Narkotika

Vi vet vad som är rätt, men hittar vad som känns som rimliga förklaringar när vi inte orkar leva upp till det.

Vi kommuner kan, bör och ska agera, men här är även regeringen förpliktigad att agera för att stoppa våldet skriver Huddinges kommunalråd. Svepet handlar också om skolan, bostadsbyggande och narkotikapolitik.

På årsdagen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina diskuteras kriget ur olika aspekter. Men i fredagens debattsvep finns det även plats för debatt om elevhälsan, arenabyggen och kommunala fjärrvärmebolag.

Möjliggör operativ samverkan mellan skola och socialtjänst så att rätt insatser kan sättas in och följas upp, föreslår Jessica Vikberg, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle.

Farorna med ett för lågt försörjningsstöd när maten blir dyrare lyfts av flera debattörer. Tidöavtaet mellan SD, M, KD och L har också debatterats den gångna helgen.

En skola i Eskilstuna sviker sitt kärnuppdrag när eleverna inte bedöms på svenska utan på sitt modersmål, anser debattörer. Andra debattämnen: öppna data, lön till vårdpersonal och arbetslöshet.

Liberalerna släpper inte fram en regering där SD ingår, skriver partiledaren Nyamko Sabuni. Regeringen behöver stärka Sveriges arbete mot antibiotikaresistens och rädda liv, uppmanar Forska!Sverige med flera. SD uppmanar V att rösta på deras alternativa budget och tankesmedjan Katalys kallar Liberalerna en guppy bland pirayor.

Stad/landdimensionen bör tas på allvar även av lokalpolitiker, skriver en forskare. Korruption i vården, BB-stängning i Lycksele och skolstängning i Göteborg är andra debattämnen i dag.

Marknadshyror i alla hyresrätter, men under socialt accepterade former. Det föreslår två meriterade nationalekonomer. Flera organisationer slår ett slag för hälsoobligationer och innovativ upphandling för att motverka ohälsa.
Sjukpenning, avkriminalisering av narkotika och kunskapskrav i skolan är andra debattämnen i dag.

Kraven måste öka på svenskundervisningen för invandrare, anser liberala debattörer. Andra vill värna räddningstjänstens roll i förebyggandet av självmord. Dagens debatt handlar också om välfärdsbrottslighet och vapen mot korruption.

Regeringen behöver utvärdera kriminaliseringen av eget bruk av narkotika och föreslå åtgärder som kan minska de negativa effekterna, skriver Narkotikapolitiskt Center.

Våld mot kvinnor, legalisering av narkotika, digitalisering och den kommunala livsmedelstillsynen. Det är något av det som diskuteras på debattsidorna på tisdagen.

Jag delar Fi:s åsikt: en legalisering av cannabis i Sverige är inte rätt väg att gå i dagsläget. Men debatten bör baseras på kunskap och faktiska argument så att vi kan få en narkotikapolitik som utgår från folkhälsa, mänskliga rättigheter och humanism, replikerar Johan Svensson, ledamot i Föreningen Tryggare Ruspolitik.

Feministiskt initiativs bestämda uppfattning är att det inte behövs fler beroendeframkallande preparat med hälsovådliga effekter på marknaden. Det är dessutom inget staten bör eftersträva för att få in skatteintäkter på, skriver partiföreträdaren Farida al-Abani och socialpolitiske talespersonen Joakim Månsson Bengtsson.

Regeringen lyssnar och litar på Folkhälsomyndighetens råd när det gäller corona. Det borde den även göra nu när Folkhälsomyndigheten rekommenderar att avkriminalisering av eget bruk av narkotika utreds, skriver riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C).

Socialminister Hallengren måste ompröva sin ståndpunkt. Att utesluta kriminaliseringen av narkotikabruk från den kommande utredningen vore ett allvarligt misstag, menar experterna Björn Johnson och Petter Karlsson.

Jag är så glad över det tillkännagivande socialutskottet har gjort om att utreda narkotikapolitiken. Regeringen måste våga förändra dagens politik – så att den går från att att vara livsfarlig för de beroende till att hjälpa dem, skriver Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö.

Så kallade ”fixerum” förhindrar visserligen överdoser och omedelbara dödsfall. Men samtidigt är det en vårdmetod som påskyndar åldrandet och kan leda till för tidig död, skriver professor Fred Nyberg.

