Lärarlöner

Lärarnas Riksförbund och Centerpartiet är överens om en sak – stora reformer tar lång tid att sjösätta. Därför har vi ingen tid att spilla. Men under tiden får centerpolitikerna bjuda till så att också centerstyrda kommuner blir attraktiva för lärarna, slutreplikerar Lärarnas Riksförbund ordförande Åsa Fahlén.

Lärarbristen har lett till katastrofala konsekvenser för skolan och hela det svenska samhället. Därför måste all kraft läggas på att vända utvecklingen. Centerpartister, det är ert ansvar att vakna och agera i den här frågan, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inför Centerpartiets kommundagar.

Ny statistik som Lärarnas riksförbund publicerar visar på en svag löneutveckling för lärare. I snitt låg lönehöjningen på 2,6 procent i fjol för våra kommunalt anställda medlemmar. Det är den lägsta ökningen sedan 2012. Sämst i klassen var Danderyds kommun med en ynka snittökning på 1,67 procent, skriver förbundets ordförande ​Åsa Fahlén.

Allt för få rektorer arbetar kvar på samma ställe tillräckligt länge. Det visar nya siffror från Lärarförbundet Skolledare. Täta rektorsbyten är ett hinder för skolutveckling och ett problem för lärare och övrig personal. Allt drabbar i slutändan eleverna, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Enligt vår budget, som även är statsbudget, ska förstelärare i utsatta områden få lönelyft på 10 000 kronor mer i månaden. Detta har regeringen inte genomfört, skriver Kristina Axén Olin (M), som nu kallar utbildningsministern till riksdagen för att få svar på varför satsningen inte blir verklighet.

Nu måste skolans huvudmän ta sitt ansvar för lärarlönerna så att lärarna stannar kvar i yrket, uppmanar Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Vårt ställningstagande om fjärrundervisning handlar inte om att vara en lättsinnig opposition, som Johanna Jaara Åstrand skriver i en replik (27/11). För Moderaternas del handlar det om att skapa bästa möjliga skola för så många elever som möjligt.

Hur behåller vi våra lärare och hur rekryterar vi fler? Det enkla svaret är: lyssna på lärarna och sluta prata om problemet som olösligt. Konkret måste arbetsgivare se till att lärare som stannar kvar på en skola också får marknadsmässiga löner.

Det är väl belagt att distansundervisning generellt sett medför sämre kunskapsresultat än undervisning med en närvarande lärare. Ett skarpare oppositionsparti borde därför ha valt att ifrågasätta regeringens lättsinniga politik för att till varje pris öka fjärrundervisningen, replikerar förbundsordföranden för Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand.

Fjärrundervisning gör att fler elever, oavsett var i landet de bor, kan få undervisning av hög kvalitet av behöriga lärare. Därför välkomnar Moderaterna Skolverkets förslag om att fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen än i dag.

Lärarbristen innebär att lärarlönerna stiger kraftigt. Det är bra, men det betyder också att det blir mer attraktivt för lärare som undervisar i blivande lärare på högskolan att ta jobb i grundskolan och gymnasiet. Med lärarbrist på lärarutbildningen lägger vi krokben för skolans bemanning också framöver. Den regering som så småningom tillträder måste drastiskt öka anslagen till institutioner som utbildar lärare, skriver prefekten B-O Molander.

Ger vi lärarna goda förutsättningar att utveckla arbetet under ett större eget ansvar än i dag, kommer vi att kunna rekrytera de unga i konkurrens med arbetsmarknaden i övrigt, skriver Föreningen Sveriges skolchefer.

Vi är många som brinner för skolans verkliga uppdrag som en institution för kunskap och bildning, och som hoppas att partierna ska börja våga ifrågasätta gamla ideologiska mantran och utveckla en palett av reella förslag som angriper skolsystemets problem på djupet, skriver gymnasieläraren Håkan Tallgren.

Vi i lärarfacken vet hur vi löser lärarbristen – lyssna på oss så bidrar vi genom ett modernt skolavtal som gör läraryrket attraktivt för såväl nya lärare som de som ska lockas att stanna kvar, skriver företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i en slutreplik till SKL.

Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar, skriver Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Det är ett knappt år kvar till valet. I valrörelsen 2014 duggade löften till oss lärare om minskad administration och mer kompetensutveckling tätt. Vi väntar fortfarande på att de ska infrias och det är hög tid för regeringen att agera.

