Satsa rejält på fler alternativa vägar till förskollärarexamen, till exempel genom arbetsintegrerade utbildningar och validering, kräver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Sex av tio skolledare har mindre pengar att bedriva verksamhet för än förra året. Sveriges kommuner klarar inte av att finansiera skolväsendet och garantera likvärdigheten. Därför måste staten ta över ansvaret, skriver Lärarförbundet Skolledare.

Efter flera års väntan finns äntligen ett förslag från regeringen som syftar till att införa ett så kallat professionsprogram för lärare. Men tyvärr är regeringen på väg att missa en historisk möjlighet att bygga upp ett program med rätt utformning. Med vissa justeringar kan dock professionsprogrammet bli något riktigt bra för svensk skola, skriver Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet.

Det står naturligtvis medlemmar och förtroendevalda fritt att uppmana ledningen lärarförbunden att driva ännu kraftfullare opinion mot skolor som drivs av aktiebolag. Men skoldebatten skulle må bra av ett mer sansat tonläge, replikerar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog.

Lärarförbunden behöver från centralt håll höja sina röster och vara med i arbetet att punktera den böld som välfärdsparasiterande koncernskolor utgör, skriver flera medlemmar och förtroendevalda från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund

När varje enskild kommun bestämmer hur mycket resurser som ska läggas på utbildning kommer resurserna ofrånkomligen att variera. Ett likvärdigt och jämlikt skolväsende kräver ett nationellt grepp, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Alla barn ska ha rätt till en lugn studiemiljö, höga förväntningar och kunskapsinriktade lektioner. Och alla ska kunna välja skolor, slutreplikerar Timbros Benjamin Dousa och Kajsa Dovstad.

Timbros debattartikel är mer präglad av driftsformsförsvar än den kvalitetsdiskussion tankesmedjan säger sig vilja föra, replikerar Johan Ernestam utredare på Lärarförbundet.

Oavsett om det blir regeringens eller oppositionens förslag till budget som antas av riksdagen borde mer resurser tillföras skola och utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Bristerna i likvärdighet, kompetensförsörjning och personaltäthet i förskolan lägger hinder i vägen för att införa ett obligatorium för femåringar. Vi uppmanar därför regeringen att inte gå vidare med förslaget, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det blev inget läraravtal på utsatt tid. Men en överenskommelse kan vara inom räckhåll. ”Med lite mer tid kanske vi kan ro det här i hamn”, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand vill inte kommentera förslaget från Lärarnas Riksförbund (LR) om en ny federation för Sveriges lärare. ”De valde att göra en egen utredning. Då är det inte min sak att tycka till om deras interna processer.”

Lägg ned Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR) och samla lärarkåren i federationen Sveriges Lärare. Det föreslår LR:s utredare Andreas Mörck. ”I stället för att tävla om varandras medlemmar behöver vi samla lärarna och maximera den fackliga kraften”, säger han.

För att säkra kvaliteten i förskolan behövs en omstart som innebär att kompetensförsörjningen säkras, arbetsvillkoren görs hållbara och finansieringen uthållig. Ett viktigt och första steg vore en genomgripande utredning som har mandat att föreslå åtgärder, skriver riksdagsledamoten Noria Manouchi (M) och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Väljer Liberalerna att helt eller delvis blunda för nuvarande underfinansiering av skolan så är de på fel spår. I kommunerna är det inte sällan liberala politiker som medverkar till besparingar och nedskärningar. Här har Haddad en rejäl hemläxa att göra i sitt eget parti, slutreplikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Liberalerna välkomnar att Lärarförbundet som sista förbund inom skola i princip anslutit sig till vårt krav om statligt ansvar för skolan. Men det räcker inte att kräva ökat statligt finansiellt ansvar och fler öronmärkta statsbidrag, replikerar Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad (L).