Svenska ungdomar dricker mindre, men narkotikakonsumtionen går inte ned. Att det förebyggande arbetet är så styvmoderligt behandlat kan vara en förklaring. Vi kräver nu att resurserna till de förebyggande insatserna fördubblas, skriver Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt center.

Tre gånger så många dör av narkotika jämfört med trafiken – men vi saknar fartkamerorna som stoppar överdoserna. Det är dags för lagändringar, skriver Kajsa Tirén vars bror dog av en överdos.

I går hände det. Vänsterregeringen kavlade upp ärmarna och tog krafttag mot brotten, drogerna, gängen och våldet. Detta i form av – håll i er nu – ännu en utredning. Denna gång ska det utredas om det brottsförebyggande arbetet ska bli ett lagstadgat ansvar för kommunerna. Förslaget är feltänkt och utredningen borde skrotas, skriver Kristoffer Tamsons (M) trafikregionråd.

Inför Liberalernas landsmöte föreslår partistyrelsen att injektionsrum ska prövas regionalt. Vi föreslår även ett samlat ansvar för beroendevården. Vården för missbrukare måste utgå från evidens – det är en fråga om frihet, skriver Anna Starbrink (L).

Totalförbudet mot narkotika fungerar inte. Och asylrätten gör att folk dör på Medelhavet. Ändå står debatten och stampar. Att ifrågasätta egna premisser och ståndpunkter tycks omodernt.

Invandringens ”gravitationskraft” växer ständigt och påverkar numera så många frågor – kriminalitet, ekonomi, kultur, demografi – att det blir snart sagt omöjligt att byta ämne eller återvända till gamla och mer bekväma politiska konfliktlinjer.

Skulle narkotika avkriminaliseras riskerar det att försvåra polisens arbete med grövre brottslighet, skriver Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center.

Det går inte att hålla fast vid att hårdare batonger, tjockare piskor och högre skrik leder till ett minskat bruk av narkotika, skriver politiker från MP och L.

I trettio år har det varit straffbart att inneha narkotika för eget bruk. Nu vill SKL att effekterna av kriminaliseringen utreds.

Stärk socialtjänstens möjlighet att ingripa när unga är på väg in i missbruk, förändra sekretesslagen och utfärda straffvarning vid narkotikabrott. Här är fyra förslag för en mer effektiv narkotikabekämpning – nu ligger bollen hos Lena Hallengren.

Poliserna på fältet i Göteborg arbetar hårt med trygghetsfrågorna, men deras resurser räcker inte till för att göra staden trygg. I väntan på att fler poliser utbildas och att organisationen utökas måste kommunen ha någon form av verktyg för att skapa ökad trygghet, skriver Axel Josefson (M), tillträdande ordförande kommunstyrelsen Göteborg.

Nu kan även sjuksköterskor förskriva naloxon mot överdoser. Det är oerhört positivt och kommer att rädda liv. Ökad tillgänglighet till sprututbyte och naloxon är två viktiga steg framåt för att minska narkotikadödligheten, skriver Annika Strandhäll (S) socialminister.

Att tro att en överväldigande majoritet av de som använder cannabis i Kanada och i andra länder i världen gör det i ”rekreationssyfte” är ett önsketänkande, slutreplikerar Lena Larsson, vice förbundsordförande för Riksförbundet anhöriga mot droger till Per Glavå.

Det finns en naiv syn bland de som helt vill förbjuda droger. Den är kontraproduktiv då förbud leder till minskad kontroll och ökad användning, utan att resurser genereras som kan användas för att motverka missbruk.

Nyligen legaliserade Kanada cannabis. Om Sverige skulle följa samma väg får alla vänja sig med tanken att många, många fler kommer att behöva läkarhjälp för alla de konsekvenser cannabismissbruket kommer att ge, skriver Lena Larsson, vice förbundsordförande Riksförbundet AMD Anhöriga Mot Droger.

Johanna Nylander hävdar att legalisering av narkotika skulle ge missbrukare en möjlighet att söka vård. Det påståendet saknar belägg. Om narkotika legaliseras kommer fler människor att hamna i ett beroende och fler kommer att bli lidande till följd av vad ett beroende innebär, skriver Magnus Callmyr.

I dag är cannabis och det smärtstillande preparatet tramadol vanligare än alkohol och cigaretter bland unga som hamnar på beroendemottagningar. Nu krävs åtgärder för att förebygga och upptäcka missbruk – som drogtester i skolan.

