Kriget i Ukraina och dess följder dominerar dagens debattsidor, med bland annat krav på tydligare flyktingregler och sänkt bensinskatt. Men även vårdfrågor debatteras: Löneläget för sjuksköterskor och villkoren för studenters och kvinnors sjukvård.

I dag lämnar sex av tio rektorer sitt uppdrag inom tre år skriver ordföranden för Sveriges Skolledarförbund, Matz Nilsson.

Det är inte orättvist att lönepremiera särskilt yrkesskickliga medarbetare i vården. Alla på en avdelning vilka det är som tar det där extra ansvaret, som ofta har rollen som inofficiell och framför allt obetald gruppchef. De som ser till att allting fungerar och som är beredda att gå en extra mil för att det ska bli så.

Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor ska sticka i väg i lön. Men att peka ut vilka dessa är skapar spänningar. – Det finns en känsla av orättvisa bland dem som inte väljs ut, säger hr-direktör Zilla Jonsson i Region Östergötland.

Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor ska lönepremieras enligt det senaste avtalet. Men hur ringar man in vilka de är? – Det är stjärnorna på avdelningen, säger Rolf Ling, hr-konsult på Söderhamns kommun.

Vårdförbundet avstår från att säga upp sitt avtal det tredje avtalsåret. Anledningen är att regioner och kommuner har blivit duktigare på att prioritera särskilt yrkesskickliga när lönen sätts.

Industriavtalet anger normen för löneökningarna på arbetsmarknaden. Varför gick då SKR med på en coronabonus och retroaktiva löneökningar? ”De medarbetare som tagit ett stort ansvar under den här svåra tiden ska inte förlora på att deras avtal har förskjutits”, säger Joakim Larsson (M), ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.

En coronabonus på 5 500 kronor till medlemmarna i Kommunal lagom till jul. Och retroaktiva löneökningar från den 1 april till tjänstemannaförbunden. Merparten av avtalsförhandlingarna för 650 000 anställda i kommunsektorn gick i mål på tisdagen.

Läkarförbundet fortsätter kräva retroaktiva löneökningar från den 1 april, trots att det nya normgivande industriavtalet inte innehåller sådana. ”Det här pandemiåret är inte året då läkarna inte ska få sina löneökningar”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Inför varje avtalsrörelse sker regelbundna avstämningar med våra medlemmar i kommuner och regioner. Därefter bereds SKR:s mål och inriktning i förbundets förhandlingsdelegation och styrelse. Det är både en viktig och nödvändig process, skriver SKR:s förhandlingsdelegations ordförande Joakim Larsson och vice ordförande Ulf Olsson.

I dagarna går SKR in i skarpa förhandlingar om nya kollektivavtal. Man kan tro att förhandlingsarbetet sker i en stor process med god insyn och påverkansmöjlighet från kommuner och regioner. Men så fungerar det inte. Kollektivavtalen tas fram helt utan insyn från oss arbetsgivare ute i verkligheten, skriver Forshaga Kommuns kso Per Lawén (S).

650 000 anställda i kommuner och regioner har fått vänta på höjda löner sedan den 1 april. Men det är inte säkert att det blir några retroaktiva löneökningar. ”Den här pandemin har skjutit upp allting, även löneöversyner”, säger Joakim Larsson (M) ordförande i förhandlingsdelegationen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Avskaffat karensavdrag och retroaktiva löneökningar från den första april. Så lyder Kommunals justerade avtalskrav som förbundet i dag lämnar över till arbetsgivarna.

Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi och docent i arbetsvetenskap vid Skövde högskola, har under många år forskat om svensk arbetsmarknad med särskilt fokus på avtalsfrågor. ”Det finns potential för att det blir en rätt bullrig avtalsrörelse”, säger han.

Avtalsrörelsen 2020 startar om. En historiskt unik avtalsrörelse som berör 2,8 miljoner löntagare och vars väg är kantad av fallgropar. Nu vill alla de i kommuner och regioner som stod i frontlinjen under pandemin ha betalt för sina insatser. Men kommer det att bli så?

