Lärarbrist

Lågstadieelevernas skoldagar ska bli längre – och ägnas mer åt matematik och svenska. Det föreslår regeringen, som nu ger Skolverket i uppdrag att se över hur det ska kunna genomföras.

Utan attiydförändring – ingen personal. Det menar framtidsspanaren Troed Troedson som tycker att det är dags att kommunerna slutar racka ner på sig själva. Och så ger han exemepel på hur offentlig sektor kan bli mer agil.

Mellanstadiet på Nya Raketskolan i Kiruna öppnar igen på onsdag efter skyddsstoppet. En handlingsplan för att åtgärda lärarbristen har tagits fram. ”Vi håller på med rekryteringar och har fått ett stort antal sökande”, säger skolchefen Viktoria Björklund.

Lärarbrist och ohållbar arbetsmiljö på Nya Raketskolan i Kiruna gör att över 200 elever får stanna hemma efter huvudskyddsombudets skyddsstopp. Förvaltningschefen stöder fackets agerande: ”Människor ska inte bli sjuka av jobbet.”

”De har hört att vi har Sveriges bästa skola”. Ryktet går om den lilla värmländska kommunen där så gott som alla lärare har rätt kompetens. Skolor i glesbygd har annars svårt att rekrytera, visar DS granskning.
• Hela listan: Så ser lärarbehörigheten ut i din kommun.
• Oväntade kommuner i topp.
• Kommunen i botten – ”Skolan inte likvärdig.”

Det är stor skillnad i lärarbehörighet mellan kommunala och privata grundskolor, visar Dagens Samhälles genomgång av vårens statistik. På var femte friskola saknar majoriteten av lärarna rätt kompetens, bland kommunala skolor är motsvarande siffra 5 procent.
• Lista: Så ser lärarbehörigheten ut på nästan 3 000 skolor.
• Koncernen sticker ut – många skolor med få behöriga lärare.
• Friskolornas riksförbund: Det kan vara förklaringen.

9 procent behöriga lärare på en skola – 100 på en annan. Det är skilda världar i landets klassrum, visar DS granskning. Högutbildades barn har mycket större chans att undervisas av legitimerad personal. ”Klassamhället cementeras”, kommenterar kommunalråd.
• Botkyrkas superlärare rycker ut för att stötta svaga skolor.
• Tricken Västerås tar till för att locka kompetens.
• Listor: Här är skolorna med högst/lägst andel behöriga lärare.

Samarbeten med auktoritära stater kan komma till nytta, skriver analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Bo Rothstein vill förbjuda bokbål. En annan professor anser att kompletterande lärarutbildning för akademiker är för kort. Debatten handlar även om skolsegregation.

Hur får man 500 akademiker att söka 40 utbildningsplatser för att bli lärare? Det vet stiftelsen Teach for Sweden som vill hjälpa fler elever att klara skolan. ”Våra lärare väljer att jobba på de mest utsatta högstadieskolorna”, säger chefen Ida Karlberg Gidlund.

Skolverket spår i sin nya prognos att det kommer att saknas 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035. Det är en mycket mindre brist än i den föregående prognosen för två år sedan.

Det är dags för Moderaterna att börja leverera lösningar på lärarbristen och komma underfund med vad skolans bristande likvärdighet bottnar i. Våga ge er på skolans grundproblem i stället för att försöka bota symptomen, skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inför Moderaternas Sverigemöte.

Lärarnas Riksförbund och Centerpartiet är överens om en sak – stora reformer tar lång tid att sjösätta. Därför har vi ingen tid att spilla. Men under tiden får centerpolitikerna bjuda till så att också centerstyrda kommuner blir attraktiva för lärarna, slutreplikerar Lärarnas Riksförbund ordförande Åsa Fahlén.

Vi vet att lärare har ett av de tuffaste men också ett av de viktigaste uppdragen du kan ha i Sverige i dag. Det är uppenbart att vi från politikens sida behöver agera både på nationell och lokal nivå för att skapa bättre förutsättningar inom läraryrket, replikerar centerpartisterna Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen.

Lärarbristen har lett till katastrofala konsekvenser för skolan och hela det svenska samhället. Därför måste all kraft läggas på att vända utvecklingen. Centerpartister, det är ert ansvar att vakna och agera i den här frågan, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inför Centerpartiets kommundagar.