Vi har ett problem i Sverige vad gäller jämlik missbruk- och beroendevård och synen på människor som har ett drog- och alkoholberoende. Trots att beroende är klassat som en sjukdom har det funnits begränsat med skadereducerande insatser. Därför krävs en utvärdering av den nuvarande svenska narkotikalagstiftningen.

Ojämn tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser. Otillräckligt samarbete kring patienterna. Socialstyrelsens nya öppna jämförelser ger i flera delar en bild av en missbruks- och beroendevård som behöver utvecklas. Bättre samverkan och bättre följsamhet till de nationella riktlinjerna krävs för att möta behoven.

Den som är fast i ett missbruk ska ges den bästa möjliga vården. Med fixrum kan Sverige minska narkotikaskadorna, förhindra överdoser och locka fler till drogavvänjning. Det är dags för en narkotikapolitik som räddar liv.

Ge naloxon i exempelvis nässpray är ett enkelt sätt att häva överdoser av opioider som heroin. Nu finns det äntligen på den svenska marknaden – men priset och de hårda reglerna gör att det riskerar att inte nå dit det faktiskt kan rädda liv.

Nyligen överlämnade Socialstyrelsen sin åtgärdsplan mot narkotikarelaterade dödsfall till regeringen. Planen är otillräcklig och kommer inte ge önskat resultat. Vad som behövs är mod, krafttag och nytänkande som utmanar rådande konventioner inom området.

Läkemedelsverket säger nej till Stockholms och Skånes läns ansökan om att få skriva ut nässprejen Naloxon till människor som riskerar att bevittna en överdos. Nu krävs handlingskraft från folkhälsoministern om vi ska få bukt med den näst högsta narkotikarelaterade dödligheten i Europa. Bara under 2015 dog 823 människor, många helt i onödan!

Att kräva urinprov utan brottsmisstanke strider mot rättsstatliga grundprinciper och är ett dåligt förslag från folkhälsominister Gabriel Wikström (S), skriver moderata riksdagsledamöter.

Allt mer narkotika säljs i dag via nätet och skickas med post. Som sekretessen i postlagen är utformad i dag har inte postpersonal laglig rätt att kontakta tull och polis när de misstänker att brev innehåller droger. Postlagen behöver därför skrivas om, anser politiker och företrädare för polis och rättsväsende i Norrlandslänen.

Vi uppskattar att Åsa Lindhagen ger klara besked om att Stockholm kommer att driva frågan internationellt och vara en stark röst mot legaliseringsrörelsen, även om vi gör bedömningen att lamslå ECAD inte är i linje med den intentionen.

Stockholms Stads strategi för det drogpolitiska arbetet ligger fast, trots utträdet ur ECAD. För att motverka den internationella drogliberala trenden behöver staden emellertid nå ut bredare globalt än vad vi gör genom organisationen, som tappat många av de tidigare medlemmarna.

Langare utanför förskolor och butiker och dödsskjutningar som avlöser varandra. Den organiserade brottsligheten gör sig mer påmind i Malmöbors vardag och det är oacceptabelt, skriver Rasmus Ling, riksdagsledamot MP, och uppmanar regeringen att prioritera såväl kriminalitet som segregation än mer framöver.

Jag anklagar mig själv och min generation för att vi inte gjort tillräckligt för arbetet mot narkotikan. Anklagelseakter är sällan konstruktiva men det är lika bra att vara dramatisk för att ni ska lyssna, skriver Pär Eriksson, kommundirektör i Eskilstuna, som menar att 80-talets arbete mot narkotika bör uppvärderas.

Vi uppmanar regering, landsting, kommuner och alla landets beslutsfattare att rädda liv. Följ Skånes missbruksvård och inför sprutbyte och läkemedelsassisterad behandling för opiatmissbruk! Det skriver Moderaterna och Liberalerna i Region Skåne.

I Malmö hotar knarklangare de föräldrar som ska hämta sina barn på en förskola i närheten av knarkhandeln. Samhället måste säga ifrån mot gängen och Malmö Stad och polisen måste ta tillbaka stadens gator.

Om Stockholms stad lämnar ECAD riskerar organisationen att bli en svagare röst för drogprevention samt förlora sin viktiga roll i kampen mot en stark och växande cannabisindustri, skriver 21 svenska och internationella debattörer.

Om Stockholms Stad väljer att avsluta samarbetet med ECAD signalerar det att kommunen väljer att fokusera på andra åtgärder i det viktiga arbetet för att minska narkotikaproblemen. Problemet är nämligen betydligt mer komplext än vad organisationen gör gällande.

