Miljonprogrammet

Vi kan renovera vårt befintliga fastighetsbestånd utan att göra alltför stora ekologiska fotavtryck och samtidigt producera bostäder som står kvar till kommande generationer, skriver Plåt & Ventföretagens vd Johan Lindström.

I kommuner runt över hela landet tvingas hyresgäster leva i lägenheter som har vattenläckor, mögel och kackerlackor samtidigt som ägarna till husen tjänar miljontals kronor i hyresintäkter. Åtgärderna mot oseriösa fastighetsägare måste skärpas, skriver elva V-politiker från hela landet.

Renoveringar leder till att hyresgäster kan bo kvar, inte till att de tvingas bort i renovräkningar, vilket påstås i kvällens SVT-dokumentär Push. Nej till privat kapital är ett blankt nej till nödvändiga upprustningar – för kommunerna själva har inte råd, skriver Fastighetsägarna.

Ja, våra miljonprogram behöver rustas upp. Men det ska ske med offentliga medel, inte med globalt riskkapital. Bostaden är en social rättighet - inte en vara på en marknad, slutreplikerar Vänsterpartiet om renovräkningar.

I miljonprogrammen renoveras lägenheter normalt först när en hyresgäst har flyttat ut. Därmed är det ingen som tvingas flytta och den som flyttar in vet vilken hyra som gäller, skriver Fastighetsägarna i en replik till Vänsterpartiets bostadspolitiske talesperson.

Vänsterpartiet ser mycket allvarligt på att utländska riskkapitalister köper upp hyresrätter, renoverar och höjer hyrorna i Sverige, vilket orsakar så kallade renovräkningar. Det är dags att bostadsminister Per Bolund (MP) vidtar åtgärder, skriver Momodou Malcolm Jallow, bostadspolitisk talesperson (V).

I Sverige finns 60 utsatta bostadsområden med låg socioekonomisk status. De vittnar om hur långt segregationen har tillåtits att gå i landet. Det krävs stora insatser och brett engagemang från många aktörer för att göra dessa områden trygga och attraktiva. Det finns dock en aktör som är särskilt lämpad; bostadsbolagen, skriver företrädare för Fastighetsägarna.

Införandet av delägarboende skulle innebära minskad stigmatisering av utsatta områden. En blandning direkt i trapphusen där vissa ”äger” och andra hyr bidrar till hållbar upprustning av bostadsområden, skriver fastighetsutvecklaren Ulf Nyqvist.

Det finns flera skäl till att anlägga ett feministiskt perspektiv på stadsplanering. Exempelvis är det oftast kvinnor som blir utsatta för våldtäkt utomhus. Det är framför allt kvinnor som promenerar genom ödsliga parker med buskar intill gångvägar, perfekta för en potentiell gärningsperson att gömma sig bakom. Det är kvinnors trygghet som har minskat på nationell nivå.

Parallellt med underskottet på bostäder står 800 000 lägenheter inför omfattande renoveringar. Bristen på långsiktig underhållsplanering är mest påtaglig i det kommunala beståndet.

Hyresgästerna får det allt svårare att få ekonomin att gå ihop och tränger ihop sig för att ha råd med hyran. Samtidigt ökar fastighetsägarnas vinster, skriver Hyresgästföreningen västra Sverige i en slutreplik.

Om Hyresgästföreningen verkligen vill förbättra situationen för hyresgästerna bör de sluta att, likt kvartalskapitalister, jaga kortsiktiga vinster med hjälp av ett veto och i stället bidra till långsiktighet på hyresmarknaden.

Fastighetsbolaget Victoria Park hävdar att stegvis renovering av miljonprogramsområden minskar segregationen. Vi håller inte med: modellen leder till kraftigt höjda hyror och stor oro hos hyresgästerna.

Renoveringen av miljonprogrammen leder ofta till ökat utanförskap då hyrorna höjs och hyresgäster tvingas flytta. Med vår modell tvingas ingen att flytta. På sikt innebär det att bostadssegregationen bryts.

