Näringslivsklimat

Gruvbolaget Kaunis Iron får rätt av domstol att bedriva verksamhet i gruvan i Kaunisvaara utanför Pajala i ytterligare 35 år. Naturvårdsverket har motsatt sig tillståndet – bland annat för att gruvan ligger på värdefull myrmark.

Sveriges bästa företagsklimat finns i Vårgårda, konstaterar Svenskt Näringsliv i sin årliga rankning av lokalt företagsklimat.

För fyra år sedan förlorade Socialdemokraterna för första gången makten i Kiruna. Centerpartiet blev störst och Gunnar Selberg tog över ordförandeklubban i kommunstyrelsen. Men han är långt ifrån förtjust i rollen. ”Det är på gränsen till sjukt att man väljer att vara i en sådan miljö.”
• Mannen bakom rekordsiffrorna för C om Lööfs strategi
• Så ser han på hårda konflikterna med förvaltningen
• Stora stadsflytten: ”Lite som att flytta till månen”

Glesbefolkade kommuner har bättre näringspolitik, men den nationella näringspolitiken är inte anpassad för dem, skriver Peter Thörn och Nima Sanandaji om året småföretagarindex.

En sommarkurs i dataspelutveckling och en framväxande spelby ska stärka framtidstron bland Kramfors invånare.
Den unga mångmiljardindustrin etablerar sig på glesbygden. Det vill kommunen utnyttja. ”Man måste vara lite wild and crazy”, säger nörden Jon Björkman (V) om satsningarna.
Men finns lösningen i ett nedlagt asylboende i byn Nordingrå?

Att miljöförvaltningen i Göteborg mätt buller på fel sätt och debiterat krögarna för kontrollerna riskerar att skada förtroendet för rättsstaten. Men om politikerna snålar på skattemedlen så blir förvaltningen tvungna att jaga debiterbara timmar.

Kommunala energibolag snedvrider konkurrensen och tränger undan små privata installatörsbolag, skriver Ola Månsson, Installatörsföretagen, och Karin Johansson, Svenskt Näringsliv.

Antalet kommunala bolag har nästan tredubblats de senaste 50 åren. Men en färsk forskningsanalys ger en pessimistisk bild av bolagisering av kommunal verksamhet.

Tillväxtverket lyfter Torsby som lyckat exempel bland de 39 kommuner som fått statligt stöd för att utveckla näringslivet. Med hjälp av bidraget har kommunen klättrat till sin bästa plats hittills i en företagsrankning.
”Hade vi inte fått bidraget hade Torsby inte klarat sig utan konkurser under pandemin”, slår kommunens näringslivschef Eva Larsson fast.

Småföretagares banklån, ett globalt existentiellt hot och diskriminerande vård. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Borlänge hade stora förhoppningar om att locka till sig Northvolts enorma fabrik, men gick bet. Kommunalrådet Jan Bohman (S) tror fortsatt på en etablering: ”Jag kan avslöja att vi för fortsatta resonemang med Northvolt”.

Dragkampen om batterifabriken är över. Volvo Cars och Northvolt väljer att bygga sin nya gemensamma batterifabrik i Torslanda i Göteborg – vilket innebär minst 3 000 nya jobb till staden.

Vi i kommunerna kan vidta en mängd åtgärder för att bli en bättre samarbetspartner till det lokala näringslivet. Vi kan bli mer serviceinriktade och bättre på att stötta innovationer, skriver Nätverket Svenska Industrikommuner.

Svenljungas framtid kan snart ritas om – ett norskt företag har planer på att öppna en batterifabrik i kommunen och det talas om upp till 6 000 nya jobb. Men mycket arbete återstår innan allt är klart.

Stulna klappar till personalen, trygghetskameror som skyms av pynt och diverse grantvister upprör både ortsbor och butikschefer. När julen närmar sig i kommunerna är det inte utan dramatik.

