Det är hög tid att regionerna förbereder för en avveckling av nuvarande ersättningsstruktur och påbörjar arbetet med nya avtalsformer, skriver Claes Ruth, primärvårdschef på Kry.

Oppositionen pressar regeringen att ta fram nya ersättningssystem för primärvården och nätläkarna. Men socialminister Lena Hallengren (S) vill att ansvaret ska ligga kvar hos regionerna och SKR.

Allt fler kräver ett nationellt ersättningssystem för primärvården som inkluderar nätläkarna. Men en lösning ser ut att dröja. SKR utreder nu en separat modell för återkommande digitala besök – där vårdgivaren ska ersättas utifrån resultatet.

”Vi har inte kunnat bekräfta det.” Myndigheten för vård- och omsorgsanalys avfärdar i en ny rapport ett vanligt argument för nätläkare och larmar om flera risker. Regioner och regering uppmanas nu till handling.

Socialdemokraterna i Region Stockholm vill göra en ägarprövning i hälso- och sjukvårdsnämnden av vårdgivaren Doktor.se.

Apoteket AB erbjuder en tjänst som kompletterar vårdgivaren och 1177 – i de fall kunden kommer till Apoteket och upptäcker att receptet gått ut, replikerar Apoteket:s chefsfarmaceut Louise Skalin.

Så skapas hållbara jobb i vård- och omsorgen – regeringens utredare lämnar förslag idag. Höj lönerna för kontorsarbetare som jobbar hemma, föreslår tankesmedjan Futurion. Och så vädjar läkare: Gör något åt nätläkarna!

Statliga Apoteket ska varken bidra till att uppmana till onödiga läkarbesök eller att väcka frågetecken om relationen mellan förskrivare och försäljare av läkemedel, skriver miljöpartisterna Nicklas Attefjord, Malena Ranch och Mätta Ivarsson.

Digitala vårdmöten är en ”lågt hängande frukt”. Det är algoritmer och automatisering som ska göra vården mer tillgänglig för dem som verkligen behöver den, enligt Doktor24-grundaren Tobias Perdahls vision. Men dagens ersättningssystem för nätläkare hämmar vårdens digitalisering. ”Systemet är inte riggat för att möta den kraft som digitaliseringen kommer med”, säger han.

Politikerna i Västra Götalandsregionen får bakläxa av sin egen utredning som konstaterar att det inte går att stoppa betalningar till nätläkare.

TEMA: DIGITAL VÅRD. Nätläkarna får nu möta sina värsta konkurrenter – regionerna. Alla regioner erbjuder nu digitala vårdmöten och försöksverksamheter har permanentats på flera håll, visar Dagens Samhälles kartläggning.

TEMA: DIGITAL VÅRD. Det vore olagligt om regionerna slutade betala för nätläkartjänster. Det säger Patrik Sundström – fotbollsspelaren som blev jurist och nu ska leda välfärdens digitala omställning, i en längre intervju.

En tillbakagång till en primärvård som präglas av oflexibla öppettider, telefonköer och veckolånga väntetider kommer inte att accepteras av invånarna. I stället bör samarbetet mellan den digitala och fysiska vården fördjupas och förbättras, skriver Doktor24:s Sverigechef Daniel Kernell.

Region Östergötland sällar sig till regionerna som vill utreda ersättningen till nätläkarbolagen. ”Västra Götalands beslut har satt en boll i rullning”, säger regionstyrelsens ordförande Kaisa Karro (S) till SVT.

Region Uppsala slutar betala fakturorna för Doktor.se:s nätläkartjänst efter vad regionen ser som ett avtalsbrott. – Vi har satt ned foten. Vi betalar inte, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Flera regioner följer Västra Götalandsregionen i spåren och undersöker om de kan sluta betala nätläkare. ”Det här går inte längre”, säger nämndordförande på Gotland.

Pandemin har gjort att antalet videobesök inom vården har ökat kraftigt på olika håll i landet.

