Lärarutbildning

Regeringen inrättar ett nationellt professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer. ”Ett stort och viktigt steg för att höja läraryrkets attraktionskraft”, säger skolminister Lotta Edholm (L).

El från havsvind är inte konkurrenskraftig, hävdar tre klimatdebattörer. Fortbildning av lärare, industriellt trålfiske, elpriserna och lagen om e-faktura är andra ämnen på dagens debattsidor.

Samarbeten med auktoritära stater kan komma till nytta, skriver analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Bo Rothstein vill förbjuda bokbål. En annan professor anser att kompletterande lärarutbildning för akademiker är för kort. Debatten handlar även om skolsegregation.

Gör en nationell kraftsamling kring lärarutbildningen och låt friskolor ta ett större ansvar i utsatta områden. Det är några av förslagen från Friskornas riksförbund och Almega för att återföra Sverige till topp fem i Pisa.

Regeringen föreslår att examensordningen för lärare ska ändras så att studenternas kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter säkerställs. Det avslöjar ett synsätt som riskerar att särbehandla elever med NPF och cementera synen på eleven som problem och svårighet, skriver Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Arbetslivet förlängs, men det betyder inte att alla kan eller vill vara kvar i samma yrke under hela arbetslivet. Ett sätt att minska lärarbristen är att aktivt rekrytera yrkeserfarna akademiker till läraryrket, skriver Moderaternas före detta skoltalesman Sten Tolgfors som föreslår ett ett akademikerpaket för att öka lärarrekryteringen.

Vi vet att det är i skolan vi lägger grunden för ett starkt samhälle, det kräver fler kunniga och kompetenta lärare och en bättre lärarutbildning. Nu inleder vi en reformering av lärarutbildningen, skriver ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S).

Antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna ökar, vilket är glädjande. Men de nedskärningar på skolan som nu genomförs riskerar att dra undan mattan för den positiva trenden, varnar Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Überflum eller übertradition. Svenska skolor kommer att välja olika vägar, spår läraren Isak Skogstad. Hittills har han dömt ut den svenska skolan i ett otal debattartiklar. Nu gör han det i en hel bok.

Olika lärargrupper är specialister på olika delar av skolsystemet och ska få vara det. Vi är är därför inte beredda att tulla på behörigheten och legitimationsreglerna. Däremot delar vi fullt ut Förskoleupprorets oro över nedskärningarna i skolan. Låt oss tillsammans kämpa för att sätta stopp för denna dumsnålhet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Det är en stor seger för Lärarnas Riksförbund att de första stegen tas för att göra en tioårig grundskola möjlig. Men reformen är inte en gratis quick-fix för skolan. Om lärarna blir lämnade utan de nödvändiga verktygen för ett tidigt kunskapsfokus riskerar reformen att bli en pyrrhusseger, skriver Åsa Fahlén.

Nio av tio föräldrar tycker att det är viktigt med behöriga lärare. Men lärarbristen fortsätter växa. Det är mer än hög tid för politikerna att börja agera mer kraftfullt, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Universitetskanslerämbetet har underkänt varannan grundlärarutbildning. Det är under all kritik att så många lärarstudenter har gått miste om en kvalitetssäkrad lärarutbildning, skriver Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Om vi ska få ”hållbara” lärare måste skolans arbetsgivare ta sitt ansvar och se till att alla nyblivna lärare får den bästa tänkbara introduktionen till läraryrket, skriver Rebecca Roth och Åsa Fahlén.

För att förbättra lärarutbildningen måste också yrkeskåren som undervisar framtidens lärare få bättre villkor. Annars kan inte högskolan rekrytera och behålla de mest meriterade universitetslärarna på lärarutbildningen.

Det är av stor vikt att lärarutbildningen håller hög kvalitet. Vi ser tydliga behov av förbättringar och börjar nu arbetet med att reformera utbildningen utifrån Januariavtalet, skriver Matilda Ernkrans (S).

