Lärarnas Riksförbund

Dagens Samhälle har gått igenom de 66 remissvaren till utredningen om ökat statligt ansvar för skolan.

Lärare som påtalar brister i verksamheten blir straffade. Störst är problemen i vinstdrivande skolor, men de finns även i kommunala skolor. Det konstaterar lärarförbunden i en ny rapport om tystnadskulturen i skolan.

Att prata om att ”så kallad annan personal” ska kunna ansvara för undervisningen i fritidshem skorrar falskt, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén i en replik.

Om välfärden ska kunna uppfylla politikernas löften till befolkningen krävs betydligt mer pengar i statsbudgeten nästa år, enligt företrädare för samarbetet Facken i välfärden.

En skolpengsnorm kan väl inte vara det enda en liberal skolminister tänker göra för att öka statens ansvarstagande för skolsystemet, undrar företrädare för lärar- och skolledarfacken.

Länder som ligger före Sverige i kunskapsmätningar satsar mer på fortbildning av lärare, skriver debattörer från Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Svenska Unescorådet.

Vågar politikerna göra upp om de nödvändiga reformer av skolsystemet som krävs, undrar Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand som föreslår kompromisser om två propositioner.

Begränsa friskolebolagens möjligheter att plocka ut vinster med en ny och sträng friskolelag. Med den kan skolpengens storlek sättas efter vilket ansvar friskolan tar, och kommunen ha förköpsrätt vid ägarskiften. Det föreslår Anne-Marie Pålsson som utrett frågan.

En ny rapport visar hur lärarna har påverkats sedan kommunaliseringen: sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över den egna yrkesutövningen och fler arbetsuppgifter som inte hör till uppdraget. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förändra skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Sveriges Kommuner och Regioner vill ställa fem frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan. Vi vill med anledning av dessa passa på att skicka med tre följdfrågor, replikerar Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Efter flera års väntan finns äntligen ett förslag från regeringen som syftar till att införa ett så kallat professionsprogram för lärare. Men tyvärr är regeringen på väg att missa en historisk möjlighet att bygga upp ett program med rätt utformning. Med vissa justeringar kan dock professionsprogrammet bli något riktigt bra för svensk skola, skriver Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet.

Det står naturligtvis medlemmar och förtroendevalda fritt att uppmana ledningen lärarförbunden att driva ännu kraftfullare opinion mot skolor som drivs av aktiebolag. Men skoldebatten skulle må bra av ett mer sansat tonläge, replikerar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog.

Lärarförbunden behöver från centralt håll höja sina röster och vara med i arbetet att punktera den böld som välfärdsparasiterande koncernskolor utgör, skriver flera medlemmar och förtroendevalda från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund

Det är nu upp till varje riksdagsledamot att ta ett personligt ansvar för att skolan inte ska fortsätta drabbas av pandemins skadeverkningar, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Eleverna som har störst behov av hjälp lämnas i sticket. Det skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som ger förslag på vad som behöver göras för att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.

En likvärdig skola kräver genuina känslor och kunskaper om lokalsamhället, tillsammans med mycket samarbete och god vilja på lokal nivå, skriver Bo Carlsson (C).

Snabbtester, undervisning utomhus och färre elever på plats ska stoppa smittan i skolans värld. Men Lärarnas Riksförbund tycker att huvudmännen gör för lite. ”Vi befarar att smittspridningen kommer att eskalera”, säger ordförande Åsa Fahlén.

REPLIK. En möjlig lösning för skolan är att återgå till situationen före 1992 då staten stod för hälften av skolans kostnader, skriver Carl-Olof Bengtsson (S).

Vi behöver få en tydlig statlig finansiering, dimensionering och styrning av skolan. Det är en ödesfråga för Sverige, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

Skolan får ytterligare 350 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att hantera pandemin. Tio miljarder hade varit mer rimligt, anser Lärarnas Riksförbund.

Det blev inget läraravtal på utsatt tid. Men en överenskommelse kan vara inom räckhåll. ”Med lite mer tid kanske vi kan ro det här i hamn”, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det är dags för Moderaterna att börja leverera lösningar på lärarbristen och komma underfund med vad skolans bristande likvärdighet bottnar i. Våga ge er på skolans grundproblem i stället för att försöka bota symptomen, skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inför Moderaternas Sverigemöte.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand vill inte kommentera förslaget från Lärarnas Riksförbund (LR) om en ny federation för Sveriges lärare. ”De valde att göra en egen utredning. Då är det inte min sak att tycka till om deras interna processer.”