I politikens drömvärld är kompetens något som kan beordras fram. När olika professioner larmar om väntad brist brukar varningarna ignoreras. Ansvariga politiker försäkrar: Vi vet att vår plan kommer att fungera. Men gör den verkligen det?

Går alla skolans problem att lösa med mer pengar? Nej, så är det förstås inte. Men mer pengar i skolsystemet skulle innebära större möjligheter att höja lärares löner för att locka tillbaka de lärare som slutat i yrket och få fler intresserade av en lärarutbildning.

Trots att vi har en akut lärarbrist, där konkurrensen om utbildade lärare till förskolor och skolor är stenhård, har flera kommuner infört regler som stoppar rektorer från att sätta de löner de vill.

Lärarlönelyftet behövs för att på sikt få fler att vilja bli och förbli lärare, men tyvärr har genomförandet lett till kritik. Undersökningar visar att där processen varit tydlig och transparent har reformen tagits emot positivt. Det är viktiga lärdomar i de fortsatta samtalen om reformen.

Att göra särskilda satsningar är viktigt för att lösa akuta problem i skolan. Men regeringen måste hålla kvar fokus på roten till problemen och göra långsiktiga satsningar för att få fler att välja läraryrket.

Ska vi bygga ett jämställt Sverige är skolan grundläggande. Det är här samhällets fostran görs, och värderingar byggs upp. Skolan är den plats där vi kan förstärka eller försvaga samhällets könsnormer.

Ny lönestatistik visar att lärarnas löner kommer ikapp och till och med går om skolledarlönerna. Hur ska vi kunna locka rätt personer att bli skolledare när ansvarsavståndet minskar mellan chefer och deras underställda? Nu behövs ytterligare satsningar för att säkra rekryteringen av skickliga skolledare.

Många centerstyrda kommuner har släpat efter med satsningar på lärarnas löner. Det är dags att Annie Lööf uppmanar sina kommunpolitiker att höja ambitionerna, skriver Lärarnas riksförbund.

Vi presenterade nyligen ett förslag om att bygga ut antalet förstelärare i utanförskapsområden till 1 500 och samtidigt ge dem 10 000 kronor mer i lön. Syftet är att stärka skolorna i detta områden - inte att ställa lärare mot varandra. Tvärtom, skriver alliansens skolpolitiska talespersoner i en replik till Åsa Fahlén.

Alliansen föreslår 10 000 kronor mer i månaden till 1 500 lärare i utsatta områden. Pengarna skulle göra verklig skillnad - men satsningen måste breddas så att den kommer alla till del. Risken är annars stor för berättigad besvikelse hos den grupp lärare som gör ett bra jobb men som blir utan lönelyft.

Till helgen håller Stefan Löfven sitt jultal. Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén servar här statsministern med ett utkast till talet – med särskilt fokus på skolfrågorna.

Uppsala har under lång tid satsat på skolan. Redan 2007 inrättades en första karriärtjänst: disputerad gymnasielektor. Därefter infördes förstelärare och lärare med utvecklingsuppdrag. Nu tar vi nästa steg med en modell som ger alla lärare möjligheten att göra karriär och utvecklas i sitt yrke. Är regeringen beredd att ännu en gång göra nationell politik av Uppsalamodellen?

Regeringens reform Lärarlönelyftet har inte landat rätt. Många kommuner och friskolor vill inte satsa på riktigt. Alla skolansvariga och huvudmän måste skjuta till egna medel för att lyfta de lärare som inte får del av de statliga pengarna, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Förslaget om en examensbonus för lärarstudenter ska ses som en del i ett större paket för att stärka lärarutbildningen. Bonusen är både en morot för fler att ta examen och en tydlig signal om att fler lärare är vår högsta prioritet.

Vi välkomnar att Moderaterna har höga ambitioner att utveckla sin skolpolitik. Moderaterna föreslår i dag onsdag att det införs en bonus för dem som tar examen från lärarutbildningen. Syftet med detta är att locka fler studenter till läraryrket. Men det är helt fel väg att gå för att stärka den svenska skolan.