Det är skribenternas ideologiska skygglappar som kommer i vägen när tidigare debattörer argumentera för att begränsa den offentliga näringsverksamheten, svarar Sobonas vd i en replik.

Den offentliga sektorn bör begränsa sin privata näringsverksamhet och i högre utsträckning fokusera på sina kärnuppgifter: välfärd och infrastruktur, skriver Småföretagarna och författarna till rapporten: Öppna upp offentlig näringsverksamhet.

Varje vecka får Kungsörs företagare besök av kommunalrådet. Det är en av åtgärderna som gjort att kommunen klättrat mest i Svenskt näringslivs rankning. ”Vi har siktat hårt på att få ett bra näringslivsklimat”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.

När glesbygdskommuner ska stötta det lokala näringslivet är de dåliga på att definiera vilka problem som ska lösas – vilket gör att åtgärderna riskerar att bli verkningslösa. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Flera utmärkelser i fjol visar att Kalmar gör ett och annat rätt. Rentav så rätt att Kalmar nu pressar sig förbi dominanten Varberg i Dagens Samhälles breda jämförelse och blir Årets Superkommun bland småstads- och landsbygdskommuner.

Skaraborgs 15 kommuner begär snabbare stödutbetalningar till näringslivet. I en gemensam skrivelse som skickats in till regeringen uppges lokala företag, speciellt inom besöksnäringen, vara illa ute.

Flera kommuner tillåter krogar att låta gästerna stanna kvar efter alkoholstoppet. Folkhälsomyndigheten är bekymrad.

Flera kommuner följer inte rekommendationerna om när restauranger med alkoholtillstånd bör stängas. Ljungby kommun går till och med ut och uppmanar till sena besök.

”Jag gillar ordning och reda. När jag kan knö in något i en fyrkant, rita pilar emellan och visa på processer – då känner jag mig överlycklig”, säger Färgelandas nya kommunchef Katrin Siverby. Och ordning och reda kan vara precis vad Färgelanda behöver.

Hon föddes utan tålamod, säger Karlshamns nya näringslivschef Nina Andersson – som just därför ser de långa kommunala processerna som sin främsta utmaning.

Affärsutvecklingscheckar är ett viktigt verktyg för att fler små och medelstora företag ska våga satsa på bland annat internationalisering och digitalisering. Trots de goda resultaten valde Tillväxtverket utan förvarning att kraftigt minska det nationella anslaget, skriver regionråden i Region Skåne Anna Jähnke (M) och Louise Eklund (L).

Mer doer än förvaltare. Så beskriver sig Patrick Blomström, sedan slutet av mars Sävsjös nye näringslivschef.

Kinas bristande respekt för mänskliga rättigheter och den hårdnande attityden gentemot Sverige får allt fler svenska kommuner och regioner att avsluta sina partnerskap och vänortsband med landet.

I tider av nöd och statligt tillbakadragande är det bäst att söka råd hos excentriker och kufar. Där de finns, där finns också driv. Det går att driva även de mindre delarna av landet med god förtjänst, men det kräver entreprenörer och framtidstro.

Uppdrag gransknings avslöjande från "Arlagården" i Hälsingland visar en enskild gård, men fallet är tyvärr inte så unikt som man skulle önska. Djur som hålls inom ekonomisk verksamhet befinner sig i en utsatt position och det är glest mellan djurskyddskontrollerna, skriver Djurens rätt.

Det finns stora skillnader i hur länsstyrelser bedömer samma ärenden, konstaterar Näringslivets regelnämnd, som har undersökt saken i en ny rapport.

Kärvare tider för kommunekonomin. Då skärper Skellefteå sina ekonomiska mål. Vattenkraften innebär en turboväxel i ekonomin som få andra kommuner kan mäta sig med.

Skellefteå är guld och gröna skogar. Och älvar. Den stora tillgången till ren och förnybar energi ur vattenkraften är en huvudnyckel till att kommunen kunnat ro hem landets största industrietablering i modern tid: Northvolts fabrik för litiumjonbatterier till elbilar.