Lägg ned Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR) och samla lärarkåren i federationen Sveriges Lärare. Det föreslår LR:s utredare Andreas Mörck. ”I stället för att tävla om varandras medlemmar behöver vi samla lärarna och maximera den fackliga kraften”, säger han.

Lärarnas Riksförbund och Centerpartiet är överens om en sak – stora reformer tar lång tid att sjösätta. Därför har vi ingen tid att spilla. Men under tiden får centerpolitikerna bjuda till så att också centerstyrda kommuner blir attraktiva för lärarna, slutreplikerar Lärarnas Riksförbund ordförande Åsa Fahlén.

Vi vet att lärare har ett av de tuffaste men också ett av de viktigaste uppdragen du kan ha i Sverige i dag. Det är uppenbart att vi från politikens sida behöver agera både på nationell och lokal nivå för att skapa bättre förutsättningar inom läraryrket, replikerar centerpartisterna Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen.

Lärarbristen har lett till katastrofala konsekvenser för skolan och hela det svenska samhället. Därför måste all kraft läggas på att vända utvecklingen. Centerpartister, det är ert ansvar att vakna och agera i den här frågan, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inför Centerpartiets kommundagar.

Jag blev lärare för att jag tror på kunskap och bildning och på utbildningens emancipatoriska kraft. Men i dagens skola är elever och föräldrar i stället kunder vars preferenser ska tillfredsställas på en marknad. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén förklarar varför hon skrivit under läraruppropet ”Vi anklagar!”.

Bristen på legitimerade lärare är stor samtidigt som kommunernas ekonomiska situation till följd av coronapandemin är tuffare än någonsin. Det är en katastrofal kombination. Det skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén som uppmanar landets politiker att prioritera skolan, sätta rätt frågor i fokus och inte låta partipolitiskt käbbel gå före skolans bästa.

Staten och kommunerna måste omedelbart kraftsamla för att vidta åtgärder som säkrar både resurser, stöd och en skälig arbetsmiljö för lärare och elever. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén som varnar för att skolan riskerar att bli den budgetregulator som kommunerna tar till när andra satsningar får företräde.

Det är med stor besvikelse som vi konstaterar att utbildningsminister Anna Ekströms (S) löften om lägre förväntningar och krav på skolan fortfarande inte är infriade, replikerar förbundsordförandena för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Det är viktigt att undervisningen påverkas i så liten grad som möjligt när vi ska gå över till distansundervisning. Elevernas rätt till kunskaper får inte åsidosättas. Det ställer stora krav på kommuner och fristående skolor att vara lyhörda för lärarnas arbetssituation och behov, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Ny statistik som Lärarnas riksförbund publicerar visar på en svag löneutveckling för lärare. I snitt låg lönehöjningen på 2,6 procent i fjol för våra kommunalt anställda medlemmar. Det är den lägsta ökningen sedan 2012. Sämst i klassen var Danderyds kommun med en ynka snittökning på 1,67 procent, skriver förbundets ordförande ​Åsa Fahlén.

Pisa-undersökningen visar att den svenska skolan är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Denna dystra trend visar att det inte bara är skolan, utan hela samhället som håller på att slitas isär. Nu behövs kraftfulla åtgärder för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Olika lärargrupper är specialister på olika delar av skolsystemet och ska få vara det. Vi är är därför inte beredda att tulla på behörigheten och legitimationsreglerna. Däremot delar vi fullt ut Förskoleupprorets oro över nedskärningarna i skolan. Låt oss tillsammans kämpa för att sätta stopp för denna dumsnålhet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Vi i Förskoleupproret undrar, allt annat än stilla, hur Lärarnas Riksförbund kan ställa sig bakom förslaget på en tioårig grundskola när forskning så tydligt talar för att det är en dålig idé, frågar upprorets ledningsgrupp.

Det är en stor seger för Lärarnas Riksförbund att de första stegen tas för att göra en tioårig grundskola möjlig. Men reformen är inte en gratis quick-fix för skolan. Om lärarna blir lämnade utan de nödvändiga verktygen för ett tidigt kunskapsfokus riskerar reformen att bli en pyrrhusseger, skriver Åsa Fahlén.