Den rödgröna regeringen har utformat reglerna kring lärarlönelyftet så att det exkluderar huvudmän som endast driver förskolor. I praktiken innebär detta i huvudsak privata aktörer i form av företag, personalkooperativ och föräldrakooperativ.

I gymnasieskolan finns en grupp lärare som inte har tillgång till det av regeringen utlovade Lärarlönelyftet, trots att eleverna jämställs med andra elever när de söker till svenska högskolor och universitet. Det handlar om de lärare som undervisar på IB-programmen.

Lön diskuteras nu flitigt i landets lärarrum. Vilka lärare är egentligen värda den statligt finansierade lönehöjning som kallas lärarlönelyftet? Regeringen har gett landets skolledare en delikat uppgift - ett stort antal lärare blir helt utan höjning. Rättvisast vore därför att premiera lärare med många år i yrket.

Lärarlönelyftet splittrar lärarkåren och slår sönder den lokala lönestrukturen. Hård kritik riktas nu mot regeringens satsning på högre lärarlöner. – Det är en halvmesyr, säger Mikael Wahlberg, rektor på Ekenässkolan i Eslöv.

Vi går mot en allvarlig brist på skolledare. Redan i dag yttrar den sig i stora rekryteringsproblem och hög omsättning på skolledare. Högre lön och minskad arbetsbelastning kan vända trenden för Sveriges viktigaste chefer.

Lärare som visat att de lever upp till ett eller flera av de kriterier som gäller ska kunna få ett rejält lönelyft. Detta utan att för den skull behöva ta på sig några nya arbetsuppgifter. Det är undervisning och ansvar för utveckling av undervisningen som ska premieras.

När parterna kom överens om hur satsningen lärarlönelyftet skulle göras lämnades stora möjligheter till lokal utformning, skriver Stefan Koskinen, Almega, i en replik till Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Kompetensbristen i förskola och skola är ett faktum och situationen är värre än någonsin. Omsättningstakten bland skolledare och lärare ökar kraftigt i landet. Och ändringen i timplanen i matematik som nu ska införas försvårar situationen ytterligare. Dags för en hållbar överenskommelse, skolan behöver arbetsro.

Nu börjar skolåret för en dryg miljon barn och unga liksom hundratusentals lärare. Det framstår i år tydligt att den lärarbrist som vi varnat för i åratal förvärrats. För att på kort sikt mildra den måste de lärare som försvunnit från skolan lockas tillbaka. Då är höjda lärarlöner en helt avgörande fråga.

Intervju med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om läraryrket, lärarbristen och nyanlända elever. Reporter: Cecilia Granestrand.

Hur ska Sverige få fler kompetenta lärare? Är lärarutbildningen tillräckligt bra och populär? Vad ska få en mattebegåvning att bli lärare och inte välbetald ingenjör? Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Cecilia Granestrand.

Varför skulle staten styra skolan bättre än kommunerna? Lärarnas Riksförbund får stöd av Skolkommissionen i sin kamp för mer statligt inflytande över skolan. Vad är det kommunerna inte klarar? Åsa Fahlén, ny ordförande i Lärarnas Riksförbund, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Cecilia Granestrand.

För att öka söktrycket till lärarutbildningarna och behålla de erfarna och skickliga lärarna som är verksamma i skolväsendet måste arbetsmiljön förbättras avsevärt. Annars kommer alla andra satsningar att falla platt, skriver Isak Skogstad i en replik till Helene Hellmark Knutsson.

Lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan och de lägger grunden för vårt samhällsbygge. För att möta den lärarbrist Sverige står inför måste vi arbeta tillsammans på alla nivåer, skriver Helene Hellmark Knutsson som bjuder in till regionala dialogmöten.

Regeringen Reinfeldt genomförde viktiga reformer som lärarlegitimationen, karriärtjänsterna och den nya lärarutbildningen. Partiet säger numera också ja till den statliga lärarlönesatsningen och ökat statlig inflytande över skolan, vilket är välkommet. Men mer måste till om Moderaterna vill behålla ett kunskapsperspektiv också framöver på skolan.

Nu är lärarlönelyftet färdigförhandlat och vi kan konstatera att skolledare innefattas, men inte alls i den omfattning som Sveriges Skolledarförbund har yrkat på. Vi tar vårt ansvar för resultatet i förskola och skola och vårt budskap är tydligt: investera i skolledarnas löner.

