Lärarlegitimation

Dagens Samhälle har en stolt tradition av att kartlägga brännande frågor för beslutsfattare i offentlig sektor. Hittills i år har redaktionen borrat i ett trettiotal olika fenomen på djupet – här är sex av de mest lästa granskningarna.

”De har hört att vi har Sveriges bästa skola”. Ryktet går om den lilla värmländska kommunen där så gott som alla lärare har rätt kompetens. Skolor i glesbygd har annars svårt att rekrytera, visar DS granskning.
• Hela listan: Så ser lärarbehörigheten ut i din kommun.
• Oväntade kommuner i topp.
• Kommunen i botten – ”Skolan inte likvärdig.”

Tuffa misslyckanden i klassrummet hör numera till lärarnas vardag. Kanske handlar det om att centrala kunskaper saknas i lärarutbildningen?

Vi ser en risk att legitimationsreformen urholkas från flera håll, skriver Anders Linde-Laursen, Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén. Debattsvepet handlar också om ätstörningsvården, pensioner och gårdsförsäljning av alkohol.

Det är dags för Moderaterna att börja leverera lösningar på lärarbristen och komma underfund med vad skolans bristande likvärdighet bottnar i. Våga ge er på skolans grundproblem i stället för att försöka bota symptomen, skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inför Moderaternas Sverigemöte.

Vi vet att lärare har ett av de tuffaste men också ett av de viktigaste uppdragen du kan ha i Sverige i dag. Det är uppenbart att vi från politikens sida behöver agera både på nationell och lokal nivå för att skapa bättre förutsättningar inom läraryrket, replikerar centerpartisterna Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen.

Lärarbristen har lett till katastrofala konsekvenser för skolan och hela det svenska samhället. Därför måste all kraft läggas på att vända utvecklingen. Centerpartister, det är ert ansvar att vakna och agera i den här frågan, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inför Centerpartiets kommundagar.

Arbetslivet förlängs, men det betyder inte att alla kan eller vill vara kvar i samma yrke under hela arbetslivet. Ett sätt att minska lärarbristen är att aktivt rekrytera yrkeserfarna akademiker till läraryrket, skriver Moderaternas före detta skoltalesman Sten Tolgfors som föreslår ett ett akademikerpaket för att öka lärarrekryteringen.

Vi i Förskoleupproret undrar, allt annat än stilla, hur Lärarnas Riksförbund kan ställa sig bakom förslaget på en tioårig grundskola när forskning så tydligt talar för att det är en dålig idé, frågar upprorets ledningsgrupp.

Det är svårt att förstå att Lärarnas riksförbund så enträget kritiserar Skolverkets stöd till obehöriga lärare. Ett stöd som kan bidra till att fler barn och elever kan få bättre kvalitet i undervisningen här och nu.

Det nya lagkravet på legitimation för att få undervisa i fritidshem ökar trycket på kommunerna. Men genom att praktisera undantagsregler kan huvudmännen slippa bannor från Skolinspektionen.

Kommuner, gör inte om samma misstag med fritidshemmen som med förskolan genom att enbart tillsvidareanställa lärare med legitimation. Ta i stället vara på den yrkesutbildade personal som redan arbetar inom fritidsverksamheten, manar Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin och utredare Kerstin Mikaelsson.

En ensam legitimerad lärare i fritidshem – som får ta pedagogiskt ansvar för flera fritidshem. Så kan kommunerna klara det nya lagkravet på legitimation i fritidshemmet.

I över en tredjedel av landets kommuner finns ingen behörig lärare i ett eller flera ämnen i grundskolan. Moderna språk är hårt drabbade. Där kan fjärrundervisning underlätta – men regelverket bromsar utvecklingen, enligt SKL.

Lärarbehörigheten i grundskolan minskar, men lärarbristen slår olika i olika ämnen. Utforska kartan och se lärarbehörigheten i varje ämne i grundskolan i Sveriges samtliga kommuner.

I sommar införs krav på lärarlegitimation på fritidshemmet. Samtidigt som bristen på fritidspedagoger är rekordstor. De kommuner som inte lever upp till kraven kan fällas av Skolinspektionen.