Alla företag måste jobba med hållbarhet och göra skillnad för eftervärlden, säger Gällivare Näringslivs Roger Hansson.

Så länge tobaksprodukter är tillåtna ska inte stat och kommun använda mjuka maktmetoder för att göra tillvaron besvärligare för personer som tycker om sin tobak. Och myndigheterna ska absolut inte försvåra för dem som lever av att sälja tobaksprodukter, skriver Staffanstorps kommunstyrelseordförande Christian Sonesson (M).

Kommunernas bolagshybris måste vara möjlig att stoppa, den är ett svek mot både invånarna och mot sund konkurrens och ibland får man intrycket att detta sker mot bättre vetande.

Politiken fokuserar för mycket på stöd och för lite på att ta bort hinder. Skippa bidragen och fokusera på krångelfri politik och god kompetensförsörjning – då får vi den bästa innovations­politiken både regionalt och nationellt, skriver flera forskare.

Nordmaling har klättrat 264 placeringar i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet. Bättre dialog är framgångsreceptet, enligt kommunens näringslivsutvecklare.

Det ser ut att bli en politiskt stökig höst i Sverige. Det finns inga solklara majoriteter och det går knappast att i förväg veta vilka förslag till en ny regering som till sist får stöd i kammaren. Men en regering, hur svag den än sägs må vara, har ändå makten över myndigheterna. Något som är viktigare än vad vi ofta tänker på.

Politiken fokuserar inte längre på frågorna som bygger Sveriges välstånd. En ny regering, vilken den än blir, måste fokusera på vad som stärker Sveriges konkurrenskraft på lång sikt, skriver chefekonomer från flera branscher inom Svenskt Näringsliv.

Nybildade partiet Oberoende Realister planerar för ett minoritetsstyre i Hagfors. De medger att det kommer att ta tid att sätta sig in i hur det fungerar att styra en kommun.

Insatserna i landsbygdsprogrammet 2007–2013 har inte varit tillräckliga för att bryta den ökade tudelningen mellan stad och land i Sverige som pågått under lång tid. Trots att flera utvärderingar pekat på hållbarhetsbristerna i programmet, använder ansvariga inte kunskaperna till nödvändiga förbättringar. Vad beror det på? Vi ger här fem förslag till ökad hållbarhet baserade på forskning om utveckling.

Värnamo satsar nu egna pengar på att bli först med 100 procents bredbandstäckning. Men om riksdag och regering menar allvar med att hela Sverige är viktigt måste staten ta sin del av ansvaret. Bredband till alla är en av fem viktiga satsningar, skriver Värnamos kommunledning.

För att maximera Sveriges möjligheter i samband med brexit måste vi se över vårt företagsklimat. Spotify har hotat att lämna landet - kan vi inte ens behålla de företag vi har är det osannolikt att vi kan locka hit nya.

Årets Entreprenörskapsbarometer visar att intresset för företagande är sjunkande - i synnerhet i de delar av Sverige där behovet av ett förnyat näringsliv är som störst. Ansvaret för utvecklingen är både den här och den föregående regeringens och nu är det hög tid för politiken att bli konkret och engagerad, menar Småföretagarnas Riksförbunds Leif Svensson och tankesmedjan ECEPR:s Nima Sanandaji.

Öresundsbron och dess anslutningar slår snart i sitt kapacitetstak. Infrastrukturen behöver byggas ut för att vidareutveckla arbetsmarknaden i den 3,9 miljoner invånare stora dansk-svenska storstadsregionen. I ett nytt trafikprogram pekar vi ut vägen framåt för fortsatt integration. Undertecknarna av programmet vill öka trycket på danska och svenska regeringen, bland annat för att planeringen av en fast förbindelse Helsingborg-Helsingör ska påbörjas.

