Varken vargen eller epatraktorn ligger bakom SD:s lyft på landsbygden. Kanske inte ens invandringen. Andra, långt viktigare frågor ligger bakom och dessa borde medierna ha lyft för länge sedan.

Trafikverkets samarbete med kommunerna, brottsutvecklingen och ett allt mer splittrat Sverige efter valet. Det är några av de ämnen som debatteras på torsdagen.

Andreas Norlén är en så bra talman att S-ledamöterna i riksdagen borde stödja honom för 4 år till, tycker professor Olof Ruin idag. På annat håll debatteras bland annat S-utnämningarna av generaldirektörer, brott och straff i valtider och så får svensk media kritik för slapp källkritik kring lobbyister.

S-oppositionsrådet i Region Uppsala skriver om hur akutpatienter lämnas i omänskliga förhållanden, och riktar udden mot Moderaternas partiledare. På annat håll debatteras om försvarsministern odlat vänskapliga förbindelser med turkiska statens fiender. Och bemanningssköterskor vill att vårdens politiker lyssnar på dem.

Högt uppsatta tjänstemän avbröt SVT:s intervju med en rektor i Uppsala. Nu kritiserar Justitieombudsmannen (JO) kommunen för att ha hindrat rektorns grundlagsskyddade meddelarfrihet.

Tillit, friskolor, digitalisering och ekonomi, ekonomi, ekonomi. Dagens Samhälles mest lästa artiklar som publicerats hittills i år ligger i linje med redaktionens ambition att följa pengarna, styrningen och arbetsgivaransvaret.

Allmänhetens förtroende för politiker och journalister är förskräckande lågt, skriver företrädare för Folkets hus och parker apropå en färsk Novusmätning. Resursfördelningen till skolan, regeringens biståndspolitik och sjuksköterskors arbetsvillkor är andra ämnen på dagens debattsidor.

Sotenäs kommun får kritik från JO efter att kommunikationschefen ringt lokaltidningens chefredaktör med frågor om en journalist som granskat kommunen.

Ett parti dominerar stort i påtryckarbranschen, visar Dagens Samhälles och Resumés kartläggning. Och så är det helt tomt på sverigedemokrater.
• ”En tidsfråga.” Forskaren om SD:s väg i in i branschen.
• ”Många socialdemokrater har ju uppdrag i fackföreningsrörelsen i stället.”
• Konsulten som tillför PR-branschen vänsterperspektiv.

Påtryckarbranschen växer sju gånger mer än reklambranschen och är numera full av ex-politiker. I företag, intresseorganisationer och på public affairs-byråer är deras kunskap eftertraktad.
DS och tidningen Resumé kartlägger fjärde statsmakten.
• Lista: PR-konsulterna med politisk bakgrund.
• Lista: PA-folket på företag och organisationer.
• F d politikerna i skolbranschen.

Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre bör införas i Sverige, skriver pensionärsorganisationer. Idag publicerar också en rad svenska tidningar ett upprop till stöd för fria medier i Ukraina och Ryssland.

Kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp förekommer frekvent i media, visar DS topplista. Detta trots att han bojkottar största lokaltidningen. ”Jag har helst inte med dem att göra”, säger Christian Sonesson (M). Chefredaktören slår dock tillbaka.
• Så gör kommuntoppen för att nå ut: ”En direktkanal”

Det finns en fråga politiker i blåsväder alltid måste ställa sig – den avgör hur krishanteringen går. Det hävdar mediestrategen Paul Ronge.

När ett knivdåd inträffade i Vetlanda hamnade kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö under enormt tryck från medierna. ”Jag hade gärna legat sist på medielistan bara vi sluppit den där händelsen. Det var helt surrealistiskt”.

Vaccinkrav, förlossningskris och kriminalitet. Lokalpolitikerna har fått hantera 2021 års mest brännande ämnen. Hela listan – så mycket har landets 310 kommun- och regiontoppar figurerat i media.
– Kvinnan i topp: ”Som person är jag väldigt öppen och transparent”
– Liberalen som sticker ut
– Oväntad moderat på fjärde plats

Kanske var man inte alls oönskad, oälskad, oplanerad. Kanske blev man aldrig bortvald. Utredningen av Sveriges internationella adoptionsverksamhet är nödvändig – myndigheter och makthavare har i decennier haft kunskap om att barn stulits och att mödrar hotats eller lurats att ge ifrån sig sina barn.