Västra Götaland vill sluta betala för utomlänsbesök hos nätläkare. Men SKR uppmanar regionen att vänta in en lösning för hela landet.

Vi kritiserar inte Region Stockholm för brist på intentioner, utan vår kritik gäller hur regionens regelsystem slår i verkligheten. Gynnandet av vårdcentraler med kraftig digital profil hotar vården för våra sköraste patienter, slutreplikerar distriktsläkarna Ylva Sandström och Marina Tuutma.

Alla är överens om att digifysisk vård är framtiden. Men när nätläkarbolagen nu satsar stort på fysiska vårdcentraler anklagas de för att fokusera på de enkla patienterna och lämna dem med stora vårdbehov till de traditionella vårdcentralerna.

Stockholmarna behöver fler vårdcentraler och husläkare. Patienterna behöver ökad tillgänglighet till vården, både digitalt och fysiskt. Därför välkomnar vi etableringar av nya vårdcentraler – från alla olika slags aktörer, replikerar politikerna i Region Stockholm Anna Starbrink (L), Daniel Forslund (L) och Tobias Nässén (M).

Den 1 januari 2017 avskaffades patientavgiften i Region Sörmland. Intentionerna må ha varit goda, men beslutet har dessvärre kommit att utgöra ett återkommande huvudbry i resterande län när alla landets patienter kunnat erbjudas kostnadsfri vård hos digitala vårdgivare genom Sörmland, samtidigt som notan landat hos övriga regioner skriver de moderata regionråden Tobias Nässén och Magnus Leivik.

Om inte spelreglerna ses över riskerar etableringen av digitala vårdgivare i primärvården att få negativa effekter på vården som helhet, med medicinskt osäker vård, orättvisa ersättningar och framför allt försämrade möjligheter att ta hand om våra sjukaste invånare, skriver distriktsläkarna Ylva Sandström och Marina Tuutma.

Alla vinner när nätläkare löser vardagsproblem och avlastar andra vårdformer, skriver vårdbolaget Krys vd i en replik.

Vardagen på vårdcentraler innehåller så mycket mer än fysiska patientbesök. Därför kan kostnaden för ett läkarbesök där inte rakt av jämföras med kostnaden för ett nätläkarbesök, skriver Magnus Isacson, Svensk förening för allmänmedicin, i en replik.

Det är positivt att fler patienter har haft möjlighet att söka digital vård under pandemin. Vården utvecklas genom kombinationen av digital rådgivning och fysiska undersökningar, skriver Erik Hjelmstedt, Sverigechef på vårdföretaget Kry, i en replik.

Låt nätläkarbolagen bedriva sjukvård på samma villkor som vanliga vårdcentraler och ta ett helhetsansvar för sina patienter, ha BVC, hemsjukvård och allt annat som ingår, i stället för att dränera och fragmentera sönder vården, skriver Svensk förening för allmänmedicins ordförande Magnus Isacson.

De digitala vårdmötena med möjlighet att jobba hemifrån kan ge primärvården ett uppsving. Regionerna hoppas att den nya tekniken ska göra det mer attraktivt att jobba på vårdcentral.

Alla vårdcentraler ska kunna erbjuda ett digitalt alternativ för sina patienter. Det målet jobbar många regioner nu mot och har på allvar tagit upp konkurrensen med de privata alternativen.

Dags för Sverige att prioritera digitala vårdbesök framför fysiska i tider av Covid-19, skriver Lundaforskarna Leif Dahlberg och Håkan Nero.

Reformer som öppnat för privatiseringar och marknadsanpassningar ökar ojämlikheten i vården. Hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen säger att sjukast ska få hjälp först rundas ständigt i takt med att de privata sjukförsäkringarna, vårdvalen och de privata nätläkarna ökar i antal, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö, Sara Svensson, Jonas Lindberg och Eva Olofsson.

Vi känner till alla nackdelar med de privata aktörerna i välfärden, ändå tycks det omöjligt att samla politiska majoriteter för att justera avigsidorna. Helt enkelt för att för många på insidan tjänar på dagens system.

