Krigspropaganda, antivaxxare, fake news och konspirationsteorier om en socialtjänst som kidnappar barn. Ökande desinformation ställer höga krav på politikerna i höstens val. Nu måste de våga närma sig människor på ett nytt sätt, säger forskaren Emma Ricknell.

Den som bryter mot de nya sociala koderna möts allt oftare av sura miner och arga blickar - vilket ungefär är den tyngsta sociala bestraffningen som finns i Sverige näst efter den arga lappen i tvättstugan.

I den mån något har gått sönder i Sverige är det vår förmåga att hantera det icke-invanda, förvärrat av en nationell neuros som tillkommit i brist på ett gemensamt nationellt narrativ och en närmast neurotisk hållning gentemot allt som kan betraktas som obekvämt, skriver Anosh Ghasri när det är på dagen 29 år sedan han kom till Sverige.

Ja till abortlagen, samkönade adoptioner och dubbla medborgarskap. Det är några av förslagen inför Sverigedemokraternas landsdagar. Målet är att locka väljare som tidigare varit tveksamma till partiet.

I det inbjudande men kravfyllda medborgarskapet finns en av många vägar till nationell gemenskap. I längden också till en fungerande demokrati.

Den svenska regeringens har hittills hävdat att det är kurdernas ansvar att utreda och lagföra svenska medborgare som begått fasansfulla brott i Irak och Syrien. Det vill säga ett folk som inte ens har ett eget land. Är det tacken för att de, i hela världssamfundets intresse, har besegrat terrorsekten IS, frågar advokaten Mikael Westerlund.

Allvarliga fel och brister hos Kronofogden har under flera år drabbat enskilda. Människor i svåra ekonomiska situationer har utsatts för felaktiga utmätningar och utbetalningar. Staten måste ta ansvar för Kronofogdens bristande rättssäkerhet. Därför stämmer Centrum för rättvisa staten i domstol i två fall som kan bli vägledande för andra som har drabbats.

“Systemet” är inte en ond kraft som vill trycka ner enskilda personer. Snarare tvärtom. Systemen finns till för människor.

I vardagliga samtal är ordet "svensk" och dess olika betydelser inte alls särskilt svårt att förstå. Ändå vill vi ofta lösa de svåra frågor som berör kultur, etnicitet och medborgarskap genom att kollektivt bestämma om en ny eller förändrad terminologi. Nog finns det problem att hantera, men de är knappast språkliga.

Vi förlorar alla något på vägen när vårt värde som medborgare reduceras till en grupptillhörighet som måste förklaras och definieras, i stället för den självklara individuella rätt som ett civiliserat samhälle värnar, skriver Gunnar Hökmark, apropå debatten kring minoriteter.

Det fanns en tid när svenskarna inte gjorde så stor sak av nationaldagen. Vi hade inte ens ledigt om dagen inte råkade inträffa på en helg. Satte kanske pliktskyldigt upp en flagga och åt en bakelse och sedan var det inte mycket mer med det. Det var väldigt lagom, väldigt svenskt, konstaterar Per Holfve (Fi) som känner sig obekväm inför det alltmer högljudda firandet av dagen.

Det är kanske inte konstigt att svenskar i onödan lyckats så frön till stora problem i sitt land när ett harmlöst medborgarskapskrav har kunnat ses som ondskefullt. Men invandrare är inte sköra petunior. Har man genomlevt krig och en resa över Medelhavet klarar man nog ett litet prov också. \

Vilka villkor som ska ställas för att en invandrad person ska få svenskt medborgarskap är en debatt som blossar upp då och då. Intressant i diskussionen kan vara att titta på hur andra länder gör. Merit Wager redogör här för det finska förhållningssättet till krav i förhållande till medborgarskap.

Staten måste ta ett större ansvar för den digitala delaktigheten. I dag finns inget samlat ansvar för digitalisering och hur exempelvis e-tjänster ska spridas till fler. Det är hög tid att regeringen pekar ut en myndighet med ansvar för ökad digital delaktighet.

I en förhandlingsvälfärd gynnas de som vet hur de får sina röster hörda. Risken är att de grupperna får stort inflytande i medborgardialogerna om vad polisen ska prioritera lokalt. Här måste kommunerna se upp.

”Sverige har under en lång tid utsatts för en rad påfrestningar och utmaningar i samhället. Det är sammantaget ett resultat av flera regeringars oförmåga eller ovilja att hantera dessa påfrestningar och utmaningar.” Så inleds ett öppet brev till försvar för ett demokratiskt samhälle och en sekulär stat, undertecknat av en rad kända samhällsdebattörer, skribenter och akademiker.

Behovet av en bred dialog och kunskapsuppbyggnad om EU har aktualiserats efter Brexit. Tillgången till en fungerade demokratisk infrastruktur är avgörande och här är folkbildningen betydelsefull, skriver Nina Larsson, förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan, apropå pågående utredningar om medborgarnas demokratiska inflytande.

Över en längre tid har partierna dränerats på medlemmar. Den typiska förklaringen hänvisar till ”nya värderingar”. Att medborgarna blivit mindre auktoritetstrogna och mer individualistiska. Men det är troligtvis inte hela storyn.

Debatten om flyktingmottagandet och mänskliga rättigheter kännetecknas just nu av en okunskap om en institutionell förutsättning på vilken mänskliga rättigheter vilar, nämligen den nationalstatliga suveräniteten och medborgarskapet, skriver Radu Harald Dinu.

Striktare regler för att få medborgarskap gör att färre blir nya medborgare, men endast i undantagsfall kan vi vänta oss positiva effekter vad gäller integrationen på arbetsmarknaden. Det visar ny forskning om effekten av ett mer restriktivt respektive ett mer liberalt regelverk kring medborgarskap. Forskningen presenteras i dag, tisdag, i två rapporter för regeringskansliet på Rosenbad.