Sveriges storföretag lägger allt mer forskning och utveckling utomlands. Den trenden måste vändas. I dag presenteras forskningspropositionen, och förhoppningsvis har regeringen insett att konkurrensen om såväl etableringar som arbetskraft numera är global.

Vid ett flertal tillfällen har jag efterfrågat regeringens strategi, arbete och allianser för att flytta EU:s läkemedelsmyndighet EMA från London till Sverige. Tyvärr saknas fortfarande tydliga besked och en agenda från regeringen och statsrådet Gabriel Wikström (S).

Oschyst konkurrens från kommuner och landsting eller berättigat intresse att ge medborgarna nödvändig service? Båda förhållandena kan vara sanna. Nu inleder Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv, SKL och Almega en kampanj för ökad kunskap om regelverket och bättre dialog mellan näringslivet och det offentliga.

Det finns i dag en olycklig kraftsplittring på regional nivå i Stockholm. Storstadsregion har fantastiska möjligheter men också stora utmaningar som kräver gemensamma ansträngningar från stat, landstinget och länets 26 kommuner. Därför ansöker vi nu om att bilda Region Stockholm.

Arbetskraftsbrist kombinerad med arbetslöshet - den paradoxala utmaningen präglar svensk arbetsmarknad. Nu krävs validering och yrkesutveckling för att ge fler människor jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi vill se en stärkt nationell finansiering av lärande i arbetslivet som styrs lokalt och regionalt.

Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt måste viktiga frågor som gör att företag väljer att starta och växa i landet prioriteras. Det handlar om långsiktiga mål, fördelaktiga skatter, kompetensförsörjning och energi. Det är allvar nu - svensk konkurrenskraft är hotad.

Den svenska modellen som premierar storföretagens villkor har spelat ut sin roll. Nu krävs istället att småföretagandet blir enkelt och lättillgängligt. Med hundratusentals nyanlända är integration en av de största utmaningarna vi har. De som vill starta företag som erbjuder enkla tjänster eller produkter måste få möjlighet att göra det, skriver Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets Ungdomsförbund

Storföretagen har historiskt sett varit avgörande för Sveriges välstånd. När maskineriet nu börjar hacka och Ericsson planerar att lägga ner sin tillverkning i landet är det en tydlig signal om att vi måste öka reformtakten för att få ett mer dynamiskt näringslivsklimat.

Med anledning av det stora behovet av kompetensutveckling och arbetskraftsbristen ser TCO tre områden som är särskilt viktiga i årets budget. Framför allt behöver vi en genomgripande blocköverskridande skattereform som gynnar utbildning, ansvarstagande och företagande och säkrar välfärdens finansiering.

Regeringens förslag om könskvotering till börsbolag och statliga bolags styrelser gav omedelbart upphov till en intensiv debatt. — Det är ett misslyckande, säger Länsförsäkringar Fondförvaltnings vd Eva Gottfridsdotter-Nilsson.

Regeringen har genom att motsätta sig allt som sänker kostnaden för att anställa gjort det ekonomiskt gynnsamt för bolag att flytta jobben till låglöneländer. Senaste exemplet är Vattenfall som ser över sina kostnader, vilket innebär att 2 000 jobb hotas.

Den redan tidigare hårt kritiserade kilometerskatten på tunga transporter har gått från dåligt förslag till sämre. Från ett första utgångsbud på 14 kronor milen presenterade regeringens utredare en preliminär siffra på 26 kronor milen vid en hearing nyligen. Det är nästan en dubblering. En sådan hög kilometerskatt skulle slå hårt mot miljön, näringslivet och den svenska landsbygden, skriver tre centerpartistiska talespersoner.

I dag investerar marknadens aktörer kraftfullt i att bygga ut den digitala infrastrukturen, med drygt tio miljarder varje år. Vår uppmaning till Digitaliseringsministern är enkel: ta vara på den investeringsviljan.