Patienters valmöjligheter i vården är tämligen begränsade om man ser till tillgänglighet och kvalitet. Att kunna välja mellan offentlig och privat vårdgivare är av underordnad betydelse, skriver Calle Waller, Prostatacancerförbundet i en replik till bland andra Svenskt Näringsliv.

Visionen om att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 ter sig fortfarande verklighetsfrämmande. Det är inte i första hand pengar som saknas utan frånvaron av ett tydligt mandat från staten och regionerna, skriver forskaren Mårten Blix.

Som ny Sverigechef för Doktor.se satsar Asghar Farahani på en bransch han själv tidigare kritiserat hårt.

Ansvaret för den digitala vården bör läggas på regionerna och appläkarnas verksamhet regleras, menar Karin Rågsjö vårdpolitisk talesperson (V).

Regeringens utredare Göran Stiernstedt lägger förslag som i praktiken betyder en kraftig begränsning av tillgängligheten till vård. Det drabbar främst personer utanför storstadsområdena. Vi föreslår i stället en modifierad ersättningsmodell, skriver Doktor24.

Nätläkarbolagen växer snabbt. Men inget av dem går med vinst. Fjolårets förluster uppgick till nästan en miljard.

Göran Stiernstedts förslag om att nätläkarna behöver kunna tillhandahålla möjlighet till fysisk vård i alla regioner kan förändra marknaden för nätläkarbolagen i Sverige. Både Min Doktor och Kry är kritiska.

Nätläkarbolagen måste etablera sig i alla regioner och erbjuda både fysisk och digital vård. Det föreslår Göran Stiernstedt i sitt slutbetänkande ”Digifysiskt vårdval”.

Jag har fortfarande inget emot digital vård som riktar sig till patienter som inte behöver fysisk undersökning, men den får stå på egna ben på en privat marknad. Resultatet blir annars att principen om en behovsstyrd offentligt finansierad vård får stryka på foten, slutreplikerar Mats Reimer till Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Mats Reimers nedlåtande kommentarer om att besöken hos nätläkare handlar om hälsoångest eller behov av mormorsbehandling tyder på att han inte tar patienterna på allvar. Han bör ta till sig den information om digitala vårdmöten som finns tillgänglig, så han slipper uppröras i onödan, replikerar Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Att nätläkarna tillåts sticka ett sugrör ned i regionkassan är stötande. Vi måste sluta subventionera engångsläkarna.

Valfrihet och vinst för vårdbolagen verkar viktigare för Moderaterna än hälso- och sjukvårdslagen. Det skapar en vård som styrs av efterfrågan i stället för behov, slutreplikerar Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson i Region Stockholm Jonas Lindberg.

Öppenhet och mångfald har lett till kontinuerliga framsteg inom hälso- och sjukvården och så vill vi fortsätta. I Region Stockholm välkomnar därför nya aktörer, exempelvis nätläkare, som tillsammans med redan etablerade vårdgivare kan förbättra vården för patienterna, replikerar vård och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M).

Nätläkarna får sänkt ersättning från 650 kronor till 500 kronor. Det beslutade SKL i förra veckan. Ett välkommet beslut men långt ifrån tillräckligt. De vinstdrivande nätläkarbolagen tar resurser från primärvården, ställer fel diagnoser och skriver ut antibiotika i onödan, skriver Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson i Region Stockholm.

SKL rekommenderar regionerna att kraftigt sänka ersättningen för nätdoktorer och andra digitala vårdtjänster. Tragiskt, tycker nätläkarbranschen.

Nätläkarnas och primärvårdens patienter är inte jämförbara. Dessutom har primärvårdsläkaren ett helhetsansvar som nätläkaren inte har. Slutreplik i debatten om ersättningen till nätläkare.

Att sänka den enda ersättningsmodell för nationell digital vård som finns i dag vore förödande, skriver Kry i en replik.