Kommunala enhetschefer har lägst betalt om de arbetar i äldreomsorgen. Medellönen för förskolechefer och rektorer ligger betydligt högre, visar en ny rapport från Akademikerförbundet SSR.

Stridsviljan är stor. Kommunals medlemmar kräver mer i löneökning än andra och stopp för orimliga arbetstider. – Jag skulle väl bedöma möjligheten för strejk som 50/50, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Om männen ska jobba i äldreomsorgen måste arbetsvillkoren förbättras, menar regeringens nya äldresamordnare Göran Johnsson. Intressant – eftersom den förre metallbasen själv hårdnackat försvarat den princip som gjort att kvinnor halkat efter i lön, skriver Gudrun Schyman (Fi).

Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, går nu in i sin första avtalsrörelse. Huvudfokus: att slå ihop dagens 24 avtal till ungefär hälften.

SKR säger blankt nej till Kommunals krav på att förbundets medlemmar ska få högre löneökningar än andra. – Vi har att förhålla oss till industrimärket, säger förhandlingschef Niclas Lindahl.

Den kommunala avtalsrörelsen 2020 för 650 000 anställda har dragit igång. Med fackliga krav på att regionerna måste skärpa sig när det gäller att hantera den lokala lönebildningen.

Siffersatta löneavtal – eller sifferlösa? Det blir en av de stora stridsfrågorna i den stundande kommunala avtalsrörelsen. Inte bara Kommunal, utan även läkarna vill att löneökningarna ska bestämmas i de centrala avtalen.

En miljon anställda i kommuner och region ska få nya avtal 2020. Det kan bli en stökig avtalsrörelse. Undersköterskor som känner sig lönediskriminerade talar redan om strejk. Sifferlösa avtal ställs mot siffersatta. Och den svenska modellen med industrins lönemärke för hela arbetsmarknaden kan vara i gungning.

Kommunal hoppar av LO:s samordning inför avtalsrörelsen 2020. Förbundet hävdar att LO:s förslag skulle ge för små löneökningar för deras medlemmar inom vård, skola och omsorg.

Hindren som gör det svårt att rekrytera deltidsbrandmän måste röjas. Arbetsgivare bör exempelvis erbjudas morötter, som sänkt arbetsgivaravgift, för att anställa deltidsbrandmän.

Det finns inget nytt och modernt i att tjäna pengar på att betala usla löner, skräpa ned i det offentliga rummet eller smita från skatten.

Regeringen uttrycker glädje över avtalade polislöner. Moderaterna och Kristdemokraterna välkomnar att deras särskilda satsning på polislöner blev av. Men Polisförbundets ordförande Lena Nitz saknar politiskt fokus på vägen framåt för att höja yrkets attraktivitet och på lönens betydelse för att nå målet om tusentals fler poliser.

Vården lider av akut personalbrist. På Nya Karolinskas intensivakut har hälften av vårdpersonalen sagt upp sig. Ännu fler hotar med uppsägning efter att de fått sänkt lön. Irene Svenonius (M) - vem ska ta hand om de sjuka när personalen flyr?

Hälso- och sjukvårdens största utmaning är kompetensbrist. Ändå visar arbetsgivarna liten vilja till flexibilitet vad gäller lön utifrån ansvar, kompetens och erfarenhet, replikerar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

SKL och Vårdförbundet har nu gemensamt beslutat att ta hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för omkring 90 000 sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. Vi och Vårdförbundet ser många gemensamma vägar framåt, medan vi skiljer oss i vissa frågor. Dessa vill vi nu lösa ut med medlarnas hjälp.

Hundratals lärare har nu högre lön än skolledare, som ansvarar för personal, budget, arbetsmiljö och ytterst elevernas resultat. Det irriterar Skolledarförbundets ordförande Matz Nilsson.

Ett omstritt lönekriterium som ger högre lön till lärare som undervisar mer blev ett slagträ i Uppsalas valrörelse. Nu tas det bort.

