NPF-föräldrar ger beskedet upphov till en enorm stress, skriver mamman Jenny Egerborn.

Dagens skola sorterar in barn i dugliga och odugliga och producerar utanförskap på löpande band.

Alla barn har rätt till undervisning på en nivå de kan tillgodogöra sig. Därför borde dörren till särskolan öppnas lite mer.

Barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar och förvärvade hjärnskador offras då skolpolitiken fokuseras på hårdare tag.

Om inte skolan ser barnens svårigheter får de ingen hjälp av BUP. Det är inget hinder för de bråkiga pojkarna med adhd som förstör lektioner – de kan snabbt slå sig fram till utredning. Förlorarna är de snällare flickorna och pojkarna med ad(h)d eller autism.

Socialstyrelsen rekommenderar numera att patienternas uttalade könsidentitet ska betraktas som en startpunkt för utforskande.

Varför har ingen myndighet eller organisation uppdraget att sluta det hälsogap som i dag finns mellan personer med intellektuell funktionsnedsättning / autismspektrumtillstånd och Sveriges övriga befolkning? Det frågar flera debattörer som uppmanar regeringen att inrätta ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och hälsa.

Personlig assistans har gett oss ett liv i frihet. LSS-utredningen som lades fram för snart två år sedan begrep inte det, utan ville ta bort vår assistans. Nu är utredningen på remiss. Och vi känner oss inte alls lugnade av regeringens löften om att vårt stöd inte ska försämras. Starka krafter hotar i kulisserna, skriver företrädare för Riksföreningen JAG.

På 40 procent av Sveriges gruppboenden rapporteras det om våld mot boenden. År efter år rapporterar våra medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet dessutom om missförhållanden på LSS-boenden – på grund av kompetensbrist hos chefer och personal. Kommunerna kan inte vänta på att staten agerar, de måste ta sitt ansvar här och nu, skriver Ulla Adolfsson och Maria Sivall.

Knappt fyra av tio barn med autism når skolans mål, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Men det behöver inte vara så. Bygg skolor enligt principen om universell utformning. Det får fler elever att nå skolans mål, skriver förbundets Ulla Adolfsson och Agneta Söder.

Inför skolstarten sitter tusentals föräldrar till barn med NPF med en klump i magen. Hur ska det gå? Kommer vi komma i väg alls till skolan? Föräldern Jenny Egerborn önskar att de ansvariga för skolan skulle se över sin verksamhet och anpassa den efter barnens förutsättningar.

Hur många missförhållanden och övergrepp i bostäder enligt LSS måste vi se innan det blir krav på utbildning för personalen? Det finns inga genvägar, menar Autism- och Aspergerförbundet, som uppmanar socialminister Lena Hallengren (S) att omgående initiera en kompetenssatsning och säkerställa att Ivo:s tillsyn är rättssäker.

Regeringen föreslår att examensordningen för lärare ska ändras så att studenternas kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter säkerställs. Det avslöjar ett synsätt som riskerar att särbehandla elever med NPF och cementera synen på eleven som problem och svårighet, skriver Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Svag begåvning har ingen guldkant, att så många som 14 procent har låg IQ är det stora bortglömda problemet i både skola och folkhälsoarbetet, slutreplikerar barnläkaren Mats Reimer.

Till skillnad från krönikören Mats Reimer ställer RFSB inte elevgrupper mot varandra och delar inte uppfattningen att det skulle röra sig om ett nollsummespel, där de som det är minst synd om måste offras, replikerar Johan Nyh, ordförande RFSB.

Alla elever förtjänar den bästa skolgång de kan få, oavsett begåvning och funktionsförmåga. Det finns därför inget utrymme för ”antingen eller” när vi pratar om barns rätt till utbildning, replikerar rådgivaren i specialpedagogiska frågor Pia Rehn Bergander till Mats Reimer.

Det är i regel inte särskilt synd om begåvade skolbarn. Nära 15 procent av befolkningen har en IQ mellan 70 och 85, vilket medför stor risk för ofullständig skolgång, arbetslöshet, psykiatrisk och kroppslig sjuklighet och förkortade liv.

Det finns mycket som samhället skulle kunna göra för att förhindra att vi som är föräldrar till barn med NPF-diagnoser kraschar, men vi ser inte så många förslag. Här är vår lista på åtgärder, skriver fyra mammor som hellre vill förvärvsarbeta än gå på ändlösa möten för att få vardagen att fungera.

