Löner

Akademiska lovade i veckan lönepåslag till samtliga sjuksköterskor i slutenvården. Nu tvingas sjukhuset backa – höjningen gäller inte för alla avdelningar.

Forskare vill att upphandlare ska väga in hur leverantörer tidigare skött sig. Sjukhus behöver uppgradera brandskyddet, enligt sakkunniga. Dagens debatt handlar också om hedersförtryck och finansieringen av friskolor.

Alla sjuksköterskor och barnmorskor i slutenvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala får 2 000 kronor i löneförhöjning. Men Vårdförbundet hade hellre velat se andra satsningar.

Att leda en storstadskommun ger i genomsnitt 37 procent högre lön än samma jobb i en mindre kommun.
• Så mycket tjänar kommundirektörer i olika kommuntyper.
• Lista: De tjänar mest i storstad och på landsbygd.

Lärarkåren har överlag blivit mer oerfaren. Skolverkets statistik visar att den genomsnittliga läraren tappat 2,5 års erfarenhet det senaste decenniet.

Kommunal vill ha nationella riktlinjer för bemanning i äldreomsorgen och Socialdemokraternas partisekreterare anklagar kommuner för att slarva med arbetsmiljön. Övrigt i dagens debatt: vaccinpass, minimilöner och gårdsförsäljning.

Lönerna i den kvinnodominerade välfärden har alltför länge släpat efter, även på den högsta chefsnivån. Att kommundirektörernas arbetsinsatser börjar löna sig bättre är högst rimligt utifrån de enorma förväntningar som ställs på ledarskapet. Nu måste även chefsuppdrag längre ut i kommunernas organisationer prioriteras, stärkas och uppvärderas, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision.

”De här personerna är ute efter något spännande”. Forskaren Rolf Solli ger sin syn på varför kommunchefernas löner stigit dubbelt så mycket som arbetsmarknaden i stort de senaste fem åren.

”Oj. Ligger jag sist nu? Jag brukar alltid ha någon annan som släpar efter mig”, säger han.

Kommunchefernas löner har ökat dramatiskt de senaste fem åren. Och det är inte bara storstäder som dominerar lönetoppen, visar Dagens Samhälles granskning. Här är hela listan.
* Glappet mellan högst och lägst betalda: 127 000 kronor. 
* Löneutvecklingen dubbelt så bra för toppcheferna.
* Den som har högst tjänar mer än alla generaldirektörer.

Efter att flera barnmorskor sagt upp sig i protest mot arbetsmiljön i förlossningsvården varnar nu såväl arbetsgivare som fackliga parter för olovliga stridsåtgärder och brott mot fredsplikten.

Självklart ska alla ha en rimlig och rättvis lön. Men jag tror helt enkelt att de årliga lönesamtalens funktion som morot är överdriven. Det är tvärtom en vila att känna att man duger. Att man är accepterad och uppskattad som man är och inte behöver ” fixas till”.

Nästan alla utländska byggföretag i en ny granskning hade problem med dumpade löner, obetalda skatter eller att man rapporterat felaktigt till olika register. Företagen har jobbat både för privat och offentlig sektor. Nu anmäls 12 av dem till polisen.

Utan biomedicinska analytiker, ingen kapacitet i de labb som är avgörande för att klara en pandemi. Åtgärda ohållbara lönestrukturer, kräver företrädare för Naturvetarna, annars slutar ännu fler.

”Vi ser ingen annan möjlighet att klara det här”, säger Camilla Hofwander, chef för kommunens vård- och omsorgsboenden, om situationen inför sommaren.

Ett nytt avtal är klart för 200 000 lärare och skolledare. Avtalet stadgar att varje kommun ska ta fram en plan för arbetstagarnas arbetsmiljö och lönebildning senast i mars 2022. ”Det blir till delar betungande” säger SKR:s förhandlingschef Niclas Lindahl.

Endast inlånad personal i Region Värmland får ett lönepåslag för att de jobbar på covid-avdelningar. Nu rasar fasta iva-medarbetare på Centralsjukhuset i Karlstad, som i ett öppet brev till ledningen kräver samma uppskattning.