De kommuner som nu väljer att göra besparingar och nedskärningar i skolan för att täcka sina underskott lurar sig själva. Långsiktigt vinner hela samhället på att investera i en bättre skola, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Nu måste skolans huvudmän ta sitt ansvar för lärarlönerna så att lärarna stannar kvar i yrket, uppmanar Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Lärarstudenter får alldeles för lite undervisningstid. Ersättningen till dessa är nu så låga att lärosätena ofta inte har råd att relatera utbildningsmomenten till läraryrket.

Jag kan se att Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i mångt och mycket tycker lika kring lärarutbildningen och skolan generellt. Låt oss samarbeta för att lösa lärarkrisen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Svenskt Näringslivs utbildningspolitiska expert Johan Olsson och skolpolitiska expert Karin Rebas.

Den svenska skolan behöver bli bättre. Friskolornas riksförbund har tagit fram 40 punkter som den kommande regeringen och övriga Skolsverige kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan.

Lärarbristen innebär att lärarlönerna stiger kraftigt. Det är bra, men det betyder också att det blir mer attraktivt för lärare som undervisar i blivande lärare på högskolan att ta jobb i grundskolan och gymnasiet. Med lärarbrist på lärarutbildningen lägger vi krokben för skolans bemanning också framöver. Den regering som så småningom tillträder måste drastiskt öka anslagen till institutioner som utbildar lärare, skriver prefekten B-O Molander.

Lärarbristen är ett akut samhällsproblem. För att lösa det måste vi locka fler män till läraryrket genom att göra upp med förlegade könsroller som är djupt rotade i vårt samhällsbygge.

2018 års valrörelse är igång, men en så pass viktig framtidsfråga som skolan har helt glömts bort. Det är bekymmersamt att skol- och utbildningsfrågor knappt fått något utrymme överhuvudtaget, skriver Benjamin Dousa (M).

Forskningen inom pedagogik kännetecknas av en undermålig kvalitet. Trots det präglar den de svenska lärarutbildningarna. Sommarkolumnisten Isak Skogstad efterfrågar rejäla reformer för att bli av med flummet.

Under de senaste decennierna har den svenska skolan gått allt mer från traditionell katederundervisning till en mer progressiv, elevledd undervisning – trots att det går emot forskningen. Sommarkolumnisten Isak Skogstad frågar sig när det pedagogiska experimentet ska ta slut.

Vi är många som brinner för skolans verkliga uppdrag som en institution för kunskap och bildning, och som hoppas att partierna ska börja våga ifrågasätta gamla ideologiska mantran och utveckla en palett av reella förslag som angriper skolsystemets problem på djupet, skriver gymnasieläraren Håkan Tallgren.

Skolans största problem är att många elever inte upplever tillräcklig studiero och trygghet. Dessutom har har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan nära dubblerats sedan 2014. Nu presenterar vi fem förslag för att bryta trenden, skriver Erik Bengtzboe och Åsa Fahlén.

"Vissa är födda till ledare, andra inte" är en tankegång som verkar genomsyra lärarutbildningarna. Det är förkastligt. I andra sektorer är det otänkbart att inte klä ledarskap i teori och ord, skriver Lärarförbundet student.

Det finns många orsaker till den stora lärarbrist vi står inför. En av dem är avhopp och låg genomströmning på lärarutbildningarna – en problematik som högskolor inte har tagit på tillräckligt stort allvar, skriver Mats Olsson, Malmö universitet.

Sverige står inför en gigantisk lärarbrist. Till 2025 beräknas 65 000 lärare saknas och alldeles för få väljer att läsa en lärarutbildning. Fortsätter vi i den här takten kommer vi att sakna 80 000 lärare om 15 år. Det kommer få ödesdigra konsekvenser för vår samhällsutveckling. Därför måste rätt satsningar göras för att få fler till läraryrket, skriver Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

När regeringen nu inför kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i examensmålen för speciallärare, specialpedagoger och på sikt också för övriga lärarutbildningar anser vi att detta även bör innefatta grundläggande kunskap om språkstörning, skriver 18 logopeder.