Tendentiös och vinklad kritik och sparkar mot öppna dörrar, menar organisationen Europeiska Städer mot Narkotika (ECAD) i ett svar till Magnus Callmyr – och riktar istället blicken mot de politiskt ansvariga för drogbekämpningen.

Narkotikaproblematik är mer komplext än att det räcker att vara ideologiskt emot. Därför vore det välkommet om politikerna i Stockholm valde att följa ett aktuellt tjänstemannaförslag om att lämna organisationen Europeiska Städer mot Narkotika (ECAD), skriver debattören och författaren Magnus Callmyr.

Två domar i högsta förvaltningsrätten i mars 2016 mot Linköpings kommun riskerar leda till att skolans möjligheter att ingripa mot och hjälpa elever som använder narkotika beskärs. Uppsala kommun har redan beslutat lägga ner en sedan 20 år fungerande modell där skolan kunnat hjälpa elever snabbt och enkelt.

Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet, men det beror inte på att det är förbjudet att bruka narkotika. Dikotomin mellan att ”jaga med batong” och hjälpa är falsk och ohederlig.

Sverige har Europas näst högsta narkotikadödlighet, visar en ny rapport. Att avkriminalisera bruk av droger är en konkret åtgärd för att hjälpa de som missbrukar. Det sänder en tydlig signal om att samhället står redo att hjälpa i stället för att jaga med batong.

Ett 60-tal kommuner, och åtminstone två landsting och två regioner, har redan infört sociala investeringsfonder och fler borde göra det. Med en social investeringsfond kan samarbete underlättas mellan kommuners olika sektorer och bolag, likaså med andra aktörer och myndigheter.

Sedan 2004 har antalet rapporterade överdosrelaterade dödsfall mer än fördubblats, enligt nya siffror från Socialstyrelsen. För att vända denna oroande utveckling måste den svenska beroendevården genomgå tre viktiga förändringar där varje patient ges en vetenskapligt beprövad och säker behandling.

Regeringen har lagt ett förslag om att lagen om sprututbyte ska ändras. Bland annat föreslås att kommunerna kopplas bort från besluten och att åldersgränsen sänks från 20 till 18 år. Det är både olyckligt och absurt, skriver Per Johansson, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle.

Drogtester innebär alltid ett grovt ingrepp i en människas integritet och ska därför användas mycket sparsamt. Forskning visar att drogtester i skolan inte har någon effekt på elevers droganvändning. Det kan i stället leda till ökad drogproblematik.

Skolinspektionen riktade i augusti hård kritik mot Njudungsgymnasiet i Vetlanda som stängt av elever som misstänkts ha använt narkotika. Beslutet visar att skolan måste acceptera att elever som använder narkotika kan gå kvar utan att skolan kan ingripa. Det är inte rimligt - skolan kan inte vara en fredad zon för elever som använder droger.

Efter veckans granskning av Lugna gatan i Husby ger Fryshuset sin syn på såväl granskningen som de samhällsproblem man med Lugna gatan försöker ta tag i.

I den granskning av polisens arbete mot narkotika som SVT publicerade på onsdagen framkom det att under tio procent av de som grips för narkotikabrott har ägnat sig åt langning. Övriga 90 procent handlar om enskilda individer som grips för det egna bruket. Det är ett stort antal människor som varje år får sina liv kraftigt negativt påverkade av denna polisinsats, omkring 26 000 individer enligt SVT.

Handikappförbunden och Personskadeförbundet RTP är mycket kritiska till rättsväsendets hantering av rattfylla. Genom att titta åt ett annat håll blir oskyldiga människor varje år skadade och dödade i trafiken.

Låt inte moral och förutfattade meningar styra vilken missbruksvård som bedrivs i ert landsting utan låt evidensen styra tillsammans med en dos medmänsklighet, uppmanar tre allianspolitiker i Skåne.

Missbrukare befinner sig ofta i en ond cirkel av hemlöshet och missbruk. För att bryta den krävs en komplett vårdkedja med allt ifrån avgiftning, boende till utslussning. Erfarenheten talar för att att det då finns goda möjligheter till ett normalt drogfritt liv.

Regeringens budget för 2016 har presenterats som en mer jämlik och jämställd budget. Samtidigt saknas de satsningar som krävs för utsatta individer på flera områden. Det ger inte intrycket att regeringen menar allvar.