Det blev inget läraravtal på utsatt tid. Men en överenskommelse kan vara inom räckhåll. ”Med lite mer tid kanske vi kan ro det här i hamn”, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Rekordresultaten i kommunsektorn förra året leder nu till bonuslöner för anställda i flera kommuner och regioner. I Karlskoga ligger ett förslag om 4 700 kronor i sommarbonus till 1 200 tillsvidareanställda i kommunen. ”Jag tycker det är ett bra sätt att visa uppskattning” säger kommunstyrelsens ordförande Tony Ring (M).

Det blir inga individuella lönesamtal i år. Alla i äldreomsorgen och i omsorgen för personer med funktionsnedsättning får samma lönepåslag. Orsak: Oskarshamns kommun vill minimera smittspridningen.

Avgående kommunalråd Peter Evansson (S) får behålla både arvode och bidrag från kommunen – även om han får ett nytt jobb. – Stötande för medborgarna. Det är som att få både a-kassa och lön, säger oppositionsrådet Lennart Lundberg (KNU).

Alldeles för många kommuner har misslyckats med att uppvärdera erfarna lärare och att minska arbetsbelastningen. Med den ingången från de fackliga organisationerna drar förhandlingarna om ett nytt läraravtal nu i gång.

I Strömsund har kommunen beslutat att betala ut jullönen två dagar tidigare för att minska smittspridningen i julhandeln.

Hälso- och sjukvårdens medarbetare måste få bättre lön, villkor och förutsättningar. Att säkerställa resurser för detta vilar på region- och kommunpolitiker samt på regeringen med samarbetspartier. Det skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, som uppmanar januaripartierna att prioritera medel till sjukvården i den kommande budgeten.

Nu är det avtalsrörelse och upp till bevis för arbetsgivarna. Kommunals krav i avtalsrörelsen är knappt förhandlingsbara, vi yrkar på högst rimliga förbättringar, skriver Jessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms län.

Vilhelmina befinner sig i ekonomisk kris. Kommunen har beslutat att ta ett lån på 60 miljoner kronor för att klara likviditet och löpande utgifter under återstoden av 2020.

Allt för få rektorer arbetar kvar på samma ställe tillräckligt länge. Det visar nya siffror från Lärarförbundet Skolledare. Täta rektorsbyten är ett hinder för skolutveckling och ett problem för lärare och övrig personal. Allt drabbar i slutändan eleverna, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

I Överkalix delar kommunstyrelsens ordförande Anne Jakobsson (S) sitt arvode med kommunalrådskollegan Leif Nilsson (S). – Pengar är inte allt, säger hon.

Precis som i regionerna växer löneskillnaderna mellan politik och tjänstemannasidan även i kommunerna. 2016 skiljde det 40 procent mellan kommunchefernas löner och kommunstyrelseordförandenas arvode. Nu är skillnaden uppe i 45 procent.

Det skiljer 124 000 kronor i månadslön mellan den kommundirektör som tjänar mest och den som tjänar minst. Högst är lönen i Stockholm. Lägst i Sorsele. Dagens Samhälle har hela listan.
LÄS MER: Så mycket tjänar kommundirektörerna 2021.

De kvinnliga regiondirektörerna drar ifrån männen i löneligan. Mest av alla tjänar regiondirektör Carina Lundberg Uudelepp i Region Stockholm: 220 000 kronor i månaden.
Så mycket tjänar regiondirektörerna 2021.

Alla gillar social rörlighet, i teorin. Om de högst upp har sina positioner cementerade är rörligheten bara partiell. För viljan att klättra är svagare än oviljan att falla.

Låglönevägen har aldrig varit en realistisk väg till etablering och integration i Sverige. Ändå biter sig tanken envist kvar hos många, kanske för att det andra alternativet — åtstramad migration — inte heller är en sko som passar. Men för lågutbildade nyanlända är läget alltjämt tröstlöst.