Regeringen föreslår att skolor ska få större möjligheter att använda fjärrundervisning. Även yngre elever borde omfattas, anser SKR.

Ny statistik som Lärarnas riksförbund publicerar visar på en svag löneutveckling för lärare. I snitt låg lönehöjningen på 2,6 procent i fjol för våra kommunalt anställda medlemmar. Det är den lägsta ökningen sedan 2012. Sämst i klassen var Danderyds kommun med en ynka snittökning på 1,67 procent, skriver förbundets ordförande ​Åsa Fahlén.

Arbetslivet förlängs, men det betyder inte att alla kan eller vill vara kvar i samma yrke under hela arbetslivet. Ett sätt att minska lärarbristen är att aktivt rekrytera yrkeserfarna akademiker till läraryrket, skriver Moderaternas före detta skoltalesman Sten Tolgfors som föreslår ett ett akademikerpaket för att öka lärarrekryteringen.

I Uppsala län behövs 16 procent fler lärare och förskollärare om 13 år. I Västernorrland minskar däremot antalet tjänster, visar Skolverkets prognos.

Vi vet att det är i skolan vi lägger grunden för ett starkt samhälle, det kräver fler kunniga och kompetenta lärare och en bättre lärarutbildning. Nu inleder vi en reformering av lärarutbildningen, skriver ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S).

Barn med autism och adhd slås ut från skolan och står utan någon framtid. Risken är nu hög att de blir ännu fler. Det är ovärdigt ett land där politikerna säger sig värna mänskliga rättigheter och där likvärdigheten är ett honnörsord, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention.

Allt för få rektorer arbetar kvar på samma ställe tillräckligt länge. Det visar nya siffror från Lärarförbundet Skolledare. Täta rektorsbyten är ett hinder för skolutveckling och ett problem för lärare och övrig personal. Allt drabbar i slutändan eleverna, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Att riksdagen öppnar på Skolans dag är en händelse som ser ut som en tanke. Ni som är riksdagsledamöter bör ägna det kommande året åt att lösa skolans verkliga problem, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Förbättra arbetsvillkoren och höj lönerna: Då kommer lärarna att strömma till. Målet måste vara att alla elever möts av en behörig och legitimerad lärare i klassrummet, slutreplikerar ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Det är svårt att förstå att Lärarnas riksförbund så enträget kritiserar Skolverkets stöd till obehöriga lärare. Ett stöd som kan bidra till att fler barn och elever kan få bättre kvalitet i undervisningen här och nu.

Lärarfacken väljer att se Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare som ett hot mot de behöriga lärarna. För att skydda sin egen medlemskår ser de alltså hellre att eleverna får möta helt oförberedda lärare. Den attityden håller inte när mängder av lärare saknas, replikerar Ulla Hamilton vd för Friskolornas riksförbund till Lärarnas riksförbund.

Syftet med Lärarförbundets kampanj är att skapa opinion för lärares betydelse och att öka den fackliga kraften.

Det går att lösa lärarbristen. Genom bättre arbetsmiljö och löneutveckling kan vi locka de bästa till läraryrket, slussa in ämneskunniga akademiker och få utbildade lärare som slutat att återgå till skolan. Men Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare riskerar snarare att stjälpa än hjälpa situationen, skriver ordföranden för Lärarnas riksförbund Åsa Fahlén.

Lärarförbundet liknar alltmer en pr-byrå, vilket understryks av en rikstäckande reklamkampanj med kändisar. Förbundet ska ta kampen för bättre arbetsvillkor och den sker inte via reklamkampanjer för miljonbelopp.

Nio av tio föräldrar tycker att det är viktigt med behöriga lärare. Men lärarbristen fortsätter växa. Det är mer än hög tid för politikerna att börja agera mer kraftfullt, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Var fjärde kommun tycker att lärarläget inför höstterminen är bättre än vad det varit tidigare år. En av dessa är Överkalix, som lockar lärare med dubbla månadslöner.

Två av Sveriges tongivande skolpolitiker, Gustav Fridolin (MP) och Jan Björklund (L), har försvunnit från den politiska scenen. Då är det extra viktigt att skolpolitiken inte försvinner från partiledarnivån. I kväll förväntar vi oss att Liberalernas nyvalda partiledare Nyamko Sabuni lyfter fram skolpolitiken på främsta plats. Det gör i alla fall väljarna.