Mono-buprenorfin, som subutex och generika, är ett omodernt läkemedel som bidrar till att försvåra missbruksproblematiken. Både ur ett medicinskt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv har de spelat ut sin roll.

Det är ytterst beklämmande att representanter för Sveriges högsta sjukvårdsmyndighet prioriterar att skydda sig själva, i stället för att snabbt agera för att få ner narkotikadöden, skriver Per Johansson, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, in replik till Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens ansvar är att verka för en kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård. Däremot har vi ingen anledning att på lösa grunder skylla vården och patienterna i LARO-behandling för en så allvarlig och mångfacetterad problematik som de ökande drogrelaterade dödsfallen.

Narkotikarelaterade dödsfall är ett så allvarligt problem att vi inte kan låta oss hindras av ideologiska skygglappar utan vi bör i stället sträva efter att använda oss mer av de åtgärder som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Den svenska missbrukspolitiken behöver lägga mer fokus på individens behov och förebyggande arbete. Straff hjälper väldigt sällan en människa med missbruksproblematik, i stället skuldbelägger det och ökar missbruket.

Behandling mot heroinmissbruk med metadon och buprenorfin är en nödvändig del av narkotikapolitiken, men den måste kontrolleras mycket bättre än vad som sker i dag. I nuläget ser det inte ut som att Socialstyrelsen är beredd att ta ansvar för detta.

Socialstyrelsens statistik över narkotikarelaterade dödsfall är rekordhög – men ändå i underkant, skriver RFHL:s ordförande Inger Forsgren och ger förslag på åtgärder till Gabriel Wikström.

Åsikter har vi alla rätt att ha, även Skolinspektionens generaldirektör. Men åsikterna om i det här fallet drogtester i skolan bör inte ligga till grund för myndighetsutövningen.

Skolinspektionen kritiseras för att skapa osäkerhet kring drogtester i skolan. Generaldirektören svarar här på kritiken.

Drogtestning är vanligt förekommande i skolan och en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Skolinspektionen ska stödja skolorna i detta, men skapar genom sitt agerande istället osäkerhet. Konsekvensen blir att skolor i sin ambition att motverka elevers narkotikabruk ibland går för långt och gör fel, medan andra inte gör något alls av rädsla för att göra fel.

Sprututbytesprogram handlar inte om narkotikapolitik. Vi måste sluta moralisera och skuldbelägga människor med beroendesjukdomar, för att i stället skapa möjligheter för att minska spridningen av obotliga infektioner och erbjuda behandling inriktad mot ett narkotikafritt liv.

Det vetenskapliga stödet för sprututbyte som en god åtgärd för att minska spridning av dödliga sjukdomar är gott. Dessutom är sprutbyten samhällsekonomiskt lönsamma då de sparar mer utgifter än vad de kostar. De leder inte heller till ett ökat missbruk.

Låt oss slippa sprututbytesprogram på fler orter än de sex som har det i dag. I stället bör samhället satsa på vård och behandling, vädjar Riksförbundet Anhöriga mot droger.

Politiken måste ställa om från att jaga enskilda missbrukare, och i stället fokusera på vård, stöd och framförallt att rädda liv. Den senaste rapporten från Folkhälsomyndigheten som pekar på fördelarna med sprutbytesprogram är därför väldigt välkommen.

Nu krävs ett stopp för den ensidiga medicinska inriktningen på missbrukarvården, och en lösning på konflikten mellan en restriktiv och en liberal drogpolitik. Därför borde vi i Sverige undersöka möjligheten att göra som i Portugal, där det enskilda missbruket inte längre kan leda till fängelse och där resurserna i stället läggs på vård.

Vi behöver en narkotikapolitik med udden riktad mot stigmatiseringen av brukare, utbyggd sprutbytesverksamhet och underhållsbehandling där det är lätt att komma in och svårt att kastas ut. En politik som vänder den utveckling vi har i Sverige på narkotikaområdet, svarar en grupp vänsterpartister.

Skrämselpropaganda och förbud hjälper inte mot det ökande narkotikamissbruket. Vi måste i stället fokusera på vård och skadelindring. Först och främst bör vi avkriminalisera bruket av narkotika, skriver Magnus Callmyr, narkotikapolitisk debattör och författare, i en replik.

Tillsammans kan vi ta krafttag och på sikt få bort narkotikan i vårt samhälle. Det bästa sättet att nå det målet är en restriktiv narkotikapolitik med satsningar på både kontrollpolitik, en utbyggd missbruksvård och en nationell satsning på förebyggande insatser, skriver svenska avdelningen av European Cities Against Drugs.