Varken medborgarna, seriösa företag, de som jobbar i välfärden eller brukare gynnas av en utveckling mot oschysta villkor på arbetsmarknaden. Lokala fackliga förtroendevalda har chans till inflytande och har goda möjligheter att påverka.

CUF försvarar en modell där den som har kommit till Sverige för att arbeta har mindre att leva på än den som fått uppehållstillstånd på humanitär grund. Är det vad högern menar med att ”det ska löna sig att arbeta”? Arbetskraftsinvandringen ska styras av behoven på svensk arbetsmarknad – inte av arbetsgivarens jakt på billig arbetskraft.

Ungarnas veckopengsutrymme står i direkt relation till mitt eget löneutrymme. Men utlåningsutrymmen och vinstutrymmen hör man mer sällan om.

På internationella kvinnodagen brukar det framhållas att män och kvinnor bör tjäna lika. Men det är fel. Idag blir kvinnor dubbelt bestraffade då de får för låg lön både i förhållande till sitt kön och sin utbildningsnivå. Kvinnor är mer välutbildade än män, och vill vi att det ska löna sig att vara ambitiös i Sverige borde gruppen kvinnor inte tjäna lika mycket som män – de borde tjäna mer, skriver Carl Hellström, psykolog och liberal debattör.

För ett par veckor sedan gav LO för 18:e gången ut rapporten om maktelitens inkomster. Skillnaden mellan inkomsterna i makteliten och lönen för en vanlig arbetare fortsätter att öka. Som ledamot i Ersättningsakademin vore det välkommet om Hans De Geer ville diskutera rimligheten och legitimiteten i de ersättningar vd:arna i svenska storföretag erhåller. Men i sin debattartikel verkar han ointresserad av sakfrågan, skriver Anna Almqvist, LO-ekonom i en replik.

Den svenska modellen – en stark och hållbar välfärdsmodell – riskerar att slitas sönder av EU:s klåfingrighet. I unionens nya pelare för sociala rättigheter föreslås att löner ska regleras i lag, vilket skulle sänka svenska arbetstagares löner.

Docent Andreas Bergh pekar på behovet av högre löner till sjuksköterskor, förskollärare och grundskollärare, eftersom det är stor brist på dessa yrkesutövare. Jag håller med, men resonemanget borde vidgas och argumentationen fördjupas. Den yrkesgrupp det råder störst brist på idag är undersköterskor.

Välfärden präglas på många håll av allvarlig personalbrist. På en fungerande arbetsmarknad korrigeras sådant genom att lönerna stiger, men den svenska modellen har inte lyckats hantera problemet väl. Industrin bör stå tillbaka och lönerna för välfärdens bristyrken bör höjas väsentligt, menar nationalekonomen Andreas Bergh.

Arbetsgivarna anser att det är viktigt att premiera goda arbetsinsatser oavsett om det är vårdbiträden eller undersköterskor. Men om nu Kommunal vill satsa på just undersköterskorna är Vårdföretagarna beredda att förhandla om en extrasatsning för dessa så länge det ryms inom märket.

Det borde vara en självklarhet att undersköterskor som arbetar inom privat äldreomsorg ska få samma löneökning som övriga kollegor redan fått. I årets avtalsrörelse ges Vårdföretagarna möjlighet att följa den övriga branschens goda exempel och ta ansvar för både en mer jämställd lönebildning och framtida rekryteringsbehov inom välfärden.

Generella låglönesatsningar har prövats förut och tydligt visat sig vara en oframkomlig väg för att jämna ut värderingsgrundade löneskillnader mellan kvinnor och män, svarar Gudrun Schyman på ett inlägg från Kommunal.

I veckan beslutade LO:s representantskap om gemensamma krav i nästa års avtalsrörelse. För Kommunals del var det ingen självklarhet att ställa upp på det. Men efter konstruktiva samtal under stark tidpress har förbunden lyckats enas om en unik konstruktion som kompletterar Kommunals pågående undersköterskesatsning med en låglönesatsning.