Även om regeringen satsar på välfärdsområdet i vårbudgeten och prioriterar skolan så räcker inte det. Ska man klara att vända de sjunkande kunskapsresultaten och samtidigt ge alla nyanlända elever en bra undervisning kommer det att krävas väldiga investeringar.

Min övertygelse är att vi kan vända utvecklingen i den svenska skolan och klara de utmaningar den står inför. Det handlar om att vända på varje sten och se vad som kan bli bättre. I det arbetet har utvecklingen av lärarnas karriärtjänster en nyckelroll.

Vi ser tre utmaningar för den svenska skolan, där kommunpolitikerna sitter på en stor del av lösningen. Det är kommunerna och deras förtroendevalda som skapar förutsättningar för skolan och för lärarna att göra ett så bra jobb som möjligt.

Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år - utvecklingen måste vändas. Stora satsningar måste göras och det är viktigt att kommunerna och andra huvudmän nu använder de pengar som staten avsatt på ett sätt som förstärker läraryrkets attraktivitet och gör att fler elever når målen.

Lärarbristen slår över hela landet, men allra störst är den i Stockholms län. Här kommer 16 000 lärare behöva rekryteras till år 2019. Vi kräver nu omtag och tydligare prioriteringar från den nya majoriteten i Stockholms stadshus.

Självklart är det viktigt att ha behöriga och legitimerade lärare i verksamheten, skriver Peyman Vahedi och Majed Safaee i en slutreplik till Isak Skogstad.

Kan man få personal att arbeta på en oljerigg ute på Atlanten kan en man få en lärare att söka sig till en glesbygdsort, skriver Isak Skogstad, ordförande i Lärarnas Riksförbund studerandeförening, i en replik.

Hur dålig är den svenska skolan? Och vem kan förbättra den? Skolresultaten sjunker och skolan har drabbats av Pisa-chock. Är eleverna lata? Eller har lärarna gett upp? Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Maria Ottoson.

Att Stockholms stad rödgrönrosa majoritet nu avbryter satsningen på att höja lärarnas löner är inte bara ett tydligt valsvek; det är också olyckligt för hela skolans utveckling. I bästa fall är det ett förlorat år. I värsta fall riskerar arbetet med att göra läraryrket mer attraktivt helt stanna av.

Kommunaliseringen av den svenska skolan var ett ödesdigert misstag. Det svenska skolsystemet har gått från att ha varit ett internationellt föredöme för likvärdighet, till att bli ett avskräckande exempel på hur ett skolsystem kan vanvårdas.

Häromdagen kom OECD med sin rapport om den svenska skolan. Där konstateras att den har stora problem. Rapporten hade knappt hunnit hamna på skrivbordet innan Moderaterna påstår att OECD ger partiet rätt i sin skolpolitik. Inget kan vara mer fel än det påståendet. Studien är spiken i kistan för alliansens skolpolitik.

I debatten om den nya OECD-rapporten sägs att problemet med den svenska skolan är att den saknar central styrning. Men det är en felsyn. Alltför många reformer har lett till att staten redan styr över innehållet i skolan. I stället behöver vi nu skapa ekonomiska förutsättningar för skolutveckling runtom i landet.

Kanske är OECD-rapporten starten på en mer faktabaserad skoldebatt och kanske är detta vändpunkten – men det beror på vad vi gör av den. OECD-rapportens bästa del handlar om läraryrket och här finns saker som regeringen borde sätta i gång med direkt.

När en förstelärare inte erbjuds mer än några hundralappar i lönepremie för att ta på sig ansvar som biträdande rektor kommer många att tveka. Vi får redan nu sådana signaler. Men utan skickliga och motiverade skolledare riskerar vi att inte alls få den avkastning av de omfattande skolsatsningarna som vi skulle kunna få och som eleverna förtjänar.

De skolsystem i världen som är mest jämlika har också högst kunskapsresultat. En jämlik skola som ger alla elever samma livschanser är därför inte bara rätt, det är också smart.

Att skolledarna exkluderas i den planerade satsningen på höjda löner i skolan kan Sveriges Skolledarförbund inte acceptera. Skolledarna, som har det övergripande ansvaret för verksamheten, måste omfattas av satsningen om den ska fungera, skriver förbundsordföranden i ett öppet brev till ansvariga ministrar:

Nu sällar sig skolborgarrådet Olle Burell i Stockholm till den socialdemokratiska traditionen av att avstå skol- och lärarsatsningar när de verkligen har makten. Det som nu föreslås som en genomsnittlig löneökning för stadens lärare innebär ett förlorat år för uppvärderingen av läraryrket.