Låt Malmö bli pilotkommun för en ny samverkan mellan Arbetsförmedlingen och näringslivet där stödet utgår från den arbetssökande individen i stället för stelbent byråkrati. Den som har en god affärsidé bör också kunna få ett omfattande stöd för att förädla den, skriver kommunalrådet Andreas Schönström (S) och Maria Borelius, stiftelsen Ester, mfl.

Regeringens nya exportstrategi ska bidra till att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. I strategin pekas fem regionala exportcentrum ut - dock inte landets stora exportmotor; Stockholm. Vi vill nu att Stockholms läns landsting tar initiativ till att starta ett regionalt exportcentrum.

Tyvärr har det skapats en oro som gör att kommuner ställt sig tveksamma till att samverka med marknadens aktörer vid bredbandsutbyggnad. Vi uppmanar nu den nya digitaliseringsministern Peter Eriksson att dra större nytta av den investeringsvilja som finns på marknaden så att Sverige hamnar på rätt spår igen.

I morgon onsdag ska riksdagen besluta om hur investeringar från det statliga riskkapitalet ska fördelas. Norra Sverige med dess inland riskerar att förlora miljarder kronor i satsningar med det förslag som näringsminister Mikael Damberg presenterat. Vi vädjar därför till näringsministern att tänka om och göra rätt för att hela Sverige ska leva.

Den stora utmaningen för Sverige är att inse att vi inte kan ta vår framgång för given. Världen omkring oss står inte stilla. Det som slår mig när jag besöker tillverkare i Asien, pratar med programmerare och designers i Östeuropa och Asien är hur snabbt de rör sig framåt. Samtidigt diskuterar vi enkla jobb medan bolag efter bolag flyttar utomlands och skolresultaten faller.

Regeringen vill nu återinföra medfinansieringen i sjukförsäkringen. Det kommer att fungera lika dåligt som förra gången.

Framtidens välfärd hänger på att vi lyckas producera nya arbeten i den globala konkurrensen. Och då krävs att den kvalificerade arbetskraften söker sig till innovativa företag. Bästa lösningen är då att följa USA:s exempel.

Integrationen på arbetsmarknaden måste gå fortare och det är dags för näringslivet att agera. Därför startar vi ett projekt hämtat från USA som knyter företag ägda av personer födda i ett annat land närmare stora företag i Sverige, skriver åtta vd:ar och aktörer i det svenska näringslivet.

Den nya regionala Sverigekartan inrymmer större och fler aspekter än hur sjukvården och kollektivtrafiken ska organiseras. Frågan om hur Sverige och svenska företag kan förstärka sin globala konkurrenskraft och möta de utmaningar som kommer i spåren av globaliseringen har helt glömts bort i diskussionen, skriver utredaren Jan Edling.

I stället för att vårda drömmar från 1980-talet om att arbetarna ska ta över produktionsmedlen bör Socialdemokraterna fokusera på att göra det utmärkta alternativ som redan finns mer lönsamt.

I många andra länder, inte minst USA, finns en kultur av framgångsrika löntagarägda företag. I Sverige har vi hittills inte sett så mycket av detta. Demokratins räckvidd har alltför länge varit beskuren och det är hög tid att vi diskuterar hur vi kan utveckla den till nya områden, svarar Magnus Nilsson (S) Rebecca Weidmo Uvell.

Efter en snabb översyn har regeringens utredare föreslagit att Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, ska styckas upp och utlandsverksamheten överföras till näringsdepartementet. Motiven är långt ifrån självklara och hela processen kännetecknas av brist på insyn.

Sverige har hävdat sig väl globalt – tack vare såväl kreativa företag som gynnsamma omständigheter. Men tätpositionen hotas. Vi har halkat ner från plats tre i världen år 2006, till plats tio år 2015 i World Economic Forums konkurrenskraftsindex. Och vi tappar mark relativt viktiga konkurrentländer när det gäller närvaro på växande marknader i Asien.