Det är sant att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små i kommuner, landsting och regioner. Men det finns ett större problem som handlar om löneskillnaderna mellan den kvinnodominerade välfärden och övriga delar av arbetsmarknaden. Detta jämställdhetsproblem kan inte SKL blunda för, skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

Svenska kommuner och landsting har kommit långt när det gäller jämställdhet, men det räcker inte. För att verkligen kunna erbjuda likvärdiga möjligheter till karriär och löneutveckling till män och kvinnor finns mycket kvar att göra, skriver SKL.

Att Sverigedemokraterna nu vänt arbetarna, kollektivavtalen och de svenska företagen ryggen visar tydligt på partiets marknadsliberala högersväng. Genom att rösta emot regeringens lagförslag gällande offentlig upphandling stoppar man nu möjligheten för den offentliga sektorn att ställa krav på avtalsenliga löner.

Vårdföretagarna undrar om Kommunal står vid sitt ord om en genomlysning av assistansersättningen. Svaret är ja, skriver Kommunal i en replik till Vårdföretagarna.

Kommunal har varslat om konflikt inom området personlig assistans. Bakgrunden är att regeringen beslutat att inte höja assistansersättningen i samma nivå som de kollektivavtalade lönerna. Det är olyckligt att en så viktig grupp i samhället, både de anställda och brukarna, riskerar att komma i kläm, bara för att regeringen inte tar ansvar för situationen.

Synen på bemanningsföretagen inom socialt arbete behöver förändras. De gör vinster men utan dem skulle det pågående haveriet inom svensk socialtjänst vara ännu värre.

Under torsdagen varslade fackförbundet Kommunal Almega Vårdföretagarna om konflikt inom området personlig assistans. Arbetsgivarna vill varken erbjuda löneökningar i nivå med övriga arbetsmarknaden, eller tillräcklig kompensation genom förbättrade villkor. Det är omöjligt att acceptera och därför varslar Kommunal om konflikt.

Riktade satsningar på utanförskapsområden löser inte segregationen. I stället är det dags att öka lönespridningen, reformera försörjningsstödet och a-kassan samt att stimulera Chinatownliknande stadsdelar där invandrare sätter avtryck på stadsbilden, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh och Anna Rehnvall, programchef på tankesmedjan Fores.

Lön diskuteras nu flitigt i landets lärarrum. Vilka lärare är egentligen värda den statligt finansierade lönehöjning som kallas lärarlönelyftet? Regeringen har gett landets skolledare en delikat uppgift - ett stort antal lärare blir helt utan höjning. Rättvisast vore därför att premiera lärare med många år i yrket.

Lärarlönelyftet splittrar lärarkåren och slår sönder den lokala lönestrukturen. Hård kritik riktas nu mot regeringens satsning på högre lärarlöner. – Det är en halvmesyr, säger Mikael Wahlberg, rektor på Ekenässkolan i Eslöv.

Politiker ska inte lägga sig i lönebildningen på arbetsmarknaden! Att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling, som regeringen vill, är inte förenligt med den svenska modellen.

Vi går mot en allvarlig brist på skolledare. Redan i dag yttrar den sig i stora rekryteringsproblem och hög omsättning på skolledare. Högre lön och minskad arbetsbelastning kan vända trenden för Sveriges viktigaste chefer.

Hur vill Kommunal påverka samhällsdebatten? Vad kommer nye ordföranden att göra för kvinnorna i Kommunal? Och vad kan arbetsgivarna vänta sig? Tobias Baudin, ordförande i Kommunal, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Måns Wikstrand.

Är lägre löner svaret på frågar hur vi skapar fler jobb och får ut nyanlända på arbetsmarknaden? Martin Ådahl, chefsekonom (C), möter Åsa Odin Ekman, utredare i integrations- och ungdomsfrågor på TCO. Behöver vi en ny svensk modell som bygger på lägre ingångslöner? Dagens Samhälles debattredaktör Sanna Rayman leder debatten.