Regeringen borde tillsätta ett nationellt skolpolitiskt råd som kan bli en naturlig instans för dialog kring förslag, utredningar och satsningar på skolområdet, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Om vi ska få ”hållbara” lärare måste skolans arbetsgivare ta sitt ansvar och se till att alla nyblivna lärare får den bästa tänkbara introduktionen till läraryrket, skriver Rebecca Roth och Åsa Fahlén.

Nedläggningen av en skola i Leksand har vållat stor debatt och upprörda känslor. Dagens Samhälle har talat med föräldrar, politiker och förvaltning. Ingen verkar riktigt nöjd med kompromissen att lägga ned Djura skola.

Antalet små skolor har minskat stadigt sedan 2012. Under samma period har antalet skolor med över 400 elever ökat. Skollagen gör det svårt för de minsta skolorna att klara sig, säger experter.

Nu är det hög tid att investera i de 40 000 elevassistenter, lärarassistenter och fritidsledare som utgör en så viktig del av skolan.

Allt färre av de anställda i förskolan är förskollärare. Sedan 2014 har andelen med förskollärarexamen minskat från 42,5 till 39,6 procent, visar ny statistik från Skolverket.

Socialdemokraterna borde göra mer för att återskapa en likvärdig skola i hela landet där alla elever får undervisas av utbildade lärare, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand inför S-kongressen.

I över en tredjedel av landets kommuner finns ingen behörig lärare i ett eller flera ämnen i grundskolan. Moderna språk är hårt drabbade. Där kan fjärrundervisning underlätta – men regelverket bromsar utvecklingen, enligt SKL.

Lärarbehörigheten i grundskolan minskar, men lärarbristen slår olika i olika ämnen. Utforska kartan och se lärarbehörigheten i varje ämne i grundskolan i Sveriges samtliga kommuner.

De kommuner som nu väljer att göra besparingar och nedskärningar i skolan för att täcka sina underskott lurar sig själva. Långsiktigt vinner hela samhället på att investera i en bättre skola, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Nu måste skolans huvudmän ta sitt ansvar för lärarlönerna så att lärarna stannar kvar i yrket, uppmanar Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Skolans största och mest skriande problem är lärarbristen och måste vara regeringens mest prioriterade fråga, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara, som lämnar en att göra-lista till nya utbildningsministern Anna Ekström.

Vårt ställningstagande om fjärrundervisning handlar inte om att vara en lättsinnig opposition, som Johanna Jaara Åstrand skriver i en replik (27/11). För Moderaternas del handlar det om att skapa bästa möjliga skola för så många elever som möjligt.

Jag kan se att Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i mångt och mycket tycker lika kring lärarutbildningen och skolan generellt. Låt oss samarbeta för att lösa lärarkrisen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Hur behåller vi våra lärare och hur rekryterar vi fler? Det enkla svaret är: lyssna på lärarna och sluta prata om problemet som olösligt. Konkret måste arbetsgivare se till att lärare som stannar kvar på en skola också får marknadsmässiga löner.

Det är väl belagt att distansundervisning generellt sett medför sämre kunskapsresultat än undervisning med en närvarande lärare. Ett skarpare oppositionsparti borde därför ha valt att ifrågasätta regeringens lättsinniga politik för att till varje pris öka fjärrundervisningen, replikerar förbundsordföranden för Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand.

I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Svenskt Näringslivs utbildningspolitiska expert Johan Olsson och skolpolitiska expert Karin Rebas.

Fjärrundervisning gör att fler elever, oavsett var i landet de bor, kan få undervisning av hög kvalitet av behöriga lärare. Därför välkomnar Moderaterna Skolverkets förslag om att fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen än i dag.

För att möta det utbildningsbehov som finns hos yrkesverksamma föreslår TCO och Lärarförbundet att högskolan ges ett förstärkt och förtydligat omställningsuppdrag. Det behövs ett samlat grepp om alternativa utbildningar till lärare.

Hitta en lärare – få 15 000 kronor i bonus! Det löftet har gett Borås stad 43 nya behöriga lärare. Nu erbjuds hittelön även till dem som tipsar om en socionom, fysioterapeut, arbetsterapeut eller sjuksköterska.

Lärarbristen innebär att lärarlönerna stiger kraftigt. Det är bra, men det betyder också att det blir mer attraktivt för lärare som undervisar i blivande lärare på högskolan att ta jobb i grundskolan och gymnasiet. Med lärarbrist på lärarutbildningen lägger vi krokben för skolans bemanning också framöver. Den regering som så småningom tillträder måste drastiskt öka anslagen till institutioner som utbildar lärare, skriver prefekten B-O Molander.

