Livsmedel

Lista: Kommunerna som är bäst och sämst på ekologiskt.

Martin & Servera: Nej, priserna på mat pressas inte.

Statens roll i kollektivtrafiken, regeringens miljöpolitik och offentlighetsprincipen i friskolor finns bland det som debatteras på torsdagen.

Regeringens nedskärningar hotar den gröna omställningen. Forskare varnar för strateger och triviala arbetsuppgifter. Sydsvenska handelskammaren kräver att elstödet görs om. Det är några ämnen ur dagens debattsvep.

I ett trettiotal svenska kommuner produceras så lite mat att den bara skulle räcka till de egna invånarna i en vecka, om kommunerna isolerades. Det konstaterar Hushållningssällskapet, som vill ge kommunerna en ögonöppnare.

Det tuffa ekonomiska läget gör att Malmö, en av de kommuner som ligger längst fram när det gäller inköp av ekologisk mat, överväger att minska på ekoambitionerna.
”En ganska tuff verklighet”, konstaterar skolkommunalrådet Sara Wettergren (L).

Ombildningar av hyresrätter, hot mot socialsekreterare och vinster i skolan är några av de ämnen som debatterats den gångna långhelgen.

Politikers arvoden, köer till akuten och undernäring inom äldreomsorgen. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet på fredagsmorgonen.

Offentlig måltidsplanering, bibliotekarier som angivare och vård för pedofiler. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet denna torsdagsmorgon.

”Engagemanget är stort och de som arbetar med offentliga måltider har kommit längre än hushållen”, säger Livsmedelsverkets expert som berättar om metoder som kan minska matsvinnet.

Varför vill politikerna skjuta klimatomställningen på framtiden? undrar 227 företagare i ett upprop. Risken för annalkande livsmedelsbrist, vårdkrisen och amorteringskulturen är andra ämnen på dagens debattsidor.

Hela lantbruket, och miljön, tjänar på en ökad efterfrågan på ekologisk mat, skriver fyra organisationer i en replik till Sveriges mjölkbönder.

Åtgärder mot bidragsbrott, insatser för folkhälsan, omställning för att nå klimatmålen och lärarnas löner är ämnen i dagens debatt.

Andelen ekologisk mat som kommuner och regioner köper in skiljer sig stort: från 8 till 71 procent. Det visar en ny jämförelse.
Lista: Så stor andel ekologisk mat köper kommuner och regioner.

Inom svensk mjölk- och nötköttsproduktion är skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion väldigt liten, skriver Sveriges mjölkbönder i en replik till bland andra Krav.

Arbetslöshetens orsaker, höjning av a-kassan och rekryteringsvägar till förskolan. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet.

Svenskt ekologisk mat är mer närproducerad än de matvaror som marknadsförs som närproducerade, hur knäppt det än låter, skriver debattörer från flera organisationer.

Det lokala fisket är en del av ett kretslopp som kommer att förstöras om inte politikerna på nationell nivå tar detta på allvar, skriver debattörer från elva regioner och kommuner.

Svenska covidföreningen varnar för att de svårt långtidssjuka kommer att bli fler. Läkarförbundet hävdar att läkare är mer nöjda med jobbet om chefen är läkare. Övrigt i dagens debatt: kollektivtrafik, förlossningsvård och elmarknaden.

Sveriges import av rysk gas och olja finansierar den ryska terrorn i Ukraina, hävdar Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning. Bostadsutredningen, Kallakgruvan, svensk livsmedelsförsörjning, fusket inom LSS-assistansen och karensavdraget är andra debattämnen denna morgon.

Försvar, skola och hur man lockar till sig hyresgästers röster är några av ämnena i dagens debattsvep. Dessutom anklagas Lantbrukarnas Riksförbund för ohederliga argument.

Vänsterpartiets klimatpolitik kritiseras av MP. Mikael Damberg ombeds att inte mixtra med prismekanismen. S-politiker vill ha fler vårdplatser i Värmland. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Strömmen går och vattnet stängs av. Då kan samtliga offentliga kök i Uppsala laga mat ändå – i krispärmen finns färdiga menyer. Både kriget och pandemin gör att Upphandlingsmyndighetens expert uppmanar kommuner till större krisberedskap vid inköp.
• De små händelserna som också kan få stor effekt.
• Därför kommer inte centrala lager att räcka.
• Det står på Uppsalas krismeny.