Vi som har barn med NPF-diagnoser faller mellan varje stol i välfärden. Vi får inte ihop livspusslet och vi blir utmattade och kraschar. Det skriver mamman och bloggaren Jenny Egerborn.

Neka inte elever med särskilda behov tilläggsbelopp, utan arbeta systematiskt för att öka inkluderingen. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska inte betala för politikens ansvarslöshet, skriver Sven Bölte, Steve Berggren och Anna Borg på Center of neurodevelopmental disorders (KIND) vid Karolinska institutet.

Barn med autism och adhd slås ut från skolan och står utan någon framtid. Risken är nu hög att de blir ännu fler. Det är ovärdigt ett land där politikerna säger sig värna mänskliga rättigheter och där likvärdigheten är ett honnörsord, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention.

Som vindarna blåser just nu tycks det inte finnas någon plats för elever som behöver specialpedagogik. Vill politiker och tjänstemän i Stockholm alltså ha fler hemmasittare? Det frågar sig flera psykologer, läkare och pedagoger med anledning av att flera resursskolor i Stockholm hotas av nedläggning.

Elever med till exempel autism och adhd, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.

Det är sorgligt att debatten om skolan präglas av ett så högt tonläge. Jag har aldrig sagt att lågaffektivt bemötande inte kan ingå i en lärares repertoar. Däremot bör de arbetssätt en skola väljer alltid förankras hos personalen innan de implementeras, replikerar Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Det räcker inte att arbeta utifrån ”sunt förnuft” i skolan, vilket ordföranden för landets skolledare Matz Nilsson förordar. Det finns en risk att det som i stunden verkade sunt, i efterhand är något man ångrar. För elever med nedsatt förmåga att reglera sina känslor kan ett lågaffektivt bemötande vara det som avgör om skolan fungerar eller inte, skriver flera psykologer, pedagoger och rektorer.

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns i alla klasser i alla skolor och vi behöver skyndsamt säkerställa att de möter pedagoger och elevhälsoteam med rätt kompetens, skriver förbundsordföranden för Sveriges Arbetsterapeuter Ida Kåhlin.

Vi vet att individer med NPF inte är sjuka utan annorlunda, varför NPF egentligen är en diversitetsfråga snarare än en vårdfråga. Men trots att vi vet mer i dag står frustrerande mycket stilla, skriver KI-professorn Sven Bölte.

Avslutningstider och barn springer ut från skolgårdar mot ett långt sommarlov. Men det gäller inte alla – många är redan hemma sedan länge. De som kallas hemmasittare är ofta barn som inte kan vara i skolan eftersom skolan inte är tillgänglig och anpassad efter deras förutsättningar. Många av dessa barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel autism och ADHD.

Barn med NPF är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. De löper också ökad risk för att hamna i utsatthet. Trots det ser samhället inte till att viktiga skyddsfaktorer som skolan och socialtjänstens stöd fungerar för barnen och familjerna.

Det har skett en extrem ökning av antalet barn med autism som tvångsvårdas. Ofta får det svåra konsekvenser för både barnen och deras familjer, skriver representanter för Autism- och Aspergerförbundet.

I takt med hjärnans ökande mognad växer många barn och unga ur sina neuropsykiatriska diagnoser. Från säker källa har jag erfarit att den som haft adhd snart kan få göra lumpen, om en ny utredning visar att den tidigare diagnosen inte längre föreligger. Frågan är om sjukvården har resurser att friskförklara dem?

Elever med funktionsnedsättning har sämre måluppfyllelse i skolan än andra elever. Därför behöver regeringens utredning om elevhälsan presentera åtgärder för att skapa en fungerande skola för alla.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver trygghet och studiero för att det ska funka i skolan. En viktig del i arbetet med en förbättrad arbetsmiljö för både elever och lärare är därför att ”öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter” – precis som det står i Januariavtalet.

Det görs för många neuropsykiatriska utredningar och för många barn medicineras med adhd-medicin. En stor del av problemet beror på att skolan inte tar sitt pedagogiska ansvar och skickar för många barn till Bup för utredning.

Folkhögskolerektorernas påstående att staten vill skapa register över människor med funktionsnedsättningar är fel. Genom statistik går det att åstadkomma en förändring till det positiva för dessa personer, skriver fyra företrädare för funktionshinderrörelsen.

Den nya regeringen vill se fler specialklasser för barn med särskilda behov. Det är bra, men det kommer säkert att stöta på motstånd från det pedagogiska etablissemanget.