Om digitalisering och innovationsutveckling verkligen ska förändra vården måste det ske inifrån och i samverkan med alla delar i vårdens eko-system. Att upprätta ett separat branschråd är inte ett steg i rätt riktning, replikerar Doktor24:as verksamhetschef Daniel Kernell till Kry och Min Doktor.

Vård på distans med hjälp av ny teknik kan ge mer och bättre vård. Men ersättningssystemen kan inte tillåtas utarma den övriga vården. Det skriver en nationalekonom och två läkare, som redogör för problem med olika ersättningsmodeller.

Det råder inget tvivel om att ökad digitalisering är nödvändig för att klara vårdens utmaningar. SKL:s egna siffror visar både att digitala vårdmöten kostar mindre än fysiska vårdbesök och att de utgör en potentiell miljardbesparing för landstingen, skriver Tobias Niemi, Sverigechef, Kry, och Jonas Vig, vd, Min Doktor.

De två största nätläkarbolagen välkomnar en nationell reglering, men tillbakavisar kritiken om att de inte avlastar den fysiska vården.

Regeringens utredare Göran Stiernstedt vill lagstifta fram en ny modell för nätläkare. Socialminister Lena Hallengren (S) öppnar för att gå honom till mötes.

Regionpolitikerna sågar dagens modell för nätläkartjänster. De vill se ett annat ersättningssystem och tuffare krav för att resurserna ska gå till dem med störst vårdbehov.

Det bästa vore en helt ny ersättningsmodell för nätläkartjänster enligt en ny rapport, som också varnar för kunskapsbrist och kräver mer forskning.

Det är oroande att Social­styrelsen lämnat ifrån sig en rap­port med så många triviala konsta­teranden och substanslösa slutsat­ser i en så principiellt viktig fråga som för vilken typ av vård och behandling som lämpar sig för digitala vårdtjänster, skriver överläkare och övertandläkare verksamma vid HTA-enheten Camtö.

Offentlig sektor behöver hitta långsiktiga lösningar för att klara av att finansiera välfärden och klara kompetensförsörjningen. Tillsammans arbetar vi för att frigöra tid till det som är vårt viktigaste uppdrag − att möta och hjälpa människor. Det som kan automatiseras ska automatiseras, skriver företrädare för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) välfärdsråd.

Den bristande tillgängligheten till psykiatrin drabbar många, inte minst unga. Trots detta släpar många beslutsfattare fötterna efter sig och envisas med analog vård, i stället för att öppna upp för mer nätbaserad vård.

Fler är negativa än positiva till digitala läkarbesök, visar en färsk undersökning. Men den snabbväxande digitala vårdtjänsten Min Doktor ser ett stort intresse bland allmänheten.

Vårt budskap till regering och riksdag är att de inte ska fokusera på hur digital vård ska begränsas, utan i stället se hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt, skriver Krys Sverigechef Sarah Wu och Min Doktors utvecklingschef Daniel Persson.

Nina Lagh (M), ledamot i SKL:s digitaliseringsberedning, vill att det storskaliga experimentet med nätläkare ska fortgå medan primärvården fortsätter att vara underfinansierad och underbemannad, skriver Ylva Sandström, ordförande Distriktsläkarföreningen i Stockholm.

Den svenska primärvården har dragits med stora tillgänglighetsproblem. Därför har patienter, till sjukvårdspolitikers förtret, sökt sig uppåt i vårdkedjan. Därför kan de nya virtuella vårdtjänster som har vuxit fram i Sverige dels utgöra ett viktigt komplement till den övriga vården, dels råda bot på den bristande tillgängligheten.

Lättillgänglig vård har inte bara positiva sidor. Det finns en risk att den lättsamma reklamen för de internetbaserade vårdtjänsterna spär på trenden med överdiagnostisering, skriver Karin Pihl.