Enligt en ny undersökning från Lärarförbundet är en bra skola avgörande för två av tre föräldrar vid valet av bostadsort. Ska kommunerna klara rekryteringen av kompetent arbetskraft så måste de prioritera en skola av hög kvalitet, skriver förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Den som på allvar vill minska lärarbristen borde inte attackera friskolorna. En oberoende arbetsmiljöundersökning visar nämligen att lärare i friskolor trivs bättre än sina kollegor i kommunala skolor. Faktum är att bara hälften av lärarna i friskolorna kan tänka sig att jobba kvar om deras skola blir kommunal.

Lärarbristen är ett akut samhällsproblem. För att lösa det måste vi locka fler män till läraryrket genom att göra upp med förlegade könsroller som är djupt rotade i vårt samhällsbygge.

Ett professionsprogram som tar hand om behoven av kompetens- och karriärutveckling och som bygger en stark kunskapsgrund kan vara just den nyckel Sverige i dag saknar för att stärka läraryrkets attraktivitet och utbildningssystemets kvalitet, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Arbetsbelastningen är det främsta skälet till att många lärare väljer att lämna yrket i förtid. Om vi ska lyckas motarbeta lärarbristen måste de ansvariga snarast inse allvaret och genomföra åtgärder som minskar stressen.

Ger vi lärarna goda förutsättningar att utveckla arbetet under ett större eget ansvar än i dag, kommer vi att kunna rekrytera de unga i konkurrens med arbetsmarknaden i övrigt, skriver Föreningen Sveriges skolchefer.

Under Socialdemokraternas styre har hälften av Stockholms skolor gått med underskott, otryggheten har ökat i 12 av 14 stadsdelar och vissa utsatta områden har tre gånger så hög arbetslöshet som andra stadsdelar, skriver Anna König Jerlmyr (M).

Enligt beräkningar från SCB kommer Sverige att sakna 80.000 behöriga lärare år 2035. Det är en oerhört hög siffra. För att undvika ett katastrofscenario måste politiken agera nu, och våga ta till nya idéer, skriver Karin Pihl.

Sundin och Aschan menar att det de kallar “AI-lärare” kan utgöra ett “kraftfullt verktyg” för att råda bot på problemet, och att man dessutom därigenom kan “höja utbildningskvaliteten”. Jag är skeptisk till detta, skriver ämnesläraren och fysikern Thomas Lennartsson.

Svenska skolhuvudmän bör omedelbart börja använda AI-lärare (lärare med artificiell intelligens) i utbildningen. Det kommer bli ett kraftfullt verktyg för att minska problemen med lärarbrist, skriver Mathias Sundin och Magnus Aschan från Warp Institute.

Det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation, skriver Christian Carlsson (KD) i en slutreplik.

Alliansen vill ta ansvar för skolan och presenterar en rad förslag för att göra den svenska skolan till bland de tio bästa i kunskapsmätningen Pisa. Men oavsett om alliansförslagen är bra eller dåliga finns det inte tillräckligt med lärare som kan ta sig an de nya uppgifter som alliansen vill lägga på skolan.

Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD).

Vi i lärarfacken vet hur vi löser lärarbristen – lyssna på oss så bidrar vi genom ett modernt skolavtal som gör läraryrket attraktivt för såväl nya lärare som de som ska lockas att stanna kvar, skriver företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i en slutreplik till SKL.

Det finns många orsaker till den stora lärarbrist vi står inför. En av dem är avhopp och låg genomströmning på lärarutbildningarna – en problematik som högskolor inte har tagit på tillräckligt stort allvar, skriver Mats Olsson, Malmö universitet.

Sverige står inför en gigantisk lärarbrist. Till 2025 beräknas 65 000 lärare saknas och alldeles för få väljer att läsa en lärarutbildning. Fortsätter vi i den här takten kommer vi att sakna 80 000 lärare om 15 år. Det kommer få ödesdigra konsekvenser för vår samhällsutveckling. Därför måste rätt satsningar göras för att få fler till läraryrket, skriver Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

Lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan är tre områden som måste prioriteras för att eleverna ska få bättre utbildning. Därför inleder Skolverket det här året med ett rådslag med kommuner, fristående skolor, lärarfack och skolledare. Det blir startskottet på ett fördjupat samarbete för att kunna möta skolans utmaningar, skriver Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket.