Skenande bränslepriser och historiskt dyr rapsolja. Inflationen var rekordhög i februari och det kan påverka både menyerna i skolköken och priset på bussresor. ”En prishöjning på 8 procent gör ganska mycket i vår verksamhet”, säger Linda Gustavsson, måltidschef i Alvesta.

Landskrona bygger upp ett livsmedelslager för barn och äldre. Avsikten är att höja krisberedskapen.

Nästan hälften av Sveriges kommuner saknar en plan för att servera mat i skola och omsorg vid en krissituation. Livsmedelsverket vill se beredskapen stärkas.

Fler kommuner behöver bli bättre på att förebygga undernäring bland äldre inom den kommunala omsorgen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Den som ligger på sjukhus i Sörmland kommer nu att få äta kött från djur som betat på regionens egna marker. ”Äntligen är det proppen ur i den här frågan”, säger regionrådet Mattias Claesson (C).

Matens roll måste lyftas i utredningen om en ny äldreomsorgslag, anser Livsmedelsakademin. SKR lyfter brister i den pågående utredningen om skolans huvudmannaskap, och Ebba Busch skriver om hur KD vill jobba med äldreomsorgsfrågor. Skuldsättning och oro bland npf-föräldrar är andra ämnen på dagens debattsidor.

Avstånden till viktiga samhällsinrättningar som affär, apotek och postutlämning är ofta stora i glesbygden, men det finns undantag.

Närodlat går före ekologiskt. Det tros vara orsaken till att andelen ekomat i de offentliga köken minskar för första gången på tjugo år. Centern – som haft stora framgångar i kommunvalen – driver på förändringen, menar Ekomatcentrum.

Vi vill inte att äldre ska fatta egna beslut. Det är osmidigt och stör det logistiska maskineri som dagens äldreomsorg utgör.

Nationella riktlinjer säger varken ja eller nej till läsk på äldreboenden. Kostchefer som Dagens Samhälle talat med menar att det positiva med läsk överväger det negativa.

Kommunalrådet fördömer hot och hat som riktats mot kommunens kostchef efter riksnyheten att Gislaved tar bort läsk som måltidsdryck på äldreboenden. Samtidigt vill politiken nu efter mediestormen ändra på professionens beslut och servera läsk.

Skolor säljer för mycket godis i skolkafeteriorna, enligt Livsmedelsverket som vill se en ny definition på skollagens krav om näringsriktiga måltider.

Att köpa in mer hållbara livsmedel behöver inte bli dyrare. I vissa fall blir det till och med billigare, visar en ny rapport om offentliga inköp av livsmedel.

Nu är det klart vilka fyra kommuner som får stöd av Vinnova för att jobba med hållbar skolmat. Upphandling är en del i projektet.

Över hälften av landets kommuner har en strategi för att öka andelen lokalproducerad mat i skolor och äldreomsorg, visar en ny undersökning. Men när upphandlingslagstiftningen sätter stopp för att kräva lokalproducerat gäller det för kommuner att vara påhittiga.

Nu startar snart Härjedalens kommuns årliga upphandling av kor. Det är en del i att öka andelen närproducerat kött i äldreomsorgens kök.

Bara några dagar efter att Region Skåne förslog att mat från Danmark skulle kallas närproducerad drar man tillbaka definitionen. Kritiken blev för hård.

Ett nytt projekt ska göra skolmåltiden till ett verktyg för hållbar förändring. Nu söker Livsmedelsverket kommuner som vill vara med och utveckla framtidens skolmat.

I dag presenterar SKR rapporten ”Öppna jämförelser – Miljöarbetet 2020” i regionerna. Rapporten visar på flera positiva trender och stora skillnader.

Inför den Offentliga måltidens dag vill vi slå ett slag för att de offentliga måltiderna kan öka folkhälsan, skapa större kunskap om mat hos barn och unga samt stärka den svenska matproduktionen, skriver Jordbruksverkets gd Christina Nordin, Livsmedelsverkets gd Annica Sohlström, LRF:s ordförande Palle Borgström och Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft.

I Simrishamn serveras nu svenskt kött i kommunens skolor och på äldreboenden. I grannkommunen Ystad protesterar invånare mot importerat kött.

Kommuner köpte 10 procent mindre livsmedel under första halvåret i år, jämfört med samma period förra året.

Djurens rätt har utnämnt Malmö till Sveriges mest djurvänliga kommun. Höga djurskyddskrav och mer vegetarisk mat premieras.

Det är bra om coronakrisen leder till att fler väljer att bo utanför de stora städerna. Det anser landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Coronapandemin kan bli en väckarklocka när det gäller livsmedelsförsörjningen. Få kommuner har beredskap för kris- och krigssituationer. Västerås har nu arbetat fram en beredskapsplan.

Sveriges kommuner köpte in 1 procent mer ekologisk mat under första halvåret i år, jämfört med samma period förra året. Det visar ny statistik från Krav.

Regionerna måste bli bättre på att förebygga sjukhusrelaterad undernäring och även på att rapportera till det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det föreslår vi till SKL:s kongress i november, skriver MP-politiker.

Det ska inte gå att ducka för ansvaret om en ökad svensk livsmedelsproduktion. Det är ett ansvar som måste tas av många myndigheter och tydligt delegeras av regeringen. Det skriver LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Upphandlingskriterierna vilar idag på en struktur som gör att växtbaserade livsmedel inte presenteras som tydliga alternativ, slutreplikerar Växtbaserat Sverige.

Matfattigdomen i Sverige är reell. Varje månad ger vi i vår verksamhet runt om i landet mat till så många människor att de motsvarar befolkningen i en mellanstor svensk kommun. Det är hög tid att regeringen tar sitt ansvar och tillsätter en fattigdomskommission, skriver styrelseordföranden för Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner Lotta Säfström.

Växtbaserat Sverige har missuppfattat hur upphandling av livsmedel går till. Det krävs inte klimatkrav i vårt kriteriebibliotek för att kunna välja exempelvis växtbaserade alternativ, replikerar Helena Robling hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Det saknas explicita krav om minskade växthusgasutsläpp i Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav för livsmedel. Det gör att potentialen att ställa krav som leder till minskade utsläpp av upphandlande myndighet omintetgörs, skriver ordföranden för Växtbaserat Sverige Cecilia McAleavey.

År 2017 köpte offentlig sektor livsmedel för 9,7 miljarder kronor. I drygt hälften av inköpen användes Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Det är bra ­– men för en hållbar affär krävs även strategisk måltidsplanering, dialog med marknaden och effektiv implementering av avtalen.

Fairtrade vill att regeringen ändrar i LOU för att säkerställa att offentlig konsumtion av jordbruksvaror från fattiga länder har producerats hållbart.

Luleå kommer att ha mer närproducerad mat i skolor och äldreboenden efter ny upphandling. Tre leverantörer har antagits.

Vegetariskt en gång i veckan räcker inte – vi måste höja ambitionerna. Ta fram en nationell plan för att öka den vegetariska konsumtionen i offentlig sektor, skriver Maria Svantemark, Nordic sustainability manager på Findus.

Trots att matpriserna steg förra året efter torka och dåliga skördar har kommunerna lyckats hålla sina livsmedelskostnader stabila, och till och med minskat dem något. Men risken är att kostnaderna skjuter i höjden i år.

Med innovativ upphandling har Boden ökat andelen närproducerad mat. Små kontrakt ger mindre leverantörer chansen.

Genom tydliga kravställningar, en inventering av den lokala marknaden och en anpassning av kraven på leverantörerna kan vi främja upphandling av närproducerad mat i kommunen, skriver Sara Heelge Vikmång (S), gruppledare och oppositionsråd i Huddinge.

Elever ska besöka gårdar och producenter ska gästa skolorna. De upphandlingskraven har gjort Ödeshög bäst i Östergötland på att köpa närproducerad mat.

Rätt beslut kring inköp av livsmedel får stor påverkan på miljö, klimat och hälsa. Här har det offentliga Sverige en chans att visa vägen, menar Line Gordon, föreståndare för Stockholms Resilience Centre vid Stockholms universitet.

De offentliga köken handlar alltmer svenskt. Trenden slog igenom på allvar efter fjolårets torka. Nu efterlyser den största leverantören ett rådgivande organ för att göra hållbara upphandlingar enklare.

Fruktkorgar till kommuner och myndigheter har inte innehållit utlovade ekologiska varor. Ett företag döms till böter.

Nyligen avslöjades att Sverige har importerat cirka 240 kilo nötkött från Polen som bedömts som osäkert av Livsmedelsverket. I Sverige har importen av både polskt nöt- och griskött ökat kraftigt de senaste tio åren – trots att bättre alternativ finns, skriver Landbrug og Fødevarers talesperson Christer Lundin.

Matlådor dominerar inom hemtjänsten. Men de räcker inte för att förebygga undernäring hos äldre. Trots det erbjuder få kommuner mellanmål eller annat måltidsstöd, visar en ny kartläggning från Livsmedelsverket.

För att den kommunala tillsynen ska kunna leva upp till kraven på rättssäkerhet, effektivitet och likvärdighet behöver kommunerna vägledning från staten. Riksrevisionens granskning visar att staten brister i sitt ansvar på det området, skriver riksrevisor Helena Lindberg och revisionsdirektör Leif Svensson.

Att vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen är redan bestämt av riksdagen. Trots det saknar fler än hälften av de 20 myndigheter som påverkar lantbruket uppdrag i sina regleringsbrev att främja utvecklingen och öka produktionen i jordbruket. Nu måste de berörda myndigheterna ges tydliga uppdrag, skriver LRF:s ordförande Palle Borgström.

Skolmåltider som är goda, näringsrika och trevliga skapar förutsättningar för att ta del av skolans pedagogik. Satsningar på bra mat i skolan har en enorm potential för framtidens folkhälsa, miljö och klimat, skriver företrädare för Dietisternas riksförbund.

Dagligvaruhandeln bidrar i arbetet mot antibiotikaresistens. Många utländska gårdar har exempelvis redan ställt om sin hantering av antibiotika för att leva upp till våra krav, skriver vd:n för Svensk Dagligvaruhandel Karin Brynell, med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Överprövningar av livsmedelsupphandlingar har minskat drastiskt. Branschen har genomgått en självsanering, och bättre dialog mellan kund och leverantör har fått ned antal överklaganden.

Antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare. Plötsligt riskerar vi återigen att dö av blodförgiftning, lunginflammation eller något till synes simpelt sår. Liksom andra gåvor som kommit gratis har vi inte förvaltat antibiotikan utan fördärvat, skriver Anna Ekelund Nachman.

Regeringen vill göra det obligatoriskt för kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter att ställa krav på djurskydd vid upphandling av kött.

Det är viktigt att upphandlingsansvariga i kommuner och landsting inte blir vilseledda att tro att Upphandlingsmyndighetens kriterier skulle innebära att de svenska djurskyddskraven uppfylls, skriver Maria Donis, vd Svensk Fågel, i en replik.

Nu är det dags för politikerna att utforma en konkret handlingsplan i syfte att leda och praktiskt hantera arbetet vid framtida värmekatastrofer. Annars riskerar Sveriges skogs- och markägare och lantbrukare att förlora stora värden.

Alkoholpolitiken måste fortsätta att utgå från helhetsperspektivet, det vill säga både socialpolitiska och näringspolitiska intressen. Därför behöver vi fortsatt Systembolaget samtidigt som landsbygdens företag ges förbättrade möjligheter till försäljning av sina drycker.

Den offentliga sektorn bör få konkreta mål för socialt hållbar upphandling, på liknande sätt som i dag gäller för ekologiska livsmedel, föreslår Miljöpartiet.

Genom att ställa fler och hårdare krav i upphandlingen skulle sannolikheten öka att köttet kommer från Sverige. Flera kommuner har redan visat att det går. Det handlar om vilja, kompetens och resurser, skriver Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött.

Vi har haft en extremt varm vår och sommar. Torkan har fått lantbruket att krisa och bönder nödslaktar djur som inte kommer få tillräckligt med foder för att överleva vintern. I dessa tider undrar jag när vi ska börja tänka om, och utnyttja den åkermark vi har på bästa möjliga sätt.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vädjar till regeringen att vidta åtgärder som kan hjälpa Sveriges bönder och till alla markägare, privata, företag och kommuner som har tillgång till gräsbevuxen mark som normalt inte skördas, att erbjuda bönder att kunna slå denna till extra djurfoder.

I dagarna har folket informerats om vilka förväntningar staten har på dem, i händelse av kris eller krig. Det är säkert bra. Men gör våra förtroendevalda motsvarande insatser av "prepping". Kommer våra politiker leva upp till våra förväntningar, i händelse av kris eller krig?

Som ny generaldirektör på Jordbruksverket vill jag utveckla diskussionen och samarbetet i en av de viktigaste frågor vi har i vårt samhälle; maten och djuren. Sverige har unika mervärden, och det är frågor som engagerar många människor. Men, i stället för högt tonläge och hot behövs samarbete.

För många är fyllda butikshyllor en självklarhet, men råvaran i maten tar tid att producera. Därför är det viktigt att välja och upphandla svenskt, för att på så vis stödja matproducenterna att öka svensk krisberedskap, skriver Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne.

Många kommuner klarar inte av sitt kontrolluppdrag och det råder personalbrist inom livsmedelsinspektörsyrket. Nu är det viktigt att kommunerna fullföljer regeringens ambitioner, skriver Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Visita.

Vänta inte på att föräldragenerationens polletter ska trilla ner, det kommer att ta för lång tid. Kräv av politikerna att ni ska få hälsosam vegetarisk mat i skolorna som smakar bra och räddar klimatet, är Jonas Paulsson, Köttfri måndags uppmaning till Sveriges unga.

Livsmedelsbranschen gynnas av samma saker som andra branscher – rimligt låga skatter, förnuftiga och stabila förutsättningar, och undanröjande av onödiga regleringar. Lantbruksnäringen och livsmedelsbranschen är en skånsk paradgren och kan visa vägen för hela Sverige.

Livsmedelsverket gömmer sig bakom EU när man förbjuder mat baserad på insekter, skriver Christofer Fjellner (M).

Regeringen motarbetar jordbruket i turerna kring växtskyddsmedlet glyfosat, men satsar med andra handen stora resurser på kostsam ekologisk miljöpopulism med tveksam miljönytta, skriver Sverigedemokraterna.

Mjölken är både näringstät och har många miljömässiga fördelar, menar miljöexpert på LRF Mjölk och näringsfysiolog.

En svensk skolmatsal kan i dag servera importerad kyckling som har antibiotikabehandlats under hela uppfödningstiden. Du som upphandlar mat inom offentlig sektor bär ett stort ansvar. Ställ högre krav, uppmanar sex veterinärer i den svenska kycklingbranschen.

Förtroendet för svenska bönder är högt och ökande, men fortfarande är drygt hälften av det kött som serveras på de offentliga mattallrikarna importerat. För att inte tala om osten. Bonden Anette Gustawson vill se en ambitionshöjning från det offentliga.

Patrik Holm Thisner, kvalitet- och hållbarhetsdirektör på HK Scan, vill framställa svensk djurproduktion som hållbar och klimatsmart. Han hävdar också att företaget han representerar försäkrar att djuren mår så bra som möjligt. Budskapen är vilseledande.

Framtiden för Sveriges mest använda bekämpningsmedel avgörs nästa vecka i Bryssel. Ett beslut som berör tiotusentals svenska bönder, skriver Sigrid Melchior.

Återigen uttrycker sig politiker missvisande och visar att de inte har insikt eller förståelse för hur svenskt lantbruk fungerar. Senast är det Simon Knutsson, partiledare för Djurens Parti, som hävdar att djurproduktionen får flera orättvisa fördelar och subventioner trots att den är så skadlig. Det är helt felaktigt!

Djurindustrin får flera orättvisa fördelar och subventioner trots att den är så skadlig. Det är dags för riksdagen att genomdriva en skatteväxling som gör animalier dyrare och miljövänliga vegetabilier billigare. Detta skulle skapa många nya jobb inom den miljövänliga livsmedelssektorn.

Mer än hälften av det vi äter importerat, men en orolig omvärld och klimatdebatten har förändrat perspektivet. Riksdagen har beslutat att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Detta måste regeringen nu möjliggöra.

Under de tre år som Fridolin har varit landets skolminister har man inte satsat en enda krona på att hjälpa eleverna att bryta köttnormen, skriver Jonas Paulsson, nätverket Köttfri måndag.

Det är den skenande köttkonsumtionen, inte om nötköttet på tallriken kommer från Irland eller Sverige, som utgör framtidens stora klimathot.