Den stora utmaningen för Sverige är att inse att vi inte kan ta vår framgång för given. Världen omkring oss står inte stilla. Det som slår mig när jag besöker tillverkare i Asien, pratar med programmerare och designers i Östeuropa och Asien är hur snabbt de rör sig framåt. Samtidigt diskuterar vi enkla jobb medan bolag efter bolag flyttar utomlands och skolresultaten faller.

Kommunal har självklart inte sålt ut medlemmarnas anställningstrygghet för att undersköterskorna skulle få en extra lönesatsning, skriver Lenita Granlund.

Där många kvinnor arbetar är det lönlöst att prestera, och sämst är det i kommunerna. Det visar vår granskning av lönespridningen i kvinnodominerade yrken. För att rekrytera och behålla kompetent personal till vård, skola och omsorg måste dess chefer få tillgång till ett av sina viktigaste ledarskapsverktyg, möjligheten att låta lön spegla prestation. Kommer Kommunals nya ordförande att kunna lösa det?

Om jag blir vald till Kommunals ordförande kommer jag att göra allt för att förbundet ska växa och bli starkare. Jag kommer att sätta medlemmarnas arbetsmiljö, löner och arbetsförhållanden i centrum - och vara mycket tuffare mot politikerna. Jag ska också itu med den dåliga kultur som satt sig i väggarna på vissa håll i förbundet, skriver Tobias Baudin inför Kommunals kongress.

Nu är lärarlönelyftet färdigförhandlat och vi kan konstatera att skolledare innefattas, men inte alls i den omfattning som Sveriges Skolledarförbund har yrkat på. Vi tar vårt ansvar för resultatet i förskola och skola och vårt budskap är tydligt: investera i skolledarnas löner.

I dag tisdag ordnas en extra riksdagsdebatt om vilka krav som ska ställas på leverantörer vid offentlig upphandling. Det bästa vore en bred uppgörelse om stabila spelregler som gynnar sund konkurrens och seriösa svenska företag.

Svenska Målareförbundet är det fackförbund som sett till antal medlemmar näst oftast varslar om stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Årets avtalsrörelse är tyvärr inget undantag. Konflikten är nu ett faktum. Detta är inget annat än ett grovt missbruk av konfliktvapnet.

Regeringens ambitionshöjning för välfärden genom höjda statsbidrag skapar helt nya förutsättningar för verksamheten i kommuner och landsting. Och för årets avtalsförhandlingar med SKL.

Svenska för invandrare, yrkesutbildningarna och arbetslivet måste börja samarbeta om vi ska kunna möta de stora utmaningar som den stora flyktingströmmen medför. Dessutom behöver vi ompröva våra attityder. Vi har alla ett ansvar att stötta de nyanländas språkutveckling.

Centerpartiets förslag om lägre ingångslöner för nyanlända kommer att motverka diskrimineringen på arbetsmarknaden. Att Byggnads anmäler Annie Lööf till Diskrimineringsombudsmannen (DO) är ett hyckleri. Jag, som utlandsfödd svensk – och som upplever svårigheter på arbetsmarknaden - kommer att anmäla Byggnads till DO.

Välfungerande system är viktigare än en myriad av små åtgärder som riskerar att snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden och för företagen. Därför vill vi dra en lans för generella snarare än riktade förbättringar av företagsklimatet, skriver Småföretagarnas Riksförbund i en replik till Centern.

Samhällsdebatten kring kön och jämställdhet är i dag påfallande känslomässig. Det är ingen ordning på argumentationen. Ett särskilt problem är att man inte bestämt sig för grundpremisserna.

Det är en missuppfattning att Centerpartiet vill sänka folks löner. De vi pratar om har ingen lön. Vårt förslag syftar till att ge dem ett jobb och en lön, i stället för som i dag fastna i arbetslöshet och bidragsberoende, skriver Emil Källström i en replik.

Såväl de borgerliga partierna som regeringen missar det väsentliga i frågan om hur nyanlända och ungdomar bäst kan få jobb och komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Politikerna borde styra upp lärlingsutbildningarna i första hand, och först därefter rikta fokus mot nya experimentella förslag.