Lärarkrisen går att lösa genom att slå två flugor i en smäll. Låt kommuner anställa personer utan lärarutbildning i minst ett år. Låt sedan dessa personer samtidigt gå en lärarutbildning på distans. Förslaget kräver en förändring av gällande ordning, men är så angelägen att regeringen borde kunna ordna detta snabbt.

Gustav Fridolins lagförslag om en läsa-skriva-räknagaranti bygger på ett tankefel. Det kommer alltid finnas elever som saknar förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan, även med goda insatser. Staten bör till exempel i stället finansiera det specialpedagogiska stödet i skolan.

De nationella proven har orimligt stor betydelse för betygen. Samtidigt får inte studenterna på lärarutbildningen tillräcklig stabil grund för rättssäker betygsättning.

I lärarbristens Sverige, där stolar på den vanliga lärarutbildningen står tomma, är det verkligen hoppfullt att söktrycket ökar på KPU-utbildningarna. Men vi oroas av att nästan hälften av de sökande inte är behöriga, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M) i en replik.

Vi välkomnar utspelet om en mer flexibel lärarutbildning. Och vi vill gärna se fler förslag. Men vad vi framför allt efterfrågar är politisk samsyn. Vi måste vara säkra på att ökad flexibilitet inte hotar kvaliteten.

En koncentration av ämneslärarutbildningen till sex universitet skulle inte resultera i fler examinerade lärare, skriver fyra företrädare för lärarutbildningar i Syd som kritiserar Liberalernas förslag.

Elevernas förutsättningar, som bakgrund och föräldrars utbildning, är viktiga förklaringar till de stora resultatskillnaderna i svensk skola. Samtidigt visar studier att det är möjligt för alla skolor att höja kvaliteten genom att organisera sig så som de framgångsrika skolorna gjort. Skolan skulle må mycket bra av att debatten handlade mer om det än om klassperspektiv.

En klok skolpolitik är en skolpolitik som avhåller sig från att detaljreglera. Alla ordningar kommer att manipuleras av människor och betygssystemet är bara ännu ett exempel på att den planekonomiska tankemodellen inte fungerar. Och förstatligande är inte heller vägen ut.

Skolresultaten sjunker och vi vet att lärarens kompetens och förmåga är avgörande för elevers framgång. Dagens regelverk omöjliggör en förnyelse av lärarutbildningen genom nya initiativ utifrån. Därför måste politiken måste möjliggöra nya, fristående lärarhögskolor med högt ställda krav på studenterna, skriver Eva Nisser och Robert Thorburn, Johan Skyttes Högskola.

Förslaget om en examensbonus för lärarstudenter ska ses som en del i ett större paket för att stärka lärarutbildningen. Bonusen är både en morot för fler att ta examen och en tydlig signal om att fler lärare är vår högsta prioritet.

Vi välkomnar att Moderaterna har höga ambitioner att utveckla sin skolpolitik. Moderaterna föreslår i dag onsdag att det införs en bonus för dem som tar examen från lärarutbildningen. Syftet med detta är att locka fler studenter till läraryrket. Men det är helt fel väg att gå för att stärka den svenska skolan.

Intervju med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om läraryrket, lärarbristen och nyanlända elever. Reporter: Cecilia Granestrand.

Digitaliseringen ger helt nya möjligheter till en snabb och effektiv integration. Unga invandrare kan med hjälp av digitala verktyg snabbare lära sig svenska och andra nödvändiga kunskaper. Men det kräver ett högre omvandlingstryck och nytänkande inom skolan, skriver företagsledaren Pehr G Gyllenhammar och före detta Cesam-direktören Lennart Jonasson.

För att öka söktrycket till lärarutbildningarna och behålla de erfarna och skickliga lärarna som är verksamma i skolväsendet måste arbetsmiljön förbättras avsevärt. Annars kommer alla andra satsningar att falla platt, skriver Isak Skogstad i en replik till Helene Hellmark Knutsson.

Lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan och de lägger grunden för vårt samhällsbygge. För att möta den lärarbrist Sverige står inför måste vi arbeta tillsammans på alla nivåer, skriver Helene Hellmark Knutsson som bjuder in till regionala dialogmöten.

