Lärare som visat att de lever upp till ett eller flera av de kriterier som gäller ska kunna få ett rejält lönelyft. Detta utan att för den skull behöva ta på sig några nya arbetsuppgifter. Det är undervisning och ansvar för utveckling av undervisningen som ska premieras.

En ökning av den lärarhandledda tiden på lärarutbildningen, fler karriärtjänster, assistenter som avlastar lärarna samt mer undervisningstid i lågstadiet. Det är några av förslagen som vi moderater har kommit med för att öka läraryrkets attraktivitet och få fler att vilja utbilda sig till yrket.

När parterna kom överens om hur satsningen lärarlönelyftet skulle göras lämnades stora möjligheter till lokal utformning, skriver Stefan Koskinen, Almega, i en replik till Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Kompetensbristen i förskola och skola är ett faktum och situationen är värre än någonsin. Omsättningstakten bland skolledare och lärare ökar kraftigt i landet. Och ändringen i timplanen i matematik som nu ska införas försvårar situationen ytterligare. Dags för en hållbar överenskommelse, skolan behöver arbetsro.

Nu börjar skolåret för en dryg miljon barn och unga liksom hundratusentals lärare. Det framstår i år tydligt att den lärarbrist som vi varnat för i åratal förvärrats. För att på kort sikt mildra den måste de lärare som försvunnit från skolan lockas tillbaka. Då är höjda lärarlöner en helt avgörande fråga.

Att det saknas lärare har både lärar- och skolledarorganisationer hissat varningsflagg om i flera år nu, och det är inte utan en stor dos frustration jag ändå hör ”nu måste huvudmännen verkligen fundera på hur de ska locka till sig de bästa lärarna” i argumentationen. För även om vi rektorer blir bättre på att rekrytera, betyder det inte att lärarna blir fler.

Lärarbristen slår över hela landet, men allra störst är den i Stockholms län. Här kommer 16 000 lärare behöva rekryteras till år 2019. Vi kräver nu omtag och tydligare prioriteringar från den nya majoriteten i Stockholms stadshus.

Ser vi på några års sikt så skulle det vara förödande om vi inte hade infört lärarlegitimationer. Då hade elever fortsatt få utbildning av lärare som inte själva är utbildade. Det kan ingen tycka är bra. Inte heller Timbro, skriver Bo Jansson i en slutreplik.

Vår rapport visar att sambandet mellan hög andel behöriga lärare och goda skolresultat är svagt. Legitimering av lärare rätar inte frågetecknen inom Sveriges skolsystem, skriver Johan Ingerö, Timbro, i en replik.

Dåliga kunskaper om skolan och lärarnas uppdrag försvårar en konstruktiv debatt om lärarlegitimationer. Timbro väljer fel måltavla när de nu rasar mot lärarlegitimationsreformen, skriver Bo Jansson, ordf Lärarnas Riksförbund.

Låt ett Institut för lärar- och skolledarutveckling överta Skolverkets kompetenshöjande funktioner. Insatser på detta område har stora möjligheter att verka statushöjande för skolsektorn och göra yrkena attraktiva även för studenter med höga meritvärden, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.