Kvinnliga kommunchefer och toppolitiker har bättre betalt än manliga. Men gapet mellan chefslöner och politikerarvoden fortsätter att växa. Det är nu uppe i 40 procent.

De kallar sig arbetarparti, men visar öppet i både ord och handling förakt för arbete. Därför kan jag aldrig, trots min arbetarbakgrund, bli socialdemokrat.

När debatten om lägstalöner hettar till ropar många på fler lönesubventioner istället. Det är fel väg att gå, skriver två företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega.

Det är dags för arbetarrörelsen att skruva ner retoriken och börja föra anständiga resonemang. Det är en myt att lägre ingångslöner skulle undergräva basen för den generella välfärdsstaten.

Att lagstifta om lägre löner för nyanlända är sannolikt olagligt. Och forskningen ger inget stöd för att lägre lägstalöner påverkar arbetslösheten. Den senaste tidens attacker mot den svenska modellen visar på behovet av en mer handlingskraftig regering.

I takt med att LO blir alltmer ensamma om att vilja hålla uppe trösklarna till arbetsmarknaden sjunker företrädarna till en låg argumentationsnivå och insinuerar att lägre ingångslöner skulle vara att segmentera arbetsmarknaden efter ”etniska skiljelinjer”, skriver Svenskt Näringsliv i en replik till LO.

I kölvattnet efter Kommunalskandalen är debatten om schysta villkor på arbetsmarknaden viktigare än någonsin. Fackförbunden måste ta på sig ledartröjan i opinionsbildningen för kollektivavtal, skriver Camilla Björkman och Hanna Berheim som båda tidigare arbetat fackligt och nu återfinns på pr-byrån Westander.

Avsevärt lägre lön och sämre villkor för personer med en viss bakgrund skapar en parallell arbetsmarknad och i förlängningen större klyftor och ökade motsättningar. LO kommer aldrig att bidra till en sådan utveckling, skriver avtalssekreteraren Torbjörn Johansson.

Att förbättra undersköterskornas villkor är avgörande för att nuvarande personal ska orka och stanna kvar i yrket, och för att klara framtidens utmaningar. 160 000 undersköterskor behöver rekryteras till 2035.

Regeringens förslag att återinföra årliga lönekartläggningar för företag med mer än tio anställda är uddlöst. Hade man varit ute efter att få effekt hade man i stället gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att följa upp och granska redan befintliga kartläggningar.

Centerpartiet borde ta sitt förnuft till fånga och ansluta sig till de övriga partiernas mer ansvarsfulla invandringspolitik.

I flera yrken skiljer det tusentals kronor i lön varje månad beroende på om arbetet utförs i den kvinnodominerade välfärden eller i en mansdominerad sektor. Under en livstid handlar det om miljontals kronor som en medarbetare går miste om. Arbetsgivarna måste nu ställa sig frågan – vilka villkor krävs för att rekrytera de bästa medarbetarna till framtidens välfärd?

Min mor är en av många utrikesfödda vars första jobb i Sverige var ett så kallat “skitjobb”. För henne var det dock en väg in på arbetsmarknaden och en möjlighet att stå på egna ben. En förändrad attityd till enklare jobb och lägre löner är avgörande om vi ska undvika en framtida kris, skriver Aleksandra Boscanin.

Nu börjar avtalsrörelsen 2016. Som Sveriges största arbetsgivarorganisation lovar vi att ta ansvar för samhällsekonomin och för kommuners och landstings möjligheter att både leverera bra välfärd och samtidigt erbjuda goda villkor för dem som har Sveriges viktigaste jobb, skriver ledningen för SKL och SKL:s förhandlingsdelegation.

Internationella Valutafonden beräknar stigande arbetslöshet om inte integrationen förbättras. Rekommendationen från såväl IMF som många andra experter är lägre ingångslöner. Detta kräver dock att finansminister Magdalena Andersson slutar ducka för frågan och istället markerar för fack och arbetsgivare att hon förväntar sig ansvarstagande, skriver Jesper Ahlgren, Timbro.

