Nedskärningar

Vi behöver en ärlig debatt om vad som är faktiska effektiviseringar i välfärden – och vad som i stället bör kallas vid sitt rätta namn – nedskärningar, skriver vänsterpartisterna och oppositionsborgarråden i Stockholm Clara Lindblom och Torun Boucher.

Det får vara nog med illa förtäckta nedskärningar i landets kommuner och regioner, skriver Kommunal. Det är upp till oss att säkerställa att vi lyckas använda de digitala verktygen, skriver Läkemedelsverket. Andra ämnen som diskuteras på debattsidorna de senaste dagarna är bland annat: elförsörjningen, VA-näten, arkitektur och religiösa friskolor.

Den svenska kommunala vardagen framöver kommer att kantas av nedskärningar, nedskärningar och idel nedskärningar. De kommer att vara av en sådan art och ske i ett sådant pressat läge att det kommer vara rent utsagt farligt att försöka skönmåla dem, underdriva deras effekter, eller försöka skjuta ansvaret för dem ifrån sig.

Ingen politiker är i dagsläget beredd att göra en konsekvensanalys av vad årliga ospecificerade effektiviseringskrav egentligen innebär för välfärden och dess medarbetare, skriver styrelsen för föreningen Välfärdsinitiativet.

Samtidigt som lärarna fått mer att göra och eleverna mindre undervisning har betygen på gymnasiet märkligt nog stigit. Betygen är emellertid inget bra mått på hur mycket elever lär sig, skriver Svante Holmberg, förstelärare.

Under finanskrisen var det de lokala myndigheterna som fick betala det högsta priset för åtstramningarna, och medborgarna drabbades i form av sämre offentliga tjänster och stöd. EU måste dra lärdomar av detta, skriver Apostolos Tzitzikostas, Europeiska regionkommitténs ordförande.

Vårt arbete bidrar till att vårdpersonalen ska få jobba ostört med det de gör bäst, skriver Sara Nilsson, kommunikationschef, Region Jämtland Härjedalen i en replik till läkaren Nils Littorin.

Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.

Alla som vill att kommunernas ekonomi ska förvärras ytterligare bör applådera IES etableringar landet runt. Få saker i skolans värld är nämligen mer kostnadsdrivande än att IES startar upp en ny skola i kommunen. Det skriver Tankesmedjan Balans.

De demografiska och ekonomiska utmaningarna har varit kända sedan länge och duger inte som ursäkt för försämringarna i äldreomsorgen. Välfärdens kärnverksamheter måste fungera om samhällskontraktet ska kunna upprätthållas, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.

Vi som arbetar i välfärden och vi som använder välfärden måste gemensamt tvinga ut de styrande politikerna på banan för att diskutera effektiviseringsidealet. Finns det inte mer resurser så måste uppdraget minska inom alla välfärdsyrken för att skapa balans mellan krav och resurser, skriver företrädare för föreningen Välfärdsinitiativet.

Tankesmedjorna Arena Idé och Balans granskar ekonomin och villkoren i äldreomsorgen och ser att äldreomsorgens resurser minskas med minst 1,4 miljarder under 2020, utan handlingsplaner eller konkreta kravsänkningar. Som alltid förväntas personalen lösa problemet med kreativitet — en ordning som tveklöst leder till slitna medarbetare och ökad sjukskrivning.

Min mormor fick ingen höftprotes och ingen intraokulär lins när gråstarren opererades, vård som idag är standard. Under de fyrtio år jag jobbat i vården har jag med egna ögon sett stora saker hända. Tittar vi bakåt ser vi de stora framstegen, men blickar vi framåt ser bilden mörkare ut.

Antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna ökar, vilket är glädjande. Men de nedskärningar på skolan som nu genomförs riskerar att dra undan mattan för den positiva trenden, varnar Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Nio av tio kommuner planerar nedskärningar på skolan nästa år. Regeringens njugga politik fritar inte kommunerna från ansvar. Tvärtom – varje kommun kan välja att sätta skolan först, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Sveriges skolledare leder idag organisationer utan någon som helst överkapacitet. De tvingas spara in på resurser som barn/elever behöver. Statens ekonomi är god, kommunernas är det inte. Kommunpolitikerna måste vända sig till sina kollegor i regeringen och pressa fram de medel som behövs, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Det är hög tid att stoppa dietkuren för Sveriges sjukvårdsverksamheter, skriver S-föreningen Reformisterna som föreslår en reformbudget.

Fyra av fem kommuner tvingas skära ned i verksamheterna nästa år för att klara ekonomin. Men kommunerna kan inte ensamma bära kostnaderna för de ökade kraven på välfärden. Nu behöver staten gå in och stötta kommunerna – barn, äldre och människor i behov av samhällets stöd ska inte behöva betala priset. Det skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

Politiska beslut måste vara långsiktiga och hållbara. Att investera i utbildning är lönsamt på sikt och bör prioriteras framför skattesänkningar för de rikaste och stora satsningar på militären, skriver Feministiskt initiativ:s Farida al-Abani, Annika Nylén och Karin Stubbergaard.