55 miljoner satsas på regelförenklingar och kompetenshöjande åtgärder på bostadsområdet i regeringens budget för 2017 och det är naturligtvis bra. Men fortfarande nämns den ekonomiska obalans som råder mellan olika boendeformer inte med ett enda ord. Samhället kan investera i välfärd, arbetsmarknad och infrastruktur - men har människor ingenstans att bo så utvecklas inte samhället i den takt det skulle kunna utvecklas.

Segregationen har ökat de senaste decennierna, rika områden blir rikare och fattiga blir fattigare. I redan invandrartäta stadsdelar ökar andelen invånare med utländsk bakgrund. Inte minst märks utvecklingen i Stockholm, skriver NCC:s Peter Wågström och Carola Lavén.

Varje dag ökar segregationen i Sverige. Människor skickas ut i parallella system med svarta bostäder och svarta jobb där både folk och bostadsområden stigmatiseras. Men alla dessa förslag som ska förbättra integrationen är meningslösa så länge som man inte ger sig på pudelns kärna, skriver Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

Fastighetsägare i hela Sverige står inför en stor utmaning när det är dags att renovera miljonprogrammen. För Botkyrkabyggen ligger lösningen i att ta ett helhetsgrepp och lyfta hela området. Vi börjar i Fittja.

Försäkringskassans uppdrag är att låta verksamheten präglas av god service och hög tillgänglighet. Vår ambition är finnas kvar i Botkyrka, men då måste vi hitta en lämplig lokal som är trygg både för våra besökare och för personalen.

Försäkringskassan lägger ned kontor och överger förorter i miljonprogrammet trots att utvecklingen borde vara den motsatta. Både efterfrågan på dess tjänster från de boende och regeringens politik visar tydligt att sådana nedläggningar är ett felaktigt vägval.

Även om klimatavtalet som slöts i Paris var en viktig framgång för klimatet, är det bara ett startskott för klimatarbetet. Sveriges främsta roll i det fortsatta arbetet är som föregångsland, och en stor utmaning ligger i att ta itu med det enorma renoveringsbehov som finns i miljonprogrammets energislösande hus.

Sverige urbaniseras i mycket snabb takt, i synnerhet storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Med de oväntat stora flyktingströmmar vi nu har, har bostadsbristen blivit ännu mer akut. Som ett resultat skjuter bostadspriserna i höjden. Och trots att byggandet ökar – i Stockholm byggs det mer bostäder än på 40 år – har bostadsbristen seglat upp som en av vår tids stora frågor. Inflyttningen till städerna väcker naturligt frågan: var ska alla bo? Men debatten tar inte hänsyn till hela bilden.

Potentialen för lönsam energieffektivisering i kommunala fastigheter och bostäder är både stor och oomtvistad. Jämfört med nuvarande besparingstakt skulle ytterligare 31 TWh kunna sparas över en tioårsperiod. För landets kommuner motsvarar det en kostnadsbesparing på närmare 18 miljarder kronor. Nu måste möjligheten till energieffektivisering lyftas högre upp på den politiska dagordningen och ges den tyngd i energidebatten som den stora potentialen motiverar.

Miljonprogrammets bebyggelse har uppenbara förtjänster som måste lyftas fram och utnyttjas till fullo. Att betrakta och döma 60- och 70- talets bostadsområden med en snäv bild av innerstaden som måttstock ger en förenklad och negativ bild av en livsmiljö med stora kvaliteter, skriver arkitekterna Klas Ruin och Ola Broms Wessel.

Behovet av nya bostäder i Sverige är extremt. Det råder ingen tvekan om behovet av att öka takten i byggandet. Men i jakten på nya bostäder får vi inte begå samma misstag som gjordes när miljonprogrammets bostäder byggdes.

