Var tredje skola i Sverige uppger att de använder läromedel som inte längre är aktuella. Det framgår av Nationalencyklopedins nationella skolenkät, skriver vd Fredrik Bengtsson.

Rädda Barnen vill se kommunala satsningar mot barnfattigdom, Föreningen Covid-19 skola och barn och Lärarupproret vill erbjuda vaccin från fem års ålder och M, SD, KD och L kräver svar av Annika Strandhäll om slutförvaret. Det är några av rubrikerna i dagens debattsvep.

Notan för att rusta upp miljonprogrammet kommer att gå på flera hundra miljoner kronor, enligt Sveriges Allmännytta. Läromedel, digitalisering, kärnkraft, AI och veckopeng är andra ämnen på dagens debattsidor.

De flesta riksdagspartier sviker Sveriges lärare och elever i sina budgetar när de inte lägger fram konkreta satsningar på läromedel. Det skriver Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.

Minst en tredjedel av hyresgästerna i utsatta områden borde få äga sitt boende, skriver företrädare för ett andelsägarbolag. Astma- och allergiförbundet vill att barn med matallergier ska garanteras specialkost i skolan. Varför har skolan inte råd med läroböcker frågar lärare. Andra ämnen på dagens debattsidor är bland annat smärtvården, barnfetma och hbtqi-reformer.

Det behövs nya läroplaner som visar större tillit till lärare och elever, skriver branschorganisationen Svenska Läromedels tidigare ordförande Rolf Ekelund.

Pandemin har både ökat användningen av digitala verktyg i skolan och framtidstron i edtechbranschen. Men summan som skolorna lägger på digitala läromedel är fortfarande mycket liten.

Var femte lärare saknar möjlighet att köpa in de läromedel de behöver för att bedriva undervisningen, och möjligheten att köpa in läromedel skiljer sig markant mellan olika skolor. Bristen på likvärdighet är alarmerande, skriver företrädare för Läromedelsförfattarna, lärarfacken och Sveriges tre största elevorganisationer.

Läroböckerna är så dyra att det i praktiken framstår som omöjligt för skolorna att köpa exemplar till varje elev. Men förlagen är nöjda med sina stora vinster och ser ingen anledning att sänka priserna, skriver Rolf Ekelund, tidigare läromedelsförläggare.

Nära hälften av lärarna som tillfrågats anger bristfällig och opålitlig teknik som det främsta hindret för att använda digitala läromedel i undervisningen. En dåligt genomförd digitalisering av skolan är ett samhällsproblem, skriver Angelica Hedin, Sverigechef för Bonnier Digital.

Det är inte längre givet att alla elever har tillgång till egna läroböcker. Många skolor väljer tvärtom bort att köpa in skolböcker. I stället satsas det stora pengar på att elever ska få tillgång till digitala verktyg. Men de enda som vinner på att iPads får gå före läromedel är IT-företagen. Eleverna förlorar.

Den kommunala grundskolans likvärdighet brister kraftigt när det gäller elevers tillgång till läromedel. Ändring behövs, skriver Rickard Vinde, Svenska läromedel och Jenny Lundström, Sveriges läromedelsförfattares förbund.

Något är fel i kommunernas prioriteringar när en sjuåring inte kan få både en matematikbok och en läsebok. Men det är verkligheten i min och många andra svenska skolor, trots att vi vet hur viktiga kvalitativa läromedel och böcker är för elevernas lärande.

Digitaliseringen ger helt nya möjligheter till en snabb och effektiv integration. Unga invandrare kan med hjälp av digitala verktyg snabbare lära sig svenska och andra nödvändiga kunskaper. Men det kräver ett högre omvandlingstryck och nytänkande inom skolan, skriver företagsledaren Pehr G Gyllenhammar och före detta Cesam-direktören Lennart Jonasson.

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

Svensk skola är i akut behov av en nationell IT-strategi för skolan och en reform, liknande den danska, för stimulans av produktion och användning av potenta digitala läromedel.

2015 måste vi på allvar se datorer som ett lika självklart verktyg som penna, papper och räkneböcker. Precis som i Norge och Danmark måste vi nu fylla datorerna med innehåll för att på så sätt säkerställa skolans utveckling, framtid och likvärdighet. Det är dags att digitalisera skolan.