Sveriges kommuner sparar på skolan. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande. Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Den stora kostnaden för kommunernas utbudsansvar är att det uppstår tomma platser på deras skolor, som i sin tur drar upp den skolpeng som kommunerna behöver betala till friskolorna. Ulla Hamilton glömde bort denna avgörande detalj i sitt försök att tillrättalägga bilden av finansieringen, replikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärare och skolledare ser nedskärningar mer eller mindre varje dag. Så har verkligheten sett ut de senaste åren. Att tydliggöra den verkligheten och samtidigt konstatera neddragningarna i budgeten för skolan är inte att ta ut svängarna. Det är den bistra vardagen Sveriges lärare står i, slutreplikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Tillsammans med riktade statsbidrag blir tillskottet till kommunsektorn över 40 miljarder kronor nästa år. Det är direkt oseriöst att hävda att dessa stora tillskott inte innebär ökade resurser till välfärden, replikerar utbildningsminister Anna Ekström (S) till Lärarförbundet.

En organiserad distansundervisning är något annat än dagens onlineundervisning. Den är både ett nödvändigt komplement samt en möjlighet till utveckling som att till exempel få tillbaka hemmasittare till skolan, slutreplikerar Per-Arne Andersson, SKR och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Sju av tio lärare uppger att utbrottet av det nya coronaviruset har gjort det svårt att lära eleverna det de ska. Det gäller särskilt lärare som gått över till digital undervisning. Riksdagen gör därför klokare i att lyssna på lärare och elever än på duon Andersson och Hamilton, replikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det är med stor besvikelse som vi konstaterar att utbildningsminister Anna Ekströms (S) löften om lägre förväntningar och krav på skolan fortfarande inte är infriade, replikerar förbundsordförandena för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Det våra politiker måste begripa är att det inte går att upprätthålla samma ambitionsnivå som vanligt när en fjärdedel av lärarna och en tredjedel av eleverna är sjuka eller i karantän. Det skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand, som ifrågasätter beskedet att Skolinspektionen ska granska skolorna mitt i brinnande coronakris.

Regeringens besked om att kommuner och regioner ska tillföras ytterligare 15 miljarder kronor är en bra början – men det räcker inte. Staten behöver använda sina ekonomiska muskler för att ge det privata näringslivet chansen att stärka upp omsorg, service och tekniskt stöd i kommunerna, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

De ökade statsbidrag som januaripartierna nu lovar till kommunerna är välkomna, men otillräckliga för att stoppa nedskärningarna i välfärd och utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi håller med Lärarförbundet om att vi måste bli många, men många blir vi genom facklig kamp – inte genom reklamkampanjer. Förbundet måste visa i handling att de tar fajten för våra arbetsvillkor, slutreplikerar Linnea Lindquist, Peter Majrud och Ingela Bursjöö.

Lärarfacken väljer att se Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare som ett hot mot de behöriga lärarna. För att skydda sin egen medlemskår ser de alltså hellre att eleverna får möta helt oförberedda lärare. Den attityden håller inte när mängder av lärare saknas, replikerar Ulla Hamilton vd för Friskolornas riksförbund till Lärarnas riksförbund.

Regeringen borde tillsätta ett nationellt skolpolitiskt råd som kan bli en naturlig instans för dialog kring förslag, utredningar och satsningar på skolområdet, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Arbetsbelastningen skulle minska, men nu sker det motsatta. Därför bör Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund driva frågan om avtalsbrott och säga upp HÖK18, skriver Linnea Lindquist, rektor och initiativtagare till Skolledarupproret.

Våra medlemmar går sönder på grund av att de har för mycket att göra på jobbet. Det nya läraravtalet fungerar inte och vi kan inte vänta med att agera, skriver 27 ordföranden och 10 huvudskyddsombud för flera av Lärarförbundets lokalavdelningar.

Kvaliteten på många av landets fritids är undermålig. Elevgrupperna är för stora och bristen på behöriga lärare akut, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarstudenter får alldeles för lite undervisningstid. Ersättningen till dessa är nu så låga att lärosätena ofta inte har råd att relatera utbildningsmomenten till läraryrket.

Komvux är svaret på många av de utmaningar som vårt samhälle har att lösa när det gäller integration, folkbildning och omställning på arbetsmarknaden. Därför måste utbildningsformen ges bättre förutsättningar, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Stockholms stad ger lärarna ett generellt lönepåslag på 2,4 procent i år – trots att det går rakt mot skrivningarna i det nya läraravtalet. – Det var enda sättet att hinna få ut lönerna under 2018, säger personalchef Astrid Gadman i Stockholms stad.