Lärarkrisen går att lösa genom att slå två flugor i en smäll. Låt kommuner anställa personer utan lärarutbildning i minst ett år. Låt sedan dessa personer samtidigt gå en lärarutbildning på distans. Förslaget kräver en förändring av gällande ordning, men är så angelägen att regeringen borde kunna ordna detta snabbt.

Inom tio år kommer fyra av tio rektorer att gå i pension. Redan nu råder det brist på skolledare i många kommuner, och det har blivit vanligt med inhyrda konsulter som tjänstgör som rektorer under korta tidsperioder .

Nej, lösningen på lärarbristen är inte att återigen fylla klassrummen med obehöriga lärare, skriver Åsa Fahlén i en slutreplik till Friskolornas riksförbund.

Tåget har gått, Åsa Fahlén. Vi har en enorm lärarbrist, och det är för sent att utbilda bort den. Nu handlar det om att hitta lösningar som exempelvis duktiga obehöriga lärare, utländska lärare och distansundervisning.

Skolans digitalisering är nödvändig för att rusta eleverna för framtiden. Nu behöver regeringen ge rätt förutsättningar genom en nationell kraftsamling för en långsiktig, effektiv och resultatinriktad satsning. Allt annat vore direkt oansvarigt.

Det är ett knappt år kvar till valet. I valrörelsen 2014 duggade löften till oss lärare om minskad administration och mer kompetensutveckling tätt. Vi väntar fortfarande på att de ska infrias och det är hög tid för regeringen att agera.

Går alla skolans problem att lösa med mer pengar? Nej, så är det förstås inte. Men mer pengar i skolsystemet skulle innebära större möjligheter att höja lärares löner för att locka tillbaka de lärare som slutat i yrket och få fler intresserade av en lärarutbildning.

Två av tre lärare säger att tiden inte räcker till, de hinner inte planera och följa upp sin undervisning på rätt sätt. Därför är utbildningsminister Gustav Fridolins nya förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti inte vad som behövs för att förbättra svensk skola.

Trots att vi har en akut lärarbrist, där konkurrensen om utbildade lärare till förskolor och skolor är stenhård, har flera kommuner infört regler som stoppar rektorer från att sätta de löner de vill.

I lärarbristens Sverige, där stolar på den vanliga lärarutbildningen står tomma, är det verkligen hoppfullt att söktrycket ökar på KPU-utbildningarna. Men vi oroas av att nästan hälften av de sökande inte är behöriga, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M) i en replik.

Vi välkomnar utspelet om en mer flexibel lärarutbildning. Och vi vill gärna se fler förslag. Men vad vi framför allt efterfrågar är politisk samsyn. Vi måste vara säkra på att ökad flexibilitet inte hotar kvaliteten.

Alliansen föreslår 10 000 kronor mer i månaden till 1 500 lärare i utsatta områden. Pengarna skulle göra verklig skillnad - men satsningen måste breddas så att den kommer alla till del. Risken är annars stor för berättigad besvikelse hos den grupp lärare som gör ett bra jobb men som blir utan lönelyft.

Den styrande majoriteten i Stockholm gör en schablonhöjning på skolans område som vittnar om låg krismedvetenhet om hur illa ute kommunens skolor är. Lärarna kroknar under hög belastning och slimmad organisation. Lärartätheten ligger lågt, sjukskrivningarna högt. Konsekvenserna är oöverblickbara, varnar Lärarförbundet Stockholm

Uppsala har under lång tid satsat på skolan. Redan 2007 inrättades en första karriärtjänst: disputerad gymnasielektor. Därefter infördes förstelärare och lärare med utvecklingsuppdrag. Nu tar vi nästa steg med en modell som ger alla lärare möjligheten att göra karriär och utvecklas i sitt yrke. Är regeringen beredd att ännu en gång göra nationell politik av Uppsalamodellen?

Regeringens reform Lärarlönelyftet har inte landat rätt. Många kommuner och friskolor vill inte satsa på riktigt. Alla skolansvariga och huvudmän måste skjuta till egna medel för att lyfta de lärare som inte får del av de statliga pengarna, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Nyutexaminerade lärare får knappt någon eller högst otillräcklig introduktion och handledning när de kommer ut i arbetslivet. Det är ohållbart, inte minst i en situation där lärare ofta överger läraryrket, vilket i sin tur lämnar skolan i en akut lärarbrist. Lärarförbundet Student har fyra konkreta förslag till åtgärder.