Digitaliseringsevangelisterna tycks ha politikernas öra. De säger: ”Det här är lösningen på vårdens problem.” Men nätdoktorernas framfart leder till att skattebetalarna blir sol-och-vårade och ingen törs sätta stopp, skriver Ylva Sandström, ordförande Distriktsläkarföreningen i Stockholm.

Ambitionshöjningen i vårdgarantin från sju till max tre dagar är välkommen, men tyvärr riskerar den i praktiken att försvaga patientens rätt att vid behov snabbt få träffa en läkare. Med samarbete och utnyttjande av digital teknik behöver det inte bli så, skriver Henrik Kangro medicinskt ansvarig läkare på Min Doktor.

Nätläkarna växer och antalet digitala vårdbesök med dem. För lagstiftarna är det viktigt hålla liv i innovationskraften utan att tappa kostnadskontrollen och skicka notan till skattebetalarna, skriver Mårten Blix och Johanna Jeansson.

En svensk gymnasieskola upplever att det är ett problem att elever får felaktiga sjukintyg genom nätläkare. Självklart vill vi bli uppmärksammade på risker med vår verksamhet så vi kan utreda internt och åtgärda vid behov. Men, just det här problemet ser vi inte riktigt.

I snabb takt sker nu en digitalisering av vården i form av videosamtal med läkare och möjlighet för patienter att själva boka tider via webben. Vi är oroade över konsekvenserna – att de verkligt sjuka trängs undan samt att vården inte är patientsäker och kvalitetssäkrad. Det är dags att trycka på paus-knappen, skriver läkare som är verksamma i primärvården.

Allmänläkarnas grindfunktion är på väg att sättas ur spel av nätläkarna, som skickar remisser direkt till specialister och sjukskriver utan att träffa patienten. Det är problem som inte kommer att lösas av en enhetlig patientavgift.

Det finns en uppenbar risk att sjukvårdspolitiker, både i landsting och i regeringen, väljer den lättaste vägen: att med sin makt på olika sätt stoppar konkurrensen i form av digital vård för att kunna återgå till status quo. I stället borde vi alla försöka åstadkomma verklig förändring, skriver landstingsrådet i opposition i Sörmland, Magnus Leivik (M).

En god, offentligt finansierad sjukvård åt alla kräver solidariskt fördelade resurser, där de med störst behov får mest. Att prioritera är svårt, men att låta efterfrågan i nätläkarbolagens tappning få styra är inte rätt väg, skriver läkarna Christer Pettersson och Bengt Järhult i sin slutreplik till Kry.

Det finns mycket att spara om fler väljer att träffa vården digitalt. Och vårdens framtida utmaningar kommer innebära besparingsbehov, skriver Kry i en replik.

Nätläkarbolagen öppnar slussarna på vid gavel när Doktor.se börjar erbjuda gratis konsultationer. Och skattebetalarna tar notan. Det är opportunt och orätt av politikerna att främja att en frisk och röststark grupp får mer vård på de sjukastes bekostnad, skriver läkare.

Vi arbetar ständigt med att utveckla kvaliteten och våra metoder för att säkerställa att vi bara tar emot patienter som lämpar sig för den typ av vård vi kan ge, skriver Kry i en replik.

Läkaresällskapet välkomnar digitaliseringen i vården. Men vi oroas av att läkare kan försättas i situationer där möjligheten att utöva yrket på ett professionellt sätt utmanas. Det finns exempelvis situationer där ett videosamtal är otillräckligt för att kunna ge en god och säker vård. Dessutom riskerar patienten att ges ett för stort eget ansvar.

Läkarnas påhopp mot vår verksamhet baseras på kunskapsbrist. På Kry arbetar vi noga med uppföljning och kvalitetssäkring kring antibiotikaförskrivning. Vår förskrivning är lägre än vad den är hos den fysiska vården, skriver företagets ledning i en replik.

Kampen mot onödig antibiotikabehandling äventyras av nätläkarföretaget Kry. Trots nya stramare rekommendationer fortsätter bolaget att skriva ut antibiotika utan fysisk läkarundersökning vid bland annat halsinfektioner.