För att möta det utbildningsbehov som finns hos yrkesverksamma föreslår TCO och Lärarförbundet att högskolan ges ett förstärkt och förtydligat omställningsuppdrag. Det behövs ett samlat grepp om alternativa utbildningar till lärare.

Många lärare är besvikna över det nya avtalet. Nu är det upp till bevis för kommunerna, säger Lärarnas riksförbunds ordförande.

Den stora svagheten i det svenska systemet är att kommuner med stora utbildningsutmaningar inte får tillräckligt ekonomiskt stöd. Det gäller företrädesvis landsbygdskommuner. Kostnadsutjämningsutredningens förslag är ett välkommet steg i rätt riktning, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Under tisdagen (19/6) fattar riksdagen beslut om att förskolechefer i fortsättningen ska benämnas rektorer och också genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Det är ett efterlängtat erkännande av förskolechefens kompetens och ansvar, skriver representanter för Moderaterna och Lärarförbundet.

Utöver rent humanitära skäl för att genomföra förslaget om gymnasieasyl är det i dag svårt att genomföra återvändanden till Afghanistan. En stor del av de asylsökande kommer att vara kvar i Sverige under lång tid. De partier som vill rösta ner förslaget blir svaret skyldig vilken lösning de vill se i stället, skriver ordförandena för TCO, Lärarförbundet och Vision.

Den nya läroplan för förskolan som regeringen aviserat måste göra förskolans två yrkesroller tydliga samtidigt som teamarbetets betydelse lyfts fram. Det förslag som Skolverket lämnat till regeringen fordrar därför vissa justeringar och förtydliganden, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar, skriver Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Efter jul inleddes förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för landets lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. Förhandlingarna har pågått i fyra månader, utan resultat. Vi har mött en motpart, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har som sin viktigaste fråga att ändra reglerna för hur man turordnar vid arbetsbristuppsägningar. Det har därför fattats ett gemensamt beslut om att gå till medling.

Sverige står inför en gigantisk lärarbrist. Till 2025 beräknas 65 000 lärare saknas och alldeles för få väljer att läsa en lärarutbildning. Fortsätter vi i den här takten kommer vi att sakna 80 000 lärare om 15 år. Det kommer få ödesdigra konsekvenser för vår samhällsutveckling. Därför måste rätt satsningar göras för att få fler till läraryrket, skriver Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

Vi oroas av att vår största motpart, Sveriges Kommuner och Landsting, inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter vi företräder. Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner, skriver företrädare för flera fackförbund.

Hans-Lennart Schylberg, förvaltningschef på Barn och utbildning i Uddevalla bemöter vår debattartikel och skriver att det är viktigt att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Samtidigt ställer han sig frågande till de kritiska fackliga reaktionerna kring detta. Vi frågar oss om vi och Hans-Lennart Schylberg lever i samma verklighet? Låt oss återigen vara mycket tydliga om vad detta handlar om. Det handlar om vår arbetsmiljö, ingenting annat, skriver Gunnar Hermansson, Lärarnas Riksförbund och Eva Carlsson, Lärarförbundet.

Lärare som har rätt förutsättningar att ge alla elever en bra undervisning är nyckeln för att fortsätta stärka kunskapsresultaten och likvärdigheten i svensk skola. Därför behövs fler insatser för att ge lärare och skolledare rätt förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete och utvecklas i sina yrken. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning samt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Sjukförsäkringen ger inte längre sjukskrivna den trygghet och möjlighet till rehabilitering och stöd för att kunna återgå i arbete som de borde få. Det drabbar våra medlemmar - lärare, sjuksköterskor och tjänstemän.

”Moderaterna ska bli det ledande skolpartiet”, sa förre partiledaren Anna Kinberg Batra när hon drog i gång Skolinitiativet för ett par år sedan. Nu hoppas Sveriges lärare på tydliga besked under den stundande partistämman: vilka politiska åtgärder anser Moderaterna och den nyvalda ledaren att skolan behöver?