Bara 5 procent av anmälningarna mot legitimerade lärare blir fall för Lärarnas ansvarsnämnd. Ett problem är att huvudmannens dokumentation av det inträffade ibland brister, vilket även kan leda till långa handläggningstider.

Det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation, skriver Christian Carlsson (KD) i en slutreplik.

Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD).

Att vi vill ha lärarassistenter och socialpedagoger betyder inte att vi inte vill ha fler lärare, skriver Lärarförbundet i en replik till Svenskt Näringsliv.

Studentmedarbetaravtal för lärarstudenter skulle lösa upp en hel del knutar i mottagandet av asylsökande och nyanlända barn i skolan. Sveriges Skolledarförbund uppmanar lärarorganisationerna och Sveriges Kommuner och Landsting att sätta sig ner och komma överens.

Ser vi på några års sikt så skulle det vara förödande om vi inte hade infört lärarlegitimationer. Då hade elever fortsatt få utbildning av lärare som inte själva är utbildade. Det kan ingen tycka är bra. Inte heller Timbro, skriver Bo Jansson i en slutreplik.

Vår rapport visar att sambandet mellan hög andel behöriga lärare och goda skolresultat är svagt. Legitimering av lärare rätar inte frågetecknen inom Sveriges skolsystem, skriver Johan Ingerö, Timbro, i en replik.

Dåliga kunskaper om skolan och lärarnas uppdrag försvårar en konstruktiv debatt om lärarlegitimationer. Timbro väljer fel måltavla när de nu rasar mot lärarlegitimationsreformen, skriver Bo Jansson, ordf Lärarnas Riksförbund.

Alla elever har rätt att nå sin potential, oavsett var i landet de bor. Därför ska vi inte acceptera att lärarbristen på vissa skolor på landsbygden sänker kvaliteten på undervisningen. Olika lösningar med fjärrundervisning blir då avgörande för landsbygdsskolornas överlevnad.

En av oss som skriver den här artikeln har nu fyra vakanta tjänster som inte kan fyllas. Dessa lärare finns helt enkelt inte. I glesbygden får vi genom den akuta lärarbristen i vissa ämnen kombinerat med effekter av legitimations- och förstelärarreformerna allt svårare att rekrytera de lärare vi behöver.

SKL tar rekryteringsutmaningarna i skolan på allvar. Skolan behöver 150 000 nya medarbetare de närmaste tio åren och i vissa ämnen är det svårt att rekrytera legitimerade lärare, replikerar SKL:s vd Håkan Sörman.

Med tanke på lärarbristen väcker det oro att Lärarförbundet och SKL flaggar för att det finns skäl att ytterligare skjuta på kravet på lärarlegitimation, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).

Sveriges satsningar på små klasser och hög lärartäthet är fel väg att gå visar internationella erfarenheter. En höjning av lärarlönen med 10 000 kronor skulle ge mycket bättre resultat, skriver Per Tryding och Gustaf Lorentz på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren.

Det behövs fler ingångar till läraryrket och tydligare krav på framtidens lärare. Genom att skilja lärarexamen från lärarlegitimationen och införa ett legitimeringsprov för lärare kan Sverige uppnå båda dessa mål, skriver George Leef och Per Tryding.

Många grund- och gymnasieskolor riskerar ett mångårigt kaos med vikarier och lärarlösa lektioner när lärarlegitimationen införs fullt ut år 2015. Ett tungt ansvar vilar på kommunerna att hantera situationen. Tyvärr är många dåligt förberedda på problematiken.

Lärarlegitimationerna för med sig en rad oväntade och oönskade bieffekter. 20 000 erfarna lärare riskerar att tvingas bort från yrket och kommunerna står inför enorma kostnadsökningar som många ännu inte insett vidden av.

Beslutet att skjuta upp införandet av lärarlegitimationen är en besvikelse för alla oss som vill höja läraryrkets status och säkerställa kvaliteten i undervisningen i de svenska skolorna.