Den viktigaste faktorn för elevernas resultat är läraren. Tillgången till legitimerade och behöriga lärare med goda förutsättningar att fokusera på elevernas lärande är avgörande för alla elever – men särskilt för nyanlända, som inte alltid har en sammanhållen skolgång med sig i bagaget, saknar tillgång till det svenska språket och stöd i hemmet.

Nödvändigheten i att framtidens lärare får kompetens för den verksamhet som väntar i svenska klassrum kan inte ifrågasättas. Denna kompetens bör självklart omfatta förutsättningar att undervisa även elever med ett annat modersmål än svenska.

Om staten ansvarar för fortbildningen av lärare skulle likvärdigheten i skolan öka. Det finns ingen anledning till att fortsätta göra skillnad på huvudmannaskapet för lärarnas grundutbildning respektive fortbildning.

Vi i Lärarförbundet Student välkomnar ökade möjligheter att studera svenska som andraspråk - men är kritiska till att tvinga alla lärarstudenter att läsa ämnet.

Tydligare styrdokument, fler vägar till läraryrket och bättre möjligheter till kompetensutveckling. Det är några förslag till åtgärder som skulle kunna höja kvaliteten i den svenska skolan. Vi som representerar Huvudmännens expertråd för skolutveckling har tagit fram 30 rekommendationer i en rapport som riktar sig till alla som är engagerade i svensk skola.

Det behövs fler vägar in i läraryrket. Ett sätt är att rekrytera toppkandidater med akademisk examen och låta dem jobba som lärare i utsatta områden, enligt modellen Teach for Sweden. Men fler liknande initiativ krävs om vi ska klara lärarbristen.

Vi ser tre utmaningar för den svenska skolan, där kommunpolitikerna sitter på en stor del av lösningen. Det är kommunerna och deras förtroendevalda som skapar förutsättningar för skolan och för lärarna att göra ett så bra jobb som möjligt.

Bristen på behöriga förskollärare är ett orosmoln för kommunerna. I Stockholmsregionen är behovet av fler utbildningsplatser stort. Vilka åtgärder tänker regeringen genomföra för att fler ska kunna bli förskollärare? undrar Tobias Nässén (M), utbildningsnämndens ordförande i Nacka, i ett öppet brev till Gustav Fridolin.

För att vända de sjunkande skolresultaten och återupprätta läraryrkets attraktivitet är det av största vikt att lärarutbildningarna präglas av hög kvalitet. Dessvärre lovar regeringen mycket men håller tunt.

PISA-studien avslöjar att Sverige håller på att halka efter i en internationell jämförelse. Men svaret är inte att minska datoranvändningen och tvinga tillbaka skolan till en tid före digitaliseringen. Resultaten visar i stället att det brådskar att anpassa skolan till interaktionssamhället, skriver Carl Heath, från IT- och designforskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT.

Vår rapport visar att sambandet mellan hög andel behöriga lärare och goda skolresultat är svagt. Legitimering av lärare rätar inte frågetecknen inom Sveriges skolsystem, skriver Johan Ingerö, Timbro, i en replik.

Dåliga kunskaper om skolan och lärarnas uppdrag försvårar en konstruktiv debatt om lärarlegitimationer. Timbro väljer fel måltavla när de nu rasar mot lärarlegitimationsreformen, skriver Bo Jansson, ordf Lärarnas Riksförbund.

Låt ett Institut för lärar- och skolledarutveckling överta Skolverkets kompetenshöjande funktioner. Insatser på detta område har stora möjligheter att verka statushöjande för skolsektorn och göra yrkena attraktiva även för studenter med höga meritvärden, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Självklart är det viktigt att ha behöriga och legitimerade lärare i verksamheten, skriver Peyman Vahedi och Majed Safaee i en slutreplik till Isak Skogstad.