Vårdförbundet välkomnar SKL:s inbjudan att arbeta tillsammans för en bättre vård. Kärnfrågan är bristen på barnmorskor, eller snarare bristen på tillräckligt goda arbetsvillkor för barnmorskor. Hur ska vi tillsammans kunna göra yrket mer attraktivt? Vårdförbundets barnmorskor har ett recept, skriver företrädare för förbundet i en replik.

Ett "reformutrymme" uppstår inte ur tomma intet, utan hämtas i hög grad från grupperna med lägst inkomster i vårt samhälle. De svenska inkomstskillnaderna har vuxit snabbare än i andra jämförbara länder och de urholkade transfereringarna är en av de viktigaste förklaringarna.

Schablonersättningen på knappt 300 kronor i timmen gör det svårt för arbetsgivare som tillhandahåller personlig assistans att utveckla och erbjuda attraktiva tjänster till sina medarbetare. De snäva ekonomiska marginalerna drabbar över tid såväl medarbetarna som de assistansberättigade, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Högklackat och fotbollsskor har varit veckans fokus. I Japan gör kvinnor uppror mot strikta klädkoder som tvingar dem att bära högklackade skor och i Sverige har de orättvisa ekonomiska förhållandena mellan fotbollens herr- respektive damspelare åter belysts.

De nordiska länderna har, trots stora integrationssatsningar, svårt att integrera invandrare på arbetsmarknaden. En ny rapport visar dock att åtgärder som utbildningsinsatser, subventionerad sysselsättning och lägre minimilöner kan bidra till ökad sysselsättning, skriver professor emeritus Lars Calmfors, Senior Research Fellow Nora Sánchez Gassen och direktör Kjell Nilsson.

Luddigt och till intet förpliktigande. Så löd kritiken mot det nya läraravtalet i höstas. Nu gör Stockholm verkstad av avtalets skrivningar.

Regeringen uttrycker glädje över avtalade polislöner. Moderaterna och Kristdemokraterna välkomnar att deras särskilda satsning på polislöner blev av. Men Polisförbundets ordförande Lena Nitz saknar politiskt fokus på vägen framåt för att höja yrkets attraktivitet och på lönens betydelse för att nå målet om tusentals fler poliser.

Lärare tjänar för mycket. De får betala sina egna löneökningar med högre arbetsbelastning och sämre hälsa, hävdar läraren och kommunbudgetgranskaren Marcus Larsson.

Vårdförbundet vill ha en löneinjektion till särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. Men är de ansvariga politikerna beredda att infria sina vallöften om höjda löner och förbättrade arbetsvillkor, frågar förbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Kvinnor i Stockholm har högre utbildning – men får ändå sämre lön. Det krävs en stark feministisk politik för att vända utvecklingen, men tyvärr har den grönblå styret avbrutit våra satsningar.

Socialdemokraterna borde göra mer för att återskapa en likvärdig skola i hela landet där alla elever får undervisas av utbildade lärare, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand inför S-kongressen.

Högre löner ska locka lärare till skolor där eleverna har sämre förutsättningar. Rektor Mattias Wahlström tycker att det har gett en viss effekt.

Enligt vår budget, som även är statsbudget, ska förstelärare i utsatta områden få lönelyft på 10 000 kronor mer i månaden. Detta har regeringen inte genomfört, skriver Kristina Axén Olin (M), som nu kallar utbildningsministern till riksdagen för att få svar på varför satsningen inte blir verklighet.

Obligatorisk träning på jobbet är inte sunt. Arbetsgivare som hetsar sina anställda att gymma är en del i en större trend, där gränsen mellan det privata och det offentliga suddats ut.

I dag råder det brist på tandsköterskor i nästan hela landet, vilket i slutänden riskerar att drabba patienterna genom långa väntetider och sämre tandvård, skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

Nu måste skolans huvudmän ta sitt ansvar för lärarlönerna så att lärarna stannar kvar i yrket, uppmanar Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Nu blir Svenska Barnmorskeförbundet en självständig facklig professionsförening. Bakgrunden till beslutet kommer ur ett missnöje bland barnmorskor över att Vårdförbundet inte lyckas lyfta fram barnmorskans kompetens och utbildning i relation till fackliga avtal som lön och arbetsvillkor.