Att angripa påhitt som bara bekräftar läsarnas fördomar kanske skapar en mysig stämning runt fikabordet, lägerelden eller bland läsarna på sociala medier. Men den den sortens skriverier utvecklar oss inte. Den lär oss ingenting. Vi får inte den opinionsjournalistik vi behöver – utan den vi förtjänar. Och klickar på.

Tystnadskulturen gynnar de kriminella, extremister kan driva skolor i Sverige och det svenska biståndet. Det är några av de ämnen som diskuteras på onsdagmorgonen.

Marknadshyror i alla hyresrätter, men under socialt accepterade former. Det föreslår två meriterade nationalekonomer. Flera organisationer slår ett slag för hälsoobligationer och innovativ upphandling för att motverka ohälsa.
Sjukpenning, avkriminalisering av narkotika och kunskapskrav i skolan är andra debattämnen i dag.

Justitieombudsmannen (JO) slår fast att det skedde en viss olämplig samordning mellan Sörmlandskommuner när journalister bad om uppgifter om smittspridning på äldreboenden. Men alla kommuner utom en undgår kritik.

Fler och nya läsare vill hålla sig uppdaterade med våra nyheter om kommunernas och regionernas utmaningar. Nu är det lättare att förse en hel arbetsgrupp med prenumeration. ”Dagens Samhälle bevakar ett samhällsbygge som omsätter miljarder. Vår journalistik hjälper läsarna att fatta de bästa besluten och det känns väldigt bra att nu kunna erbjuda en flexibel helhetslösning som kan utnyttjas av flera”, säger chefredaktör Christina Kennedy.

Jag har lärt mig ställa frågan: varför står det i tidningen och jag har lärt mig hur viktigt det är att ifrågasätta vem det är som bestämmer vad det offentliga samtalet handlar om och vad som är opportunt att tycka.

Som prenumerant kan du ta del av allt innehåll – så här loggar du in.

SVT-serien Vaccinkrigarna lär inte övertyga några antivaccin-aktivister om att de har fel. I stället har de fått kvitto på att public service är beredd att ta till alla fula tricks för att krossa dem som vågar yttra en avvikande åsikt om vaccin.

Vi tycker det är problematiskt, ur ett demokratiskt perspektiv, att massmedia agerar så kraftigt i en sakfråga som rör ett särintresse: pappersindustrins producentansvar för papper, replikerar företrädare för Fastighetsägarna, Villaägarna, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, HSB, Sveriges Allmännytta och Bostadsrätterna.

Det är bra för demokratin och det fria ordet att producentansvaret lyfts från tidningarna. Annars riskerar vi att den granskande bevakningen tunnas ut och att fler journalistjobb försvinner. Det menar Ulrika Hyllert, Journalistförbundet, Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter, och Thomas Mattsson, TU – Medier i Sverige.

Patientaktivister för inte sällan fram illa underbyggda argument i olika medier om behandlingen av sina sjukdomar och de får även gehör för dessa argument i politiken. Journalistiken borde bättra sig. Och politiken borde lära sig att inte lägga sig i frågor som avgörs vetenskapligt.

En kommunikatör är varken god eller ond utan mer av ett redskap, som en stor hammare. Hur den används beror på vem det är som håller i tillhygget i fråga.

I stället för att se sig själva som en del av samhället har en psykologisk split inträffat som innebär att kommunerna upplever sig som en helt fristående enhet som måste skydda sina intressen mot den nesliga allmänheten. Kommunsverige har under lång tid fjärmat sig från såväl pressen som befolkningen.

Historien kring fenomenet apatiska flyktingbarn tycks börja gå mot sin upplösning. Men det är en utgrävning på ett gammalt slagfält. Nu är vi redan någon annanstans, i grunden oförändrade.

Coronakrisen kan ha lett till en utbredd informationströtthet. Bengt Johansson, som forskar om kriskommunikation, funderar över hur myndigheterna ska agera för att hålla medborgarnas beredskap på en hög nivå. ”Man kan inte hota med att dra in lördagsgodiset och sedan alltid ge barnet det ändå.”

