Lärarlönelyftet

Den rödgröna regeringen har utformat reglerna kring lärarlönelyftet så att det exkluderar huvudmän som endast driver förskolor. I praktiken innebär detta i huvudsak privata aktörer i form av företag, personalkooperativ och föräldrakooperativ.

I gymnasieskolan finns en grupp lärare som inte har tillgång till det av regeringen utlovade Lärarlönelyftet, trots att eleverna jämställs med andra elever när de söker till svenska högskolor och universitet. Det handlar om de lärare som undervisar på IB-programmen.

Lön diskuteras nu flitigt i landets lärarrum. Vilka lärare är egentligen värda den statligt finansierade lönehöjning som kallas lärarlönelyftet? Regeringen har gett landets skolledare en delikat uppgift - ett stort antal lärare blir helt utan höjning. Rättvisast vore därför att premiera lärare med många år i yrket.

Lärarlönelyftet splittrar lärarkåren och slår sönder den lokala lönestrukturen. Hård kritik riktas nu mot regeringens satsning på högre lärarlöner. – Det är en halvmesyr, säger Mikael Wahlberg, rektor på Ekenässkolan i Eslöv.

Lärare som visat att de lever upp till ett eller flera av de kriterier som gäller ska kunna få ett rejält lönelyft. Detta utan att för den skull behöva ta på sig några nya arbetsuppgifter. Det är undervisning och ansvar för utveckling av undervisningen som ska premieras.

När parterna kom överens om hur satsningen lärarlönelyftet skulle göras lämnades stora möjligheter till lokal utformning, skriver Stefan Koskinen, Almega, i en replik till Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Nu börjar skolåret för en dryg miljon barn och unga liksom hundratusentals lärare. Det framstår i år tydligt att den lärarbrist som vi varnat för i åratal förvärrats. För att på kort sikt mildra den måste de lärare som försvunnit från skolan lockas tillbaka. Då är höjda lärarlöner en helt avgörande fråga.