Vårdförbundet uppskattar att antalet sjuksköterskor behöver öka med 45 000 till år 2030 för att klara välfärden. För att det ska ske borde staten stötta hälso- och sjukvårdens arbetsgivare med en särskild lönesatsning på specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

I finansminister Magdalena Anderssons värld är det alltid alliansen och Liberalerna som bär ansvaret för de ökade klyftorna. Det är häpnadsväckande, särskilt mot bakgrund av att Socialdemokraterna motsätter sig en anställningsform som gör det enklare att anställa nyanlända.

Kompetensutvisningarna är obegripliga. I ett läge när bristen på kompetent arbetskraft är stor utvisar vi de människor vi behöver som mest, skriver Mats Persson (L).

Det kommer inte att bli bättre än så här om inte statens bidrag till kommunerna ökar avsevärt och om inte någon regering sätter ner foten och säger att kommunerna ska gå före när det gäller att infria riksdagens jämställdhetsmål, skriver Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson och riksdagskandidat (Fi).

Det allmänna pensionssystemet, som ska garantera en ekonomiskt trygg ålderdom för alla som arbetar, står inför enorma utmaningar. Tillförs inte mer resurser till systemet riskerar det att på längre sikt ge pensioner som inte går att leva på. Våra beslutsfattare måste inse detta och tillföra de resurser som krävs för att trygga framtida pensioner.

Ungarnas veckopengsutrymme står i direkt relation till mitt eget löneutrymme. Men utlåningsutrymmen och vinstutrymmen hör man mer sällan om.

På internationella kvinnodagen brukar det framhållas att män och kvinnor bör tjäna lika. Men det är fel. Idag blir kvinnor dubbelt bestraffade då de får för låg lön både i förhållande till sitt kön och sin utbildningsnivå. Kvinnor är mer välutbildade än män, och vill vi att det ska löna sig att vara ambitiös i Sverige borde gruppen kvinnor inte tjäna lika mycket som män – de borde tjäna mer, skriver Carl Hellström, psykolog och liberal debattör.

Kvinnors sämre löneutveckling och lägre pension som följd av föräldraförsäkringsuttaget drabbar inte bara chefer. Det hämmar alla kvinnors förutsättningar på flera plan – och påverkar även män negativt, konstaterar Annika Elias, ordförande för ledarna i en replik till Per Kågesson.

För Annika Elias är kvinnors karriärmöjligheter huvudfrågan. Men bara en liten del av den arbetande befolkningen gör "karriär". Anställda som inte gör karriär förlorar mycket lite lönemässigt på föräldraledighet. Att utforma regelverket så att det passar elitens karriärmöjligheter låter oklokt, skriver Per Kågeson i en replik till chefsorganisationen Ledarna.

Sveriges chefsorganisation Ledarna ser att dagens uttag av föräldraförsäkringen hämmar kvinnors karriärmöjligheter, lön och framtida pension. En fullt ut individualiserad föräldraförsäkring kan förändra detta. Därför säger Ledarna nej till utredningsförslagen om fördelningen av föräldrapenningdagar.

För ett par veckor sedan gav LO för 18:e gången ut rapporten om maktelitens inkomster. Skillnaden mellan inkomsterna i makteliten och lönen för en vanlig arbetare fortsätter att öka. Som ledamot i Ersättningsakademin vore det välkommet om Hans De Geer ville diskutera rimligheten och legitimiteten i de ersättningar vd:arna i svenska storföretag erhåller. Men i sin debattartikel verkar han ointresserad av sakfrågan, skriver Anna Almqvist, LO-ekonom i en replik.

LOs lönerapporter kommer som på beställning varje vinter. De försöker visa samma sak, år efter år. Genom att välja ut en handfull stora svenska företag med i flertalet fall internationell verksamhet och anställda i hela världen får man det framstå som om löneskillnaderna i Sverige är väldigt stora, skriver Ersättningsakademien.

MUF:s ordförande Benjamin Dousa försöker ställa grupper mot varandra och påstår att PRO diskriminerar unga genom att ställa krav på förbättringar för äldre personer. PRO ser inte någon motsättning mellan människor i olika åldrar eller att äldre ska slåss mot unga om resurser – att slåss för en pension det går att leva på kommer i hög grad att gynna dagens unga, skriver Christina Tallberg, ordförande PRO.