Samtliga kommuner länkar till information om det nya coronaviruset på sina webbplatser. Men räcker det för att nå ut till befolkningen i kristider? Ale kommun har konstaterat att sociala medier är ovärderliga verktyg för att skapa engagemang.

För att hela befolkningen ska kunna nyttja sina fri- och rättigheter i en allt mer digitaliserad och komplex tid behöver alla goda krafter samverka. Varje aktör är värdefull, varje insats viktig – men det är tillsammans som vi verkligen kan göra skillnad, replikerar Statens medieråds Anette Novak och Martina Wagner.

Går det inte att räkna smittade av coronaviruset går det inte räkna ut kurvan och veta när en viss insats ska sättas in. Vi behöver därför veta att den politiska ledningen fattar beslut baserad på all tillgänglig erfarenhet och forskning – inte bara den fakta som företräds av experter som råkar inneha högsta myndighetsämbete, skriver Petra Östergren.

Dagens Samhälles avgående chefredaktör Olov Carlsson blir ny chef för kommunikationsavdelningen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Han tillträder sin tjänst den 1 juli. "Det är klart att det är lite pirrigt, men det är också en stor förmån att få lära sig ett nytt yrke när man precis fyllt 50", säger han om att byta mediebranschen mot kommunikation.

I flera år har oron varit att Sverigedemokraterna ska ”normaliseras”. Men problemet, nu när partiet enligt flera mätningar kan vara landets största, är att det bevisligen inte alls har normaliserats – tvärtom.

Numera verkar folk ha glömt att svininfluensan satte stor press på svensk sjukvård. Vi minns de som måste leva med narkolepsi, men vi kan inte peka ut vilka som Pandemrixvaccinet trots allt räddade livet på.

Bonnier News förvärvade Dagens Samhälle i slutet av 2019. Nu får tidningen en ny chefredaktör i Christina Kennedy, i dag chefredaktör för Dagens Medicin och fyra nischtitlar inom life science-området.

Ungdomsrånen kommer att förändra politiken. De gamla Allianspartierna behöver inse att ingen vettig människa bryr sig om värnskatten när de egna barnen riskerar att rånas och förnedras på väg till skolan

Folk på tidningar är inte arga på ”swishtiggarna” för att de oroar sig över deras påverkan på journalistiken, utan för att de påminns om den egna branschens kris och vad som komma skall.

Svenska dagspressjournalister väljer systematiskt ut vänsterkällor snarare än högerdito i sin rapportering, trots att mediestödens syfte är att främja allsidig nyhetsförmedling. Det skriver civilekonomen och tidigare MED-medlemmen Erik Kärnekull, som har granskat hundratusentals artiklar från Sveriges 16 största dagstidningar.

En kraftsamling kring den redaktionella organisationen blir resultatet när Dagens Samhälle integreras i Bonnier News. Bemanningen på redaktionen blir oförändrad samtidigt som en ny chefredaktör kommer rekryteras.

Myndigheterna vill marknadsföra sig och synliggöra sitt arbete i tv-program och dokusåpor, men det sker ofta på enskilda medborgares bekostnad och på ett sätt som riskerar både sekretess och integritet.

Sluta jaga sanningen på bekostnad av demokratin. Bekämpa desinformationen genom ökad transparens. När vi hanterar desinformation måste vi ha demokratin i ryggmärgen – i stället för att ta till censur och teknik. Det skriver forskarna Johan Farkas och Jannick Schou.

Det talas mycket om hot mot demokratin. Få saker är så skadliga för det offentliga samtalet som att systematiskt svartmåla meningsmotståndare. I det hänseendet borde DN granska sig själva mer och andra mindre.

Västra Götalandsregionen har dålig ekonomi, så det blir inga julklappar till personalen i år. Att regionen ändå har råd att göra en egen musikvideo, podcasts och filmer som få tittar på till den egna Youtube-kanalen sticker i ögonen.

Den som lär ut granskning av trossamfunden på Fojo har de senaste femton åren haft en strategisk och operativ nyckelroll i trossamfunds-Sverige, skriver Sofia Lilly Jönsson i sin slutreplik.

Fojo svarar på kritiken från journalisten Sofia Lilly Jönsson, som även har JO-anmält institutet och den kritiserade kursen.