Vi välkomnar att Moderaterna har höga ambitioner att utveckla sin skolpolitik. Moderaterna föreslår i dag onsdag att det införs en bonus för dem som tar examen från lärarutbildningen. Syftet med detta är att locka fler studenter till läraryrket. Men det är helt fel väg att gå för att stärka den svenska skolan.

Lärarlönelyftet splittrar lärarkåren och slår sönder den lokala lönestrukturen. Hård kritik riktas nu mot regeringens satsning på högre lärarlöner. – Det är en halvmesyr, säger Mikael Wahlberg, rektor på Ekenässkolan i Eslöv.

Det behövs en tydlig politisk vilja att ta bort praktiska och ekonomiska trösklar för dem som vill bli lärare. Lärarbristen är här och nu. Gör det exempelvis enklare för akademiker att arbeta i skolan samtidigt som de kompletterar med pedagogisk utbildning och satsa på att rekrytera lärare från andra EU-länder.

Vi går mot en allvarlig brist på skolledare. Redan i dag yttrar den sig i stora rekryteringsproblem och hög omsättning på skolledare. Högre lön och minskad arbetsbelastning kan vända trenden för Sveriges viktigaste chefer.

Lärare som visat att de lever upp till ett eller flera av de kriterier som gäller ska kunna få ett rejält lönelyft. Detta utan att för den skull behöva ta på sig några nya arbetsuppgifter. Det är undervisning och ansvar för utveckling av undervisningen som ska premieras.

En ökning av den lärarhandledda tiden på lärarutbildningen, fler karriärtjänster, assistenter som avlastar lärarna samt mer undervisningstid i lågstadiet. Det är några av förslagen som vi moderater har kommit med för att öka läraryrkets attraktivitet och få fler att vilja utbilda sig till yrket.

När parterna kom överens om hur satsningen lärarlönelyftet skulle göras lämnades stora möjligheter till lokal utformning, skriver Stefan Koskinen, Almega, i en replik till Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Kompetensbristen i förskola och skola är ett faktum och situationen är värre än någonsin. Omsättningstakten bland skolledare och lärare ökar kraftigt i landet. Och ändringen i timplanen i matematik som nu ska införas försvårar situationen ytterligare. Dags för en hållbar överenskommelse, skolan behöver arbetsro.

Nu börjar skolåret för en dryg miljon barn och unga liksom hundratusentals lärare. Det framstår i år tydligt att den lärarbrist som vi varnat för i åratal förvärrats. För att på kort sikt mildra den måste de lärare som försvunnit från skolan lockas tillbaka. Då är höjda lärarlöner en helt avgörande fråga.

Att det saknas lärare har både lärar- och skolledarorganisationer hissat varningsflagg om i flera år nu, och det är inte utan en stor dos frustration jag ändå hör ”nu måste huvudmännen verkligen fundera på hur de ska locka till sig de bästa lärarna” i argumentationen. För även om vi rektorer blir bättre på att rekrytera, betyder det inte att lärarna blir fler.

Intervju med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om läraryrket, lärarbristen och nyanlända elever. Reporter: Cecilia Granestrand.

Hur ska Sverige få fler kompetenta lärare? Är lärarutbildningen tillräckligt bra och populär? Vad ska få en mattebegåvning att bli lärare och inte välbetald ingenjör? Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Cecilia Granestrand.

Varför skulle staten styra skolan bättre än kommunerna? Lärarnas Riksförbund får stöd av Skolkommissionen i sin kamp för mer statligt inflytande över skolan. Vad är det kommunerna inte klarar? Åsa Fahlén, ny ordförande i Lärarnas Riksförbund, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Cecilia Granestrand.

För att öka söktrycket till lärarutbildningarna och behålla de erfarna och skickliga lärarna som är verksamma i skolväsendet måste arbetsmiljön förbättras avsevärt. Annars kommer alla andra satsningar att falla platt, skriver Isak Skogstad i en replik till Helene Hellmark Knutsson.

Lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan och de lägger grunden för vårt samhällsbygge. För att möta den lärarbrist Sverige står inför måste vi arbeta tillsammans på alla nivåer, skriver Helene Hellmark Knutsson som bjuder in till regionala dialogmöten.