Om regeringen nu tar chansen och inte bara renoverar utan även gör miljonprogramsområdena tillgängliga kan samhället hålla nere utgifterna för äldreomsorgen och förbättra livskvaliteten och valfriheten för ett stort antal människor.

Den akuta bostadsbristen får inte bli en ursäkt för dåligt stadsbyggande. Genom att förtäta med bostäder och förändra strukturen i miljonprogrammet kan vi bryta segregationen – samtidigt som vi löser bostadsförsörjningen, skriver arkitekten Rickard Stark och stadsplaneraren Eva Tenow.

Miljonprogramsområden som Gårdsten i Göteborg och Vivalla i Örebro visar att det sociala perspektivet måste finnas med om förorten ska utvecklas i rätt riktning. Att bara kommersialisera räcker därför inte, svarar två jurister.

Diskussionen om våra förorter har haft fokus på sociala aspekter och byggtekniska utmaningar. Vi menar att detta är sekundärt. Viktigare är att fundera på hur man skapar en bra affär för de som ska investera. För det är inte kulturministerns satsningar på förortskultur som kommer lyfta miljonprogrammen, skriver WSP i en ny rapport.

Den nytillträdde bostads- och stadsutvecklingsministern Mehmet Kaplan har en del att bita i. Den akuta bostadsbristen är stor, samtidigt som hans hjärta klappar för miljonprogrammet. Här är sex konkreta förslag som ökar bostadsbyggandet och lägger grunden för bra renoveringar.

Förr sades att en bonde som sett en traktor aldrig mer vill gå bakom en traktor. I dag är väl motsvarigheten att den som sett tidskrifter som Gård & Torp aldrig mer vill bo i någon av miljonprogrammets tvärställda statarlängor – eller ens bli portvakt åt Nordea i ett fyrkantiserat radhus.

Upprustningen av miljonprogramslägenheterna är en av de stora samhällsutmaningarna som Sverige står inför de kommande åren. En aspekt som alltför ofta glöms bort är den sociala boendemiljön i dessa områden.

45 procent av det svenska bostadsbeståndet måste renoveras. Enbart i allmännyttan väntar 300 000 lägenheter på att fräschas upp. Därför behöver också hyreslägenheter ett ROT-avdrag, skriver Hyresgästföreningen, Hantverkarna och SSCO.

Vi kan inte vänta på att utredningar och lagförslag ska lyfta miljonprogrammets slitna områden. Därför tar Botkyrkabyggen nu ett initiativ för att ombilda hyresrätter till andelsägarlägenheter.

Kostnaderna för att rusta upp fastigheterna i miljonprogramsområdena uppgår till miljardbelopp. Men med rätt angreppssätt blir renoveringen av bostäderna en lönsam affär för samhället istället för ett kostsamt underhåll. Det visar Telge Hovsjös satsning Hovsjöbyggarna, och det socioekonomiska bokslut över projektet som tagits fram.

Svulstiga löften från politiker och energikonsulter om att framtida energibesparingar kan betala omfattande investeringar i miljonprogrammet håller inte. Därför krävs nya åtgärder om vi ska lyckas halvera energiförbrukningen i landets bostadsområden.

Tällberg Foundation förordar en överrenovering av 650 000 miljonprogramsfastigheter med en metod som är ekonomiskt oförsvarbar och klimatovänlig. Därigenom riskerar misstagen från det första miljonprogrammet att upprepas, skriver Rafael Ospino i en replik till Carl Mossfeldt.

Frågan om miljonprogrammens renovering är vårt samhälles största utmaning, både finansiellt och socialt. Vi är i ett akutläge som kräver nationell mobilisering för att hitta nya lösningar. Det behövs insikt som innebär bredare affärsmodeller liksom legala och finansiella innovationer som möjliggör nya handslag mellan den privata och den offentliga sfären. Det är inte en bostadsfråga utan en samhällsbyggnadsfråga som fokuserar på människor, trygghet, utbildning och arbete.