Uppdrag granskning har misslyckats kapitalt med att uppfylla public services uppdrag om neutral och opartisk rapportering, skriver Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska Universitetssjukhuset i sin slutreplik.

Flera intressenter ville köpa Dagens Samhälle. Avgörande för valet att sälja till Di-gruppen var SKL:s möjlighet till framtida inflytande över tidningen, förklarar ordförande Anders Knape (M).

Fojo är sedan 70-talet statens medieinstitut för fortbildning för journalister. Man har hög pressetisk ribba och ställer krav på de sökande. Men på kursen ”Granska trossamfund” står en hög representant för det i särklass största trossamfundet bakom katedern. Orimligt, menar journalisten Sofia Lilly Jönsson, som JO-anmäler kursen.

Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska sjukhuset påstår att vi förvanskar. Det är inte sant, svarar SVT.

Vem tar ansvar när SVT och public service åsidosätter objektivitet och faktagranskning för att kunna driva en förutbestämd tes? Vi ifrågasätter starkt att ett public serviceföretag sänder ett reportage där den ena sidan blir grovt förminskad och de viktigaste uttalandena klippts bort, skriver Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Visst rapporteras det om sprängdåden som ständigt sker runtom i landet. Men det är rapportering i förbifarten av något som redan har kommit att bli vardag, inte en bevakning som vänder blicken mot ansvarig minister och utkräver politiska svar.

Forskare har hård press på sig att publicera resultat, vilket skapat en marknad för ”vetenskapsliknande” tidskrifter. Men dessa tidskrifter och medföljande konferenser är rena rama bluffverksamheten.

Kritik som den Paulina Neuding framför i sin krönika når oss på SVT dagligen och stundligen från alla håll i ideologirymden. Vi kommer dock aldrig kunna övertyga varandra med enstaka exempel, replikerar programbeställaren på SVT Helena Olsson.

Det går inte längre att lita på att Gellert Tamas inte förtiger avgörande uppgifter för att styra läsarens tolkning. Hela källmaterialet skulle behöva göras tillgängligt för att det alls ska vara meningsfullt att föra den diskussionen, skriver Peter Santesson i sin slutreplik.

Det finns en idé om public service som samlande lägereld. Men SVT förmedlar ständigt att man inte vill vara lägereld. Hellre vill man uppfostra och läxa upp publiken.

Om utgångspunkten är att varje utelämnande av en uppgift är att ”mörka" blir samtal omöjligt, svarar Gellert Tamas.

Tamas talar om fluktuationer, som vore syndromet lika osäkert som en väderprognos, när alla andra ser någonting annat: orsak och verkan, skriver Mattias Göransson och Ola Sandstig i en replik till Gellert Tamas.

Tamas bestrider inte att han valt bort uppgifter ur den aktuella norska journalen. Hans försvar går istället ut på att han har valt att fokusera på det han anser centralt. Vilket bland annat innebär att uppgifter som i debatten avfärdades som grundlösa vandringssägner förtegs när de stod att finna i en faktisk journal. Det är att mörka.

Den avgörande uppgiften är inte att pojken Artur ibland mådde lite bättre, ibland lite sämre under några få veckor i Norge, utan att han låg sjuk i mer än ett och ett halvt år efter vistelsen. Det är sådana avgörande uppgifter jag har fokuserat på, skriver Gellert Tamas i en replik till Peter Santesson.

Filters avslöjande visar att journalistikens redlighet inte alltid är så solid som vi vill tro. Norska journaler väcker allvarliga frågor om hur Gellert Tamas har hanterat sina källor.

Ett uppehållstillstånd i Sverige har många fördelar. Men som botemedel mot apati är dess evidens svag.

Den föddes för tidigt. När föräldrarna bodde isär. Men i dag är Dagens Samhälle en kraftfull tonåring – som just fyllt moppe.

Dagens Samhälle visade att förbunden kunde skapa något gemensamt innan själva SKL fanns på plats.

När drevet går försvinner individens lidande och historia, vilket magasinet Filters reportage om de apatiska flyktingbarnen visar så tydligt. Så vem är skyldig till barnens öden? Media har sitt ansvar, liksom vi som inte kan eller törs nyansera när vi får chansen, skriver Kerstin Evelius.