Många skolor köper in bärbara datorer och surfplattor till sina elever - men begränsar sedan användningen hårt. Frågan är om skolornas IT-satsningar då verkligen hjälper eleverna att öka sin digitala kompetens?

Om vi misslyckas med att ge nyanlända barn och ungdomar en god start, utbildningsmöjligheter och verktyg för snabb språkinlärning lägger vi grunden för ett långvarigt utanförskap. Därför utvecklar vi nu gemensamt ett verktyg och flerspråkigt digitalt interaktivt läromedel som ska ge dem en bättre skolstart och möjligheter att gå vidare till gymnasiet. Det skriver flera utbildningschefer, forskare och teknikleverantörer.

Sverige behöver nationella initiativ för att säkerställa att digitala verktyg blir lika självklara som penna, papper och räkneböcker i klassrummen. OECD:s skolexperter uttrycker förvåning över att ett så digitaliserat land som Sverige inte använder mer och bättre IT i undervisningen.

I takt med att skolan digitaliseras blir hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare. Skolor skaffar datorer men sparar samtidigt på läromedel, och därför används inte datorerna i undervisningen. Just nu håller skolan på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

I England börjar barnen med programmering i skolan från och med nu. Vi bör göra likadant i Sverige. Men den strategi som tagits fram för skolans digitalisering i Sverige är för feg, tafatt och konformistisk. Nu är det dags för utbildningsminister Gustav Fridolin att arbeta för en systemförändring i grunden.

Krisen i den svenska skolan skapar en debatt som polariserar. Därför startade vi kampanjen Mer tid för lärande. Skoldebatten måste fokuseras och all forskning säger att tiden mellan lärare och elev är den allra viktigaste aspekten. Nu i vår har vi genomfört en stor enkät som gått till elever och föräldrar och fått ett tydligt besked om vad man saknar i klassrummen.

För att den svenska skolan ska utvecklas behöver den följa nya forskningsrön, lämna katedern och välkomna nya och fler sätt att lära, skriver skolpolitikerna Louise Malmström och Nicklas Rudberg (S) tillsammans med Anders Szczepanski, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

I spåren av den senaste Pisamätningen har många aktörer i den svenska skoldebatten missat en central fråga: Den nyckelroll som moderna läromedel spelar i skolan. Där har Sverige mycket att lära av bland annat Danmark och Tyskland, skriver Rickard Vinde på Svenska Läromedel.

Sverige pressas av de chockartade Pisa-resultaten. Vi måste nu göra en satsning på skolan liknande den som Tyskland och Danmark redan har gjort. Det är bara lärarna som kan vända utvecklingen, men vi måste ge dem förutsättningar för att göra det, replikerar Rickard Vinde.

Utvecklingen av svenska elevers matematikkunskaper går åt fel håll, visar den senaste Pisa-undersökningen. Lärarna är nyckeln som kan vända den allvarliga utvecklingen. Vi måste nu rikta fokus mot forskningsbaserat stöd för lärare för att de ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt i klassrummen och därigenom vända trenden.

Det finns skräckexempel där elever år 2013 har läroböcker som pratar om Sovjetunionen, trots att Sovjet upphörde som nation år 1991. Det visar vår kartläggning av den svenska skolans läromedel. Det är dags att lyfta skolans bortglömda fråga, läromedlen. Då kan vi med små medel ta ett steg mot målet: att Sverige ska hamna i topp i Pisa igen.

Allt för länge har skoldebatten handlat om annat än det som leder till goda resultat. Kampanjen Mer tid för lärande vill att debatten om skolan ska bli än mer fokuserad och inriktad på undervisning och lärande. Vi måste skapa förutsättningar för varje lärare att möta varje elev.

Svenska elevers kunskaper har i olika mätningar varit otillräckliga. Inte ens i bästa grenen läsning har vi nått de resultat som andra länder gjort. Men skolreformerna 2011 ger en grund för förändring.

Regeringen har genomfört en rad välkomna skolreformer. Men arbetet riskerar falla på mållinjen då lärarens och skolans viktigaste verktyg – läromedlen – inte omfattas av satsningarna.