Det kokar hos polisen, konstaterar Nuri Kino som pratat med flera poliser efter det nya löneavtalet som är ett av arbetsmarknadens bästa avtal, men som ändå skapar besvikelse hos en tungt utsatt kår.

En avgång som beror på avslöjade trakasserier kan alltså leda till att miljoner av skattebetalarnas pengar går rakt ned i fickan på politikern. Det här visar att de etablerade partierna har en intern pakt om att skapa så fina villkor som möjligt åt sina egna. Och det är helt utan rim och reson.

EU:s heliga princip om fri rörlighet har naggats i kanten. I stället har en ny arbetsrättslig princip slagits fast: lika lön för lika arbete på samma plats. Den svenska regeringen hurrar – men bävar samtidigt för fortsättningen.

Svensk ekonomi är urstark och nu finns alla möjligheter att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Kommunerna måste ta chansen och höja lönerna för undersköterskor, barnomsorgspersonal och personliga assistenter — yrken där kvinnor tjänar allra minst.

Det är farligt om grova rasistiska utfall, som de på Medborgarplatsen, normaliseras. Vi måste få politiken att handla om andra frågor. Det är dags att mata den goda vargen.

Toppchefer i kommun- och landstingsägda bolag tjänar betydligt mer än både kommundirektörer och politiker. Men bolagens storlek avgör inga lönenivåer och männen har högre löner än kvinnorna, visar Dagens Samhälles lönegranskning. Mest tjänar Kommunivensts vd Tomas Werngren.

Svensk vård ska vara jämlik - men vad gäller förlossningsvård är tyvärr ofta den enda gemensamma nämnaren de gravida familjernas oro. Oro inför var man kommer att få plats att föda och med vilket stöd. Hur kan detta vara en acceptabel lägstanivå? Det behövs en nationell plan för förlossningsvården.

Den sänkta brytpunkten för marginalskatt må vara en vilja från vänsterpartierna att sätta åt ”de rika” – alla som tjänar över 38 000 i månaden – men följdeffekterna blir nog svårare att förklara. En av dem blir att läkare arbetar färre timmar.

Skärp dig-liberalismen avfärdar skolrelaterad problem med föräldrars slapphet, och fattigdom med att folk borde klippa sig och skaffa ett jobb.

Utbyggnaden av den svenska högskolan har varit kraftfull och nu föreslås ytterligare kommunala utbildningscentra. Trots det får arbetsgivare allt svårare att rekrytera. Att kunskap inte värdesätts gör att Sverige får allt svårare att hävda sig som kunskapsnation, skriver ekonomiforskarna Johan Eklund och Lars Pettersson.

Kvinnodominerade akademikeryrken är felvärderade. Att då sänka brytpunkten för statlig inkomstskatt som regeringen vill gör att våra professioner får mindre i plånboken vid nödvändiga löneökningar. Det är helt fel att lägga detta på yrkesgrupper som det är alarmerande brist på.

Det var meningen att 10–15 procent av löntagarna skulle betala statlig inkomstskatt. 2018 kommer den andelen att ha vuxit till över 36 procent. Samtidigt finns ett tydligt samband mellan höga skatter och minskande skatteintäkter som finansministern inte vill kännas vid.

Sedan vi började vårt arbete för fem år sedan har klockslaget då kvinnor börjar arbeta gratis flyttats framåt. Det är bra och visar att det lönar sig att driva på. Men det måste gå snabbare. Löneskillnader byggs strukturellt och måste därför ändras strukturellt.

Kvinnliga enhetschefer i kommunal sektor är bättre utbildade än männen men har lägre löner. Låga chefslöner generellt leder till hög personalomsättning och lägger ett lock på löneutvecklingen för erfarna medarbetare. Det är i längden en dålig affär.

Knappt var tredje styrelsepost i de ­kommunala bolagen innehas av en kvinna. Bara 55 kommuner når upp till målet om 40 procent ­kvinnor. – Absolut inte bra, säger SKL:s ­ordförande Lena Micko.