Att frågan om de apatiska flyktingbarnen skulle komma att nyanseras och kompliceras var väl egentligen bara en tidsfråga. När den stunden nu är här kommer personangreppen regna i debatten. Förhoppningsvis ser vi bortom dem och förmår tala i sak den här gången.

Att hävda att bankskatten finansierar högre försvarsutgifter är lika felaktigt som att hävda att bankskatten finansierar högre statsbidrag till kommunerna i framtiden eller för den delen finansierar borttagandet av värnskatten. Det är bara ett retoriskt knep från regeringen och dess stödpartier.

Det larmas ständigt om ungas psykiska ohälsa, men hur bör den hanteras? Satsa på att stärka de ungas förmåga att hantera livets skiftningar och motgångar, skriver företrädare för verksamheten Tilia samt utredare och sakkunniga på området.

Laddningen i att människor ibland byter politisk sida ligger inte i att den ena sidan vinner en skalp och den andra förlorar en, utan i att den som byter av båda parter uppenbarligen ses som lite mer av en sanningssägare än vi andra.

Det är inte rätt att betrakta människor som problem bara för att de ser mörkare ut, har andra vanor eller äter andra djur. Det är heller inte rätt att opinionsbilda för att bejaka irrationella känslor – vilket är det som görs när demografin, människorna i sig, problematiseras.

Mycket görs för att stärka människor som mediekonsumenter ute i landet, och under året ska vi besöka kommuner för att lyssna på elever, vuxna, äldre, politiker, företagsledare, beslutsfattare som jobbar med detta, skriver särskilde utredaren Carl Heath.

Det är bara fyra år sedan som den nu helt odramatiska volymfrågan låg på fel sida om den anständighetsgräns som Ivar Arpi nu återigen påstås ha överskridit. Frågan är om de grindvaktande medierna själva inser hur de gång på gång undergräver sin egen betydelse.

Synsättet att yttrandefriheten slutar där någon blir upprörd eller när makten ogillar det som sägs måste bort. Det skriver Medborgerlig samling apropå censur av studentflak i bland annat Eskilstuna.

När det blir mediedrev pressas offentliga personer att säga förlåt. Men det är få som behärskar förlåtelsens konst.

Vi kommer att fortsätta se gråskalorna i fallen som berör oss själva, men behålla den moraliska tvärsäkerheten kring allt annat, skriver Peter Santesson som har läst en ny bok av Fredrik Virtanen.

Att vi som arbetar med kommunikation, information, marknadsföring och reklam pratar om kommunikation som generiskt begrepp förvirrar. Vi behöver bli konkreta och tydliga igen, och kanske är första steget att gå ifrån begreppet kommunikation?

Medieforskarna finner att valbevakningen inte styrdes av journalistiska sympatier. Ändå lyckades SVT:s stora slutdebatt fällas för bristande opartiskhet.

Notera det uppriktiga moraliska patos varmed folk försöker få Dramaten-profilen sparkad, utfryst och bannlyst från den mänskliga gemenskapen; han ska helt enkelt få sona riktigt rejält för det han har gjort. Han bär fortfarande på skulden.

Det är mycket glädjande att skolbibliotekens betydelse för Sveriges elever är så tydlig i förslaget till Nationell biblioteksstrategi. För fortfarande saknar en stor del av dem tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek. Nu måste resurser till från ansvariga huvudmän.

Ulf Ekmans väckelsemöten har blivit modellen för politisk styrning. När en fråga eller ett samhällsproblem uppstår anordnas massmöten där den rätta läran förkunnas. Ifrågasättanden tillåts inte och politiken följer lydigt efter.

Skälen till att ungefär hälften av nutida västerlänningar får allergier är långt ifrån fastställda. Mats Reimer känner dock ett behov av att opponera och förbli skeptisk mot teorier om att tarmfloran skulle utöva ett betydande inflytande på utvecklingen av sjukdomen.

Med jämna mellanrum smäller media till med krigsrubriker om försvunnen konst och i nästa andetag vad det kostar. Tänk om de i stället kunde lyfta blicken och ställa samma frågor kring vägreparationer eller vad i övrigt som försvinner på våra arbetsplatser – som toalettborstar och kontorsmaterial, skriver chefen för Liljevalchs konsthall Mårten Castenfors.