Kan man få personal att arbeta på en oljerigg ute på Atlanten kan en man få en lärare att söka sig till en glesbygdsort, skriver Isak Skogstad, ordförande i Lärarnas Riksförbund studerandeförening, i en replik.

Just nu diskuteras om resurser ska flyttas från lärarutbildningar där arbetsmarknaden anses vara mättad till utbildningar där det råder stor brist. Lösningen på lärarbristen är dock inte att minska möjligheterna att bli lärare.

Att Stockholms stad rödgrönrosa majoritet nu avbryter satsningen på att höja lärarnas löner är inte bara ett tydligt valsvek; det är också olyckligt för hela skolans utveckling. I bästa fall är det ett förlorat år. I värsta fall riskerar arbetet med att göra läraryrket mer attraktivt helt stanna av.

Trots stor brist på lärare och förskollärare i Stockholmsregionen vill regeringen dra in på platser till lärarutbildningarna vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Det är oansvarigt, skriver rektorerna vid lärosätena med flera.

Under alliansregeringens åtta år genomfördes de mest omfattande skolreformerna i Sverige sedan folkskolan infördes. Nu behöver vi fortsätta reformera vårt skolsystem med fokus på mer kunskap, bättre utbildade lärare och fler karriärmöjligheter för lärarna.

I debatten om den nya OECD-rapporten sägs att problemet med den svenska skolan är att den saknar central styrning. Men det är en felsyn. Alltför många reformer har lett till att staten redan styr över innehållet i skolan. I stället behöver vi nu skapa ekonomiska förutsättningar för skolutveckling runtom i landet.

Nya Moderaternas politik går i linje med OECD:s rekommendationer. Genom vår reformagenda stärker vi lärarna, höjer yrkets status och skapar mer samarbete skolor och lärare emellan. Så vill vi lyfta resultaten - redan i år. Regeringens skolkommission ska 2017 komma med förslag för skolan. Det är inte tillräckligt och alldeles för sent.

Kanske är OECD-rapporten starten på en mer faktabaserad skoldebatt och kanske är detta vändpunkten – men det beror på vad vi gör av den. OECD-rapportens bästa del handlar om läraryrket och här finns saker som regeringen borde sätta i gång med direkt.

I debatten om den krisande skolan nämns sällan högstadiet. Att så många elever saknar behörighet till gymnasiet efter grundskolan är ett stort nederlag. Behovet att attrahera fler motiverade och välutbildade personer till läraryrket med inriktning mot högstadiet är enormt.

Det talas ofta om vikten av att fler blir lärare. Att tillräckligt många söker sig till lärarutbildningen sägs vara botemedlet mot den ökande lärarbristen. Men det är inte hela sanningen.

Alla elever har rätt att nå sin potential, oavsett var i landet de bor. Därför ska vi inte acceptera att lärarbristen på vissa skolor på landsbygden sänker kvaliteten på undervisningen. Olika lösningar med fjärrundervisning blir då avgörande för landsbygdsskolornas överlevnad.

I vårbudgeten vill regeringen öka antalet utbildningsplatser. Men satsningarna täcker inte alls behovet av välutbildade lärare i Skåne. Enbart Malmö stad skulle i dagsläget kunna anställa alla nyutbildade förskollärare från samtliga lärosäten söder om Göteborg. Det skriver utbildnings- och förvaltningschefer och en dekan med bas i kommuner och lärosäten i Skåne i ett gemensamt upprop.

SKL tar rekryteringsutmaningarna i skolan på allvar. Skolan behöver 150 000 nya medarbetare de närmaste tio åren och i vissa ämnen är det svårt att rekrytera legitimerade lärare, replikerar SKL:s vd Håkan Sörman.

Med tanke på lärarbristen väcker det oro att Lärarförbundet och SKL flaggar för att det finns skäl att ytterligare skjuta på kravet på lärarlegitimation, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).

Universitet och högskolor måste ges förutsättningar att själva utveckla kvaliteten i utbildningen utan ständiga avbrott för nya reformer. Företrädare för landets lärarutbildningar vädjar därför till kommande regering om besinning vad gäller nya utbildningsreformer.