Förbättra arbetsvillkoren och höj lönerna: Då kommer lärarna att strömma till. Målet måste vara att alla elever möts av en behörig och legitimerad lärare i klassrummet, slutreplikerar ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Lärarfacken väljer att se Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare som ett hot mot de behöriga lärarna. För att skydda sin egen medlemskår ser de alltså hellre att eleverna får möta helt oförberedda lärare. Den attityden håller inte när mängder av lärare saknas, replikerar Ulla Hamilton vd för Friskolornas riksförbund till Lärarnas riksförbund.

Det går att lösa lärarbristen. Genom bättre arbetsmiljö och löneutveckling kan vi locka de bästa till läraryrket, slussa in ämneskunniga akademiker och få utbildade lärare som slutat att återgå till skolan. Men Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare riskerar snarare att stjälpa än hjälpa situationen, skriver ordföranden för Lärarnas riksförbund Åsa Fahlén.

Arbetsbelastningen skulle minska, men nu sker det motsatta. Därför bör Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund driva frågan om avtalsbrott och säga upp HÖK18, skriver Linnea Lindquist, rektor och initiativtagare till Skolledarupproret.

Om vi ska få ”hållbara” lärare måste skolans arbetsgivare ta sitt ansvar och se till att alla nyblivna lärare får den bästa tänkbara introduktionen till läraryrket, skriver Rebecca Roth och Åsa Fahlén.

Höga förväntningar på eleverna och mer tid för lärare att förbereda och efterarbeta undervisningen. Samt mer sammanhållet statligt ansvar för skolan. Så kan segregationen bekämpas, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Jag kan se att Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i mångt och mycket tycker lika kring lärarutbildningen och skolan generellt. Låt oss samarbeta för att lösa lärarkrisen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Stockholms stad ger lärarna ett generellt lönepåslag på 2,4 procent i år – trots att det går rakt mot skrivningarna i det nya läraravtalet. – Det var enda sättet att hinna få ut lönerna under 2018, säger personalchef Astrid Gadman i Stockholms stad.

Många lärare är besvikna över det nya avtalet. Nu är det upp till bevis för kommunerna, säger Lärarnas riksförbunds ordförande.

Utvecklingen med ökande hot, våld och sexuella trakasserier i skolan är i förlängningen också ett hot mot lärarförsörjningen. Alltfler lärare kommer lämna skolan om inget görs och allt färre kommer välja det bästa yrket i världen, skriver Lärarna Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Skolan och samhället står inför stora utmaningar. Efter nästan hundra år av rösträtt för både kvinnor och män så hotas återigen det öppna samhället och det demokratiska samtalet vilket i nästa led kan vara ett direkt hot mot demokratin, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar, skriver Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Efter jul inleddes förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för landets lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. Förhandlingarna har pågått i fyra månader, utan resultat. Vi har mött en motpart, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har som sin viktigaste fråga att ändra reglerna för hur man turordnar vid arbetsbristuppsägningar. Det har därför fattats ett gemensamt beslut om att gå till medling.

Den nationella skoldebatten handlar om fel saker skriver utvecklingsledare Patrik Finn i en debattartikel i Dagens Samhälle. Det är lätt att hålla med när symbolfrågor som mobiler och kepsar diskuteras men även hans eget val av frågor: de många skolloven och lärarnas förtroendearbetstid, väcker en del funderingar, skriver gymnasieläraren Anne-Catherine Ernehall.

Vi oroas av att vår största motpart, Sveriges Kommuner och Landsting, inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter vi företräder. Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner, skriver företrädare för flera fackförbund.

Hans-Lennart Schylberg, förvaltningschef på Barn och utbildning i Uddevalla bemöter vår debattartikel och skriver att det är viktigt att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Samtidigt ställer han sig frågande till de kritiska fackliga reaktionerna kring detta. Vi frågar oss om vi och Hans-Lennart Schylberg lever i samma verklighet? Låt oss återigen vara mycket tydliga om vad detta handlar om. Det handlar om vår arbetsmiljö, ingenting annat, skriver Gunnar Hermansson, Lärarnas Riksförbund och Eva Carlsson, Lärarförbundet.