En slapp och tendentiös kritik mot förekomsten av kommunikatörer har blivit allt vanligare med åren, i synnerhet från medier. Men att antalet kommunikatörer ökar är inte en konsekvens av att redaktionerna blir anorektiska, utan att offentlig verksamhet blir allt mer komplex att förmedla.

Det blir ofullständigt att diskutera yttrandefrihetsfrågan utan att ta upp det grova våld som riktats mot exempelvis Lars Vilks och Jyllands-posten, svarar Peter Santesson på Christian Fernandez replik på Perspektivartikeln häromveckan om politisk korrekthet, yttrandefrihet och avvägningen mellan högt tak och hänsyn.

Expressens korrespondent Magda Gad är modig både när hon färdas genom kulregn och konfliktzoner - och när hon dristar sig till att rapportera konsekvensneutralt, utan hänsyn till svensk inrikesdebatt.

Tilltagande skjutningar, explosioner och självrapporterad otrygghet – ingen kan på allvar tro att det är normalt för Sverige, eller för vår del av världen. Ändå märks ingen vidare anspänning i den offentliga debatten. Paulina Neuding skriver om segregationen som har ätit sig in i vår syn på allas rätt till trygghet, säkerhet och värdighet.

”Jag möter varje människa med förståelse och respekt”, ”Jag har stort engagemang och mod att påverka”, och ”Jag använder min kreativitet för att skapa förbättringar”. Det är Malmös värdegrund. Jag skojar inte. Och det lades åtskilliga arbetstimmar och konsultarvoden på detta. Det liksom allt annat värdegrundsarbete är slöseri med skattemedel, tid, och tålamod.

Varför vågar inte våra intellektuella kritisera Jordan B Peterson? Själv hoppas jag att han driver ett psykologiskt experiment för att visa hur enkelt det är att med floskler föra vilsna och osäkra människor bakom ljuset, skriver debattören Per Glavå i en replik till Paulina Neuding.

Kontroverserna kring Jordan B Peterson handlar mer om positionering än om intellektuellt grundad motvilja. När Annie Lööf gav honom mothugg i Skavlan nyligen var det på poänger som hon troligen hade kunnat göra själv - om hon hade diskuterat med Stefan Löfven istället.

Vuxna och unga möter i dag stora flöden av konkurrerande information och nyheter. Förmågan att värdera och kritiskt ta ställning till information är därför mycket viktig. Trots detta ser Skolinspektionen i en ny granskning att undervisningen i källkritik inte är uppdaterad på flera skolor. Bland annat får elever inte tillräcklig kunskap att värdera digitala källor.

Medierna har tagit sig för stor makt. De förser inte medborgarna med den sakliga information som de behöver för att kunna ta ställning till viktiga frågor. Därtill har de skaffat sig ett ett övertag i sin relation till de politiska partierna, och sätter den politiska agendan.

Den nyligen bortgångne Åke Ortmark granskade makten och kotterierna och sökte efter sant och relevant - även om det medförde personliga risker.

Det är jättebra att Expressen drar ut olämpliga personer i ljuset och det hjälper SD att bli ett bättre parti. Men kan vi aldrig lita på att någon kan ha mognat, ens när brotten mot värdegrunden ligger långt tillbaka i tiden, frågar sig Jonas Andersson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna.

I ett 30-tal kommuner finns ingen tidningsredaktion. I valtider riskerar det att göra medborgarna sämre informerade. - Utan lokal bevakning har vi svårt att få ut våra budskap, säger Roger Petrini (M) i Älvkarleby.

Om ett par veckor röstar EU-parlamentet om en omstridd upphovsrättsreform som kan skifta balansen mellan medier och digitaltjänsteföretag. Men som också, enligt kritiker, hotar friheten på internet.

Om migrationen medför ökad otrygghet för kvinnor reser det i första hand frågor kring den förda migrationspolitiken, inte om när och hur många vi ska försöka utvisa när skadan redan är skedd.

De ständiga debaclen kring den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali är mindre intressanta var för sig och mer intressanta utifrån de processer hans sätt förkroppsligar: en utveckling där etablerade partier och medier har svårt att behålla förtroende, medan enskilda individer och alternativ har de verkligt engagerade följarna.