Idag onsdag släpper LO sin rapport Makteliten om löner. LO borde istället skriva om den nya underklassen, främst arbetslösa invandrare, som de genom politisk lobbying håller borta från arbetsmarknaden. Var femte invandrare är nu arbetslös, skriver Siri Steijer, Timbro.

Ny lönestatistik visar att lärarnas löner kommer ikapp och till och med går om skolledarlönerna. Hur ska vi kunna locka rätt personer att bli skolledare när ansvarsavståndet minskar mellan chefer och deras underställda? Nu behövs ytterligare satsningar för att säkra rekryteringen av skickliga skolledare.

Sysselsättningen ökar - men tudelningen på svensk arbetsmarknad består. Det är dags att slopa ineffektiva stödformer och börja ta tudelningen på allvar.

Inom vissa branscher lever anställda med osunda arbetstider och löner till följd av pressade priser vid upphandlingar. Det ska inte vara möjligt för företag att konkurrera med sämre villkor för anställda. Luleå kommun går nu vidare på egen hand med arbetsrättsliga krav i upphandlingar.

Kommunens lönesystem måste bygga på rättvisa och förutsägbarhet. Därför är befattningslön i kombination med någon form av lönetrappa, det vill säga lönetillägg för antal år i tjänst och/eller i yrket att föredra.

Nästan 1 000 socialsekreterare saknas just nu i landets kommuner. Personalbristen gör att oerfarna socionomer får högre ingångslöner och att ett par års erfarenhet kan ge tusentals kronor i lönetillägg. Ändå lyckas åtta av tio kommuner inte fylla vakanserna.

Arbetsbelastningen och låga löner har gjort att de anställda inom socialtjänsten flyr. Svårigheten att rekrytera har kostat kommunerna 2,5 miljarder kronor de senaste två åren. Nu kräver Akademikerförbundet SSR lönelyft för erfaren personal.

Docent Andreas Bergh pekar på behovet av högre löner till sjuksköterskor, förskollärare och grundskollärare, eftersom det är stor brist på dessa yrkesutövare. Jag håller med, men resonemanget borde vidgas och argumentationen fördjupas. Den yrkesgrupp det råder störst brist på idag är undersköterskor.

Välfärden präglas på många håll av allvarlig personalbrist. På en fungerande arbetsmarknad korrigeras sådant genom att lönerna stiger, men den svenska modellen har inte lyckats hantera problemet väl. Industrin bör stå tillbaka och lönerna för välfärdens bristyrken bör höjas väsentligt, menar nationalekonomen Andreas Bergh.

Dagens påtvingade deltidsarbeten ger morgondagens fattigpensionärer – och de är betydligt oftare kvinnor. Kvinnor får dessutom plikta för större barnansvar på sin ålders höst. Det är hög tid att bryta det mönstret, menar Handelsanställdas förbund.

Generella låglönesatsningar har prövats förut och tydligt visat sig vara en oframkomlig väg för att jämna ut värderingsgrundade löneskillnader mellan kvinnor och män, svarar Gudrun Schyman på ett inlägg från Kommunal.

I veckan beslutade LO:s representantskap om gemensamma krav i nästa års avtalsrörelse. För Kommunals del var det ingen självklarhet att ställa upp på det. Men efter konstruktiva samtal under stark tidpress har förbunden lyckats enas om en unik konstruktion som kompletterar Kommunals pågående undersköterskesatsning med en låglönesatsning.

Kommunerna är sämst på att värdera högre utbildning, visar nya siffror från Saco. En låg- och mellanstadielärare förlorar över en miljon kronor på att utbilda sig jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Ska vi lösa kompetensbristen inom välfärden måste det bli möjligt att göra lönekarriär. Utbildning måste löna sig, skriver Sacos ordförande Göran Arrius.

Det är sant att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små i kommuner, landsting och regioner. Men det finns ett större problem som handlar om löneskillnaderna mellan den kvinnodominerade välfärden och övriga delar av arbetsmarknaden. Detta jämställdhetsproblem kan inte SKL blunda för, skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.