Nu måste Stockholms skolborgarråd Olle Burell stå upp och visa att han menar allvar med sitt tal om att höja lärarnas löner. Det Stockholm gör, prioriterar och signalerar är av största vikt för skolans utveckling i hela landet.

Nu är Timbro ute och cyklar. Och de riskerar att undergräva grunderna för det svenska kunskapssamhället sammanfattat i devisen ”Ett litet land behöver stora kunskaper”.

Miljöpartiet vädjar om borgfred om skolan. Men det är problematiskt att Gustav Fridolin verkar ha gett upp tanken på att torgföra en självständig skolpolitik. Ska en olämplig lärares anställningstrygghet ställas mot ett barns rätt till bra undervisning? Till och med brittiska Labour vet svaret.

Skillnaderna mellan kommunernas skolresultat fortsätter öka. Då räcker det inte att lappa och laga – det krävs mer för en likvärdig skola. Därför är regeringens satsning på att stärka likvärdighet och jämlikheten i skolan alldeles otillräcklig. Det som krävs är en nationell finansiering av skolan för att se till att alla elever får samma chans - oavsett var man bor.

Vi har tydliga krav på vad som måste göras de hundra första dagarna på skolans område av den nya regering som nu tillträder. Gustav Fridolin har nu en stor uppgift framför sig på utbildningsdepartementet, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Nyckeln till kunskap finns hos skickliga lärare och skickliga lärare ska ha bra betalt. Tiden då lärare var lågavlönade är förbi i Stockholm. I stället vill jag att Stockholms lärare ska ha högst löner i landet.

Det är nyttigt att jämföra och lära sig av varandra. Det finns också ett antal kommunrankingar som fyller en viktig funktion i det kommunala utvecklingsarbetet. Men allt för många har enbart syftet att bilda opinion för den egna organisationens hjärtefrågor, så också Lärarförbundets skolranking.

Det går inte att lyfta ut enskilda kriterier i Lärarförbundets skolundersökning och använda dem som förklaring till varför en kommun placerar sig bra eller dåligt. Det är arbetet med skolan sammantaget som avgör, skriver Lärarförbundets samhällspolitiska chef i en replik.

En sak tycks förena alla som värnar om den svenska skolan. Insikten om att lärarna som yrkesgrupp har för låg status – och att detta behöver ändras. Men kommunernas sätt att gång på gång upphandla lärarvikarier med skamligt låga löner visar att i praktiken är frågan om lärarnas kvalitet och status oviktig.

Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner är ett modigt utspel under valrörelsens sista dagar. Höjda lärarlöner är nog den fråga som lärarfacket drivit allra hårdast. Ändå visar deras egen undersökning tydligt att höga lärarlöner inte skapar bra skolkommuner. Det gör inte heller högre lärartäthet eller en högre andel utbildade lärare.

Eleverna har mindre kunskap – så varför ska lärarna ha högre lön? Ger dåliga löner dåliga lärare? Skulle bättre löner ge bättre lärare? Eller ska resultatet komma först och lönehöjningarna sen?Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, intervjuas av Johan Delby, journalist Dagens Samhälle..

Ett av skolans största problem är debatten om den. Varför lyssnar inte politikerna till vad lärarna har att säga? Har vi så låg status att vi inte är värda det? skriver flera lärare.

Läget i den svenska skolan är akut. Fyra av tio lärare överväger att lämna yrket på grund av de dåliga lönerna. Generella löneökningar skulle höja yrkets status och attrahera fler till lärarutbildningarna, tror Handelskammaren.

Visst är det bra med mindre klasser. Men förslaget riskerar att leda till lärarbrist och att fler obehöriga lärare måste fylla luckorna, varnar två utredare på Saco.

Kommunerna måste ta ansvar och höja lärarlönerna i de lokala löneförhandlingar som just nu sker. Lärarnas Riksförbund vill ha generella löneökningar, höjda ingångslöner, fler karriärtjänster samt riktade statsbidrag för att höja lärarlönerna.