Fackförbunden Kommunal och IF Metall har två gemensamma mål i avtalsrörelsen 2016. Dels att behålla en stabil lönebildning, där den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn värnas. Dels att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor. Dessa mål bör ses i ett sammanhang. Låt oss förklara varför, skriver de båda ordförandena Annelie Nordström och Anders Ferbe.

Hetsjakten på minuter där varje insats är styrd in i minsta detalj är ett system infört av Alliansen, och jag har varit glasklar sedan första dagen jag tillträdde som äldreborgarråd i Stockholm att detta ska förändras, skriver Clara Lindblom (V) i en replik till Dennis Wedin (M).

Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm påstår att den satsar på de som tjänar minst genom att höja lönerna. Samtidigt som man glömmer bort den skattehöjning som särskilt drabbar denna grupp.

Medarbetare med lägst löner i Stockholms stad kommer garanterat att märka skillnad i plånboken i september. Jag förutsätter att lönerna också höjs för deras lågavlönade kollegor hos de privata utförarna, skriver Clara Lindblom, äldre- och personalborgarråd (V).

Sjuksköterskor, barnmorskor, röngtensjuksköterskor och biomedicinska analytiker behöver en uppriktig debatt om vår arbetssituation och lön. Varje år har vi samma problem; det är svårt att hitta semestervikarier och det finns inga pengar i budgeten. Detta har vi hört i decennier. Patientsäkerheten är hotad och en förändring bör ske snarast.

Sveriges Kommuner och Landsting har fått en rödgrön ledning, som vill få bort deltidstjänsterna i vården och omsorgen. Hur ska det gå till? Lena Mickor (S), ny ordförande för SKL, intervjuas av Johan Delby, reporter på Dagens Samhälle.

I dag ligger det genomsnittliga löneläget för kvinnor 14 procentenheter lägre än männens. Mycket lite kommer att hända om inte kvinnors löner tillåts öka i snabbare takt än männens löner. Regeringen bör därför ge Medlingsinstitutet skarpare uppdrag och verktyg att säkerställa att jämställda löner uppnås inom ramen för den svenska partsmodellen.

Det finns många skäl som talar för att industrin borde understödja kraven på förbättrade villkor för exempelvis arbetarkvinnor i offentlig sektor. Det är helt enkelt ett måste för att vi ska kunna bedriva en värdig välfärd, som vi alla räknar med att få del av under olika skeden av livet.

Nu sägs att det är andra gruppers tur att få större del av lönekakan och att avtalsrörelsen ska gynna särskilda grupper – som kvinnor, lågavlönade, lärare och sjukvårdspersonal. Men kommande löneavtal måste avgöras av industrins konkurrenskraft, annars skadas den svenska ekonomin. Det skriver chefekonomerna Mats Kinnwall och Anders Rune som företräder industrin.

Att skolledarna exkluderas i den planerade satsningen på höjda löner i skolan kan Sveriges Skolledarförbund inte acceptera. Skolledarna, som har det övergripande ansvaret för verksamheten, måste omfattas av satsningen om den ska fungera, skriver förbundsordföranden i ett öppet brev till ansvariga ministrar:

Efter åtta års alliansstyre med kostnadsdrivande vårdval och privatiseringar ser vi akutsjukhus pressade av ekonomisk kris och personalflykt. Privatiseringarna har hjälpt arbetsmiljön lika mycket som ett slag av en stekpanna i huvudet hjälper mot migrän.

Medarbetarna är landstingets i särklass viktigaste resurs och de som får stockholmarnas vardag att fungera. Därför är det viktigt att vi är en attraktiv arbetsgivare och att våra medarbetare känner sig stolta över att jobba i och för Stockholms läns landsting.

Jusek har många frågor att diskutera med SKL:s nya ordförande Lena Micko (S). Den första gäller chefslönerna i offentlig sektor. När konkurrensen om kvalificerade medarbetare hårdnar måste det offentliga anstränga sig mer, skriver Juseks vd.