Den nya höghastighetsbanan bör dras så att den knyter ihop så många universitets- och högskoleorter som möjligt. Genom att koppla samman företagen med universiteten via höghastighetsbanan kan företagen växa tillsammans med en allt högre utbildningsnivå i samhället, skriver Ikeas vd och högskolerektorer m fl.

Varför syns inte regeringens strävan efter regelförenklingar i regleringsbreven till myndigheter? Det frågar sig Näringslivets Regelnämnd som har granskat instruktionerna för 24 myndigheter med stark koppling till landets näringsliv.

Stora grupper människor står utanför arbetsmarknaden samtidigt som företag i flera branscher har svårt att hitta medarbetare. Med ett konkret exempel vill vi visa hur denna snedfördelning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft kan förbättras, skriver Huddinges näringslivschef m fl.

Remissrundan för utredningen ”Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning” har avslutats och skarp kritik framförs från såväl branschorganisationer som enskilda företag. Förslaget att införa krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning hotar 10 000-tals arbetstillfällen – framförallt för unga.

Ungas syn på gymnasiets yrkesprogram är uppseendeväckande. Yrkesprogram anses mindre värda och eleverna väljer i första hand utbildning efter hur ”rolig” den verkar, visar en ny studie. Attityderna bidrar till ungdomsarbetslöshet och måste nu ändras, skriver två forskare från Ratio.

Vallentuna är en av de kommuner i landet som har lägst arbetslöshet. Det är ingen slump. Sedan två år tillbaka jobbar vi med det vi kallar för Vallentunamodellen och vi är övertygade om att fler kommuner kan inspireras av oss.

Stefan Löfven har under flera år attackerat kvinnodominerade näringar, svartmålat omsorgsföretag och ställt sig kallsinnig till rutavdraget. Nu minskar andelen kvinnliga nyföretagare. Ironiskt nog sker det under en regering som kallar sig feministisk, skriver Helena Lindahl, näringspolitisk talesperson (C).

HNJ-banan löper genom ett av landets företagstätaste områden, men underhållet är eftersatt. En satsning vore till gagn både för miljön och tillväxten.

Handeln är för viktig för att tas för given. Därför bör handeln och kommunerna bör samarbeta för att uppnå god symbios och attraktiva städer, skriver Karin Johansson, vd Svensk Handel och Niklas Nordström, kommunalråd (S) Luleå kommun.

LRF och Livsmedelsföretagen vill fördubbla värdet av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel till 2030. Lyckas jordbruket och livsmedelsindustrin med detta har det stor betydelse för den svenska ekonomin och sysselsättningen. Men då krävs goda konkurrensvillkor.

Näringslivet efterfrågar ett bättre genomförande av EU-lagstiftning, då företagen upplever att Sverige allt för ofta går utöver vad som krävs. Detta leder till onödigt regelkrångel, kostnader för företag i Sverige och handelshinder på den inre marknaden. NNR:s förhoppning inför 2015 är att regeringen visar handlingskraft i frågan.

Debatten kring uppsägningen av Saudiavtalet har byggt på en förenklad och missvisande bild. Den svenska regeringens oförmåga att ge en balanserad och realistisk beskrivning av konsekvenserna av det nu fattade beslutet kan visa sig bli mycket dyrköpta.

Näringslivet tillsammans med de fackliga organisationerna behövs mer än någonsin i en konstruktiv roll som pådrivare av reformer för att stärka svensk ekonomis konkurrenskraft. Sverige har inte råd att gå på sparlåga och parkera allt i vänteläge.

Alla kommuner kan ge företagen en god service och ha en bra dialog med dem, faktorer som har visat sig ha stor betydelse det lokala företagsklimatet, svarar Svenskt Näringsliv på Ronny Svenssons kritik mot jämförelsen av företagsklimatet i landets 290 kommuner.

Rankningar av landets kommuner görs med högst tvivelaktiga metoder där hemmagjorda och inte sällan högst ovetenskapliga poängsättningar tillåts styra resultatet.