Piratpartisten Christian Engström hävdar att spicetrenden självdör om cannabis legaliseras i Sverige. Men det resonemanget är förvirrat, svarar fyra narkotikaexperter.

Uppdrag gransknings senaste program om missbruksdöden visar ännu en gång att en bättre missbruksvård är nödvändig. Behovet av reformer påskyndas av de livsfarliga och lättillgängliga nätdroger som sprids bland både yngre och äldre missbrukare. Är den nya regeringen beredd att göra förändringar i tvångslagstiftningen och stimulera satsningar på integrerad vård?

Spicetrenden visar att den dogmatiska nollvisionen om ett totalt svenskt drogförbud bevisligen inte fungerar, replikerar Piratpartiets före detta EU-parlamentariker Christian Engström.

Sverige har en långt framskjuten position när det gäller klassning av nya syntetiska droger. Men den nya spicetrenden visar att det inte räcker. Vi måste bli ännu bättre på att skydda unga människors liv och hälsa.

En av regeringens viktigaste frågor är att bekämpa utanförskap bland unga. Samtidigt talas det tyst i debatten om de sociala effekterna av ett cannabisförbud, skriver statsvetenskapstudenten Fredrik Forslund.

Centerns riksdagskandidat, Alfred Askeljung, har fel. Laglig narkotika stoppar varken missbruket eller den organiserade brottsligheten. Det replikerar riksdagsledamöterna Anti Avsan (M) och Isabella Jernbeck (M).

Centerpartiet är bestämda motståndare till en legalisering av cannabis. En legalisering skulle leda till att fler ungdomar än i dag skulle använda drogen. Att bekämpa användning av droger är därför en mycket viktig fråga för Centerpartiet, skriver Centerns förste vice ordförande Anders W Jonsson.

Frågan som legaliseringsförespråkarna bör ställa sig är vilket pris de är beredda att betala i form av ökat mänskligt lidande. Att en ledande representant för Centern i Stockholm och det allt mer radikala ungdomsförbundet driver på för att släppa cannabis fritt är obegripligt. Och att dessa utan egentligt mothugg internt får sätta bilden av partiets ståndpunkt i frågan är förvånande, replikerar kristdemokraten Stefan Svanström.

Det svenska narkotikaförbudet är inget misstag, utan tvärtom någonting som vår omvärld bör lära av. Det visar både forskningen och de erfarenheter som vi anhöriga till narkotikamissbrukare har. Sverige prövade legalt förskriven narkotika på 1960-talet, och dit vill vi inte tillbaka, replikerar Lena Larsson som är ordförande i Anhöriga mot droger.

Den pågående cannabislegaliseringen i världen visar att svensk narkotikapolitik har nått vägs ände. Förbudspolitiken är alltför dyr i pengar och människoliv för att längre kunna försvaras, skriver Alfred Askeljung, Centerpartiet.

Argumentationen från legaliseringsrörelsen kan förefalla som pragmatisk och vettig men vid ett närmare betraktande framstår den som förvirrad och oinformerad. Kampanjen för att legalisera cannabis bygger på en verklighetsfrånvänd analys och en snedvriden debatt, replikerar svenska representanter för European Cities Against Drugs.

Sverige har länge varit en förebild när det gäller restriktiv narkotikapolitik, vilket har lett till att vi har relativt få ungdomar med missbruksproblem jämfört med andra länder. Den politiken har ett brett stöd och ska vara norm även i fortsättningen, replikerar Isabella Jernbeck och Anti Avsan.

Sverige är inte ett land fritt från droger. Men att legalisera en erkänt farlig och hälsovådlig drog som cannabis är inte vägen framåt. Ett ökat användande av cannabis vore ett stort bakslag, replikerar Birgitta Rydberg.

Jag vet inte om det är dags att sälja cannabis på Systembolaget, men en restriktiv drogpolitik är förenlig med legalisering. Ny kunskap och utvecklingen i omvärlden tvingar oss att på allvar diskutera om det ska vara tillåtet att sälja cannabis i Sverige, replikerar Daniel Somos.

Legaliseringslobbyn tar flera kliv framåt runtom i världen. Men Sverige tillhör fortfarande de länder där narkotikamissbruket ligger på en förhållandevis låg nivå. Så måste det fortsätta.