Likvärdig skola

Elever tränas för lite i att diskutera kontroversiella frågor, visar ny rapport från Skolinspektionen. Lärare kan vilja undvika konflikter i klassrummet.

”I den tid vi lever i måste alla få en utbildning”, anser Fredrik Malmberg, chef för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Därför vill han att vuxenvärlden gör allt för att varenda 16-åring ska fullfölja en utbildning efter grundskolan.
När han nu snart ska sluta ger han sin syn på hur gymnasieskolan bör förändras och vad som har sopats under mattan.

Likvärdighetsbidraget bör bli större och staten bör ta över finansieringen av friskolorna från kommunerna. Det är några förslag från en statlig utredare, som anser att det skulle ta 20 år att helt förstatliga skolan.

Stärkt statlig styrning av skolan föreslås av utredare. Lärarfacken vill fasa ut aktiebolag från skolan. Resultatet av socialpolitiska insatser bör utvärderas, anser Humanas vd. Dagens debatt handlar även om tågtrafik, Nato och priset på falukorv.

Satsningar på skolan, lovar en rad L-ministrar. Svepet handlar också om bistånd, läskunnighet och personalen inom välfärden.

Varför kan inte skolan ge alla elever en likvärdig utbildning? Dagens Samhälle har frågat fyra skolprofiler som pekar på orsaker och lösningar.

Staten har på fem år lagt närmare 22 miljarder kronor på att skolorna ska bli mer likvärdiga. Enligt Skolverkets utvärdering är det svårt att bedöma om satsningen gett resultat. ”Risk att vi skjuter ut pengar utan kunskap om hur de bäst används”, säger generaldirektören.

Två år i rad var gymnasiebehörigheten på Skäggetorpsskolan i Linköping sämst i hela landet. Då lades högstadiet ner – och elevernas resultat sköt i höjden. ”Vi var tvungna att dra ur kontakten.”

Föreningen Framstegsskolan, som driver de omdebatterade friskolorna med namnet Römosseskolan, tvingas stänga sina tre enheter i Göteborg, meddelar kammarrätten i en dom. Omkring 200 elever behöver därmed flyttas till andra skolor. Men domen kommer att överklagas.

Staten har under fem år satsat nästan 22 miljarder kronor på mer likvärdighet i skolan. Under denna tid har gymnasiebehörigheten bara ökat marginellt och i 84 kommuner har skillnaderna mellan olika skolor vuxit, visar DS granskning.
• Lista: Så stort är gapet mellan skolorna i din kommun
• Störst skillnad i Malmö
• Rektor: ”Ett historiskt lågt resultat”

Dagens Samhälle har en stolt tradition av att kartlägga brännande frågor för beslutsfattare i offentlig sektor. Hittills i år har redaktionen borrat i ett trettiotal olika fenomen på djupet – här är sex av de mest lästa granskningarna.

Starten för den nya högerregeringen, amorteringskrav och ventilation i skolan. Det är några av de saker som diskuteras i onsdagens debattsvep.

Sveket mot pensionsöverenskommelsen, stoppet för snabbtågen och hjälp till flickor med autism. Det är något av det som diskuteras i morgonens debattsvep.

Med rätt undervisning vill pojkar prestera, hävdar forskare. Energieffektivisering bättre än bara högkostnadsskydd, anser Installatörsföretagens vd. Dagens debatt handlar i övrigt om it i skolan, bankregler och avloppsslam.

Täby kommun vill premiera skolor vars elever presterar allt bättre på de nationella proven. Men två domstolar har nu kommit fram till att kvalitetspengen strider mot lagen.

I mars avslöjade Dagens Samhälle hur felaktiga statistikuppgifter från Internationella Engelska skolan gett koncernen sensationellt stor utdelning i statsbidraget för likvärdig skola. Nu kräver Skolverket återbetalning.

Liberalerna hävdar att Socialdemokraterna vill tillbaka till flumskolan. MP föreslår en statlig kompensation till kommunerna för förnyelsebar elproduktion.

Skolvalet är ett hett debattämne inför omröstning i riksdagen imorgon. Fyra skolvalsforskare lanserar egna reformer medan lärarfacken slår ett slag för utredningens förslag. I övrigt i debatten lastar M Morgan Johansson för kaoset på Arlanda.

Klimatledarkommuner ger tips kring offentlig upphandling. Lärare vill att riksdagen kompromissar om skolan. SD vill se mer återvandring. Övriga debattämnen: personalförsörjning och patientmedverkan.

Skolfrågorna reduceras till att handla om mobilförbud, om flumskola och om ”komplettering av marknaden” – när vi i stället behöver våga stå fast vid att låta all utbildning få utvecklas och mätas utifrån beprövad vetenskap.

Stödet för stora vinster inom skolans värld är lågt även bland väljare till höger. Det finns goda skäl till det.

”De har hört att vi har Sveriges bästa skola”. Ryktet går om den lilla värmländska kommunen där så gott som alla lärare har rätt kompetens. Skolor i glesbygd har annars svårt att rekrytera, visar DS granskning.
• Hela listan: Så ser lärarbehörigheten ut i din kommun.
• Oväntade kommuner i topp.
• Kommunen i botten – ”Skolan inte likvärdig.”

9 procent behöriga lärare på en skola – 100 på en annan. Det är skilda världar i landets klassrum, visar DS granskning. Högutbildades barn har mycket större chans att undervisas av legitimerad personal. ”Klassamhället cementeras”, kommenterar kommunalråd.
• Botkyrkas superlärare rycker ut för att stötta svaga skolor.
• Tricken Västerås tar till för att locka kompetens.
• Listor: Här är skolorna med högst/lägst andel behöriga lärare.

Hur får man 500 akademiker att söka 40 utbildningsplatser för att bli lärare? Det vet stiftelsen Teach for Sweden som vill hjälpa fler elever att klara skolan. ”Våra lärare väljer att jobba på de mest utsatta högstadieskolorna”, säger chefen Ida Karlberg Gidlund.

Ett socioekonomiskt index styr statsbidraget för likvärdig skola. Det ger en kommun sex gånger mer per elev än en annan. Men beräkningarna som styr resursfördelningen redovisas inte. DS har granskat indexet och hur skoleleverna värderas.
- Så mycket pengar ger olika typer av elever
- Kommunerna som får minst och störst bidrag

I många år har målet varit att göra elevhälsan mer likvärdig: alla elever ska få samma chanser att må bra i skolan. Men en ny rapport från SKR visar att likvärdigheten tvärtom minskar över hela landet.

SCB, Skolverket eller Internationella Engelska Skolan – vem bär ansvar för att felaktiga elevuppgifter kunnat ge IES Södertälje cirka 12 miljoner för högt statsbidrag? Det ska Skolverket nu utreda.

Internationella Engelska Skolan i Södertälje lämnade felaktiga uppgifter om sina 555 elever till SCB – och framstod som landets socioekonomiskt i särklass mest behövande skola.
Det gav IES dryga 12 miljoner i extra statsbidrag, avslöjar Dagens Samhälle.

Engelska skolan skickade in felaktiga uppgifter och fick 12 miljoner för mycket i statsbidrag. Vi har gjort ett administrativt misstag, konstaterar koncernens vd Anna Sörelius Nordenborg. IES har tagit kontakt med Skolverket för en dialog om återbetalning.

Skolan ska bli mer likvärdig. För att säkra det öppnar Skolverket tio regionala kontor. De tre första ska vara i gång redan i år.

Det är bra att Branschförbundet för fristående förskolor och vi är överens om att det nu krävs en samlad genomlysning av förskolan i dess många olika former, skriver de två professorerna i sin slutreplik.

En ny rapport visar hur lärarna har påverkats sedan kommunaliseringen: sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över den egna yrkesutövningen och fler arbetsuppgifter som inte hör till uppdraget. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förändra skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Regeringen vill använda skolpengen för att slå mot delar av friskolesystemet. ”Vi måste göra upp med marknadsskolan och dess avarter”, säger statsminister Magdalena Andersson (S).s

Jag har mer än 30 orosanmälningar till socialtjänsten mot mig. Anledningen är att mina barn har diagnoser inom autism och adhd och att de under perioder inte klarat av att vistas i skolan.

Kvaliteten på svenska som andraspråk måste förbättras, skriver Liberalerna. Näringslivstopparnas löner och skyddade boenden är andra debattämnen denna morgon.

En förskola för alla har ersatts av parallella förskolesystem med många privata aktörer. Det krävs en översyn av hela detta område, dess aktörer, innehåll och kvalitet, skriver professorerna Ingrid Pramling Samuelsson och Ingegerd Tallberg Broman.

Vad vet du mer om? Välfärdsområdesvalet i Finland eller Irene Svenonius?

Sex av tio skolledare har mindre pengar att bedriva verksamhet för än förra året. Sveriges kommuner klarar inte av att finansiera skolväsendet och garantera likvärdigheten. Därför måste staten ta över ansvaret, skriver Lärarförbundet Skolledare.

Landets resursskolor får inte den ersättning de behöver för elevernas stödbehov. I förlängningen kan det hota skolornas existens, skriver Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Fredrik Malm och skolborgarråd i Stockholm Isabel Smedberg-Palmqvist.

Hon kallar sig folkbildare och har som mission att öka integrationen. Framtidsforskaren Bi Puranen anser sig ha svaren på många svåra frågor och tycker att staten borde ta större ansvar. ”Magnituden av problemen som kommunerna lämnas med är så stor att de inte klarar av det.”
• Om flerbarnstillägg: ”Destruktivt”
• Här har nyanlända lättast att integreras
• Så borde staten göra i stället

Sveriges Kommuner och Regioner vill ställa fem frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan. Vi vill med anledning av dessa passa på att skicka med tre följdfrågor, replikerar Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Skolan brottas, liksom samhället i övrigt, med stora utmaningar. Men att flytta besluten längre från elever, vårdnadshavare och skolpersonal är inte lösningen, skriver SKR:s Mats Gerdau och Kenneth Handberg.

Med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Det finns kunskap, lagstöd och resurser. Nu är det dags att landets kommunpolitiker tar sitt ansvar och ger skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Autism- och Aspergerförbundets Gunilla Sundblad.

Pop-up-stationer för vaccination visar att mycket går att göra utanför sjukhusen, anser regionråd i Skåne. Forskare varnar för att vården missar demenssjuka. Dagens debatt handlar också om hederskultur i förskolan, arbetsmiljön i vården och att rankningen av bästa skolkommun läggs ner.

Det krävs ett långsiktigt förebyggande arbete om kriminaliteten ska motverkas och förebyggas skriver Socialstyrelsens generaldirektör. Kommunerna brister i sitt huvudmannaskap för skolan, konstaterar kommunrådgivare. Andra frågor som debatteras är bland annat Magdalena Andersson, barnmorskebristen och allhelgonahelgen.

Kommunernas skolverksamhet präglas av en oklar styrning. Ansvaret förskjuts så långt ner i organisationen att det splittras och försvinner. Kommunerna måste fokusera på kvaliteten i undervisningen, skriver kommunrådgivaren Gunnar Iselau.

Det krävs ett nationellt grepp för en likvärdig och jämlik skola, skriver Lärarförbundet. Kultur- och demokratiministern vill sänka rösträttsåldern till 16. Andra ämnen i debattsvepet: Avfall, Göteborgs framtid och veganmat.

De flesta riksdagspartier sviker Sveriges lärare och elever i sina budgetar när de inte lägger fram konkreta satsningar på läromedel. Det skriver Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.

I hundratals år har de flesta i Sverige kunnat både lyssna, tala, läsa och skriva. Men något är på väg att hända.

Täby har avsatt 5 miljoner kronor i en kvalitetspeng till skolor som presterar särskilt bra vad gäller betyg, elevhälsa och trygghet. Men enligt förvaltningsrätten är det inte förenligt med skollagens krav på att resurser ska fördelas efter behov. ”Pengen premierar skolor som redan fungerar bra”, säger oppositionsrådet Agneta Lundahl Dahlström (S).

Målet om en likvärdig skola för alla elever kan inte uppnås om 15–20 procent av barnen och ungdomarna går i skolor med undermålig inomhusmiljö, skriver Mikael Börjesson utbildnings- och kompetensansvarig på Swegon Group.

Rektorernas bedömning av hur väl deras skolor kommer att klara sitt uppdrag skiljer sig mycket beroende på elevsammansättning och huvudmannaskap. Det visar en färsk enkätundersökning.

Alla barn har rätt till undervisning på en nivå de kan tillgodogöra sig. Därför borde dörren till särskolan öppnas lite mer.

Fyra kommuner i Skåne tar ut en avgift för skollunchen på gymnasiet. Lärarförbundet är kritiskt, rapporterar tidningen Arbetsvärlden.

Föräldrarna i landets mest utsatta områden gillar det fria skolvalet, skriver företrädare för Almega denna onsdag. I debatten syns även regeringens plan för att få fart på arbetsmarknaden när Sverige återstartar och kritik från Sveriges Läkarförbund mot regeringens krishantering.

Eleverna som har störst behov av hjälp lämnas i sticket. Det skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som ger förslag på vad som behöver göras för att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en likvärdig och kompensatorisk skola. Utvecklingen har snarare gått åt andra hållet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Under sin skoltid levde hon i en pojkes kropp. Med envishet och viljestyrka övervann hon sina läs- och skrivsvårigheter och pluggade till sig toppbetyg. Nu är hon grundskolechef med ständig koll